Second World Volym 2-Turneringen
Kapitel 1-Förberedelser
Det var en vecka och sex dagar kvar till turneringens start och Cinder och Willow satt och diskuterade strategi mitt ute i vildmarken då det var för stor risk att de skulle bli avlyssnade inne i Crystal Town. Den här turneringen drog allt till sig tävlingsinriktade typer och annat skumt folk. Shaman och Tamer duon satt vid ett område fyllt av ett flertal vattenfall och många olika vatten typs monster som simmade runt, var man inte försiktig så fick man sig en blöt överraskning som resulterade i behov av en health potion, och kanske en handuk. Men eftersom de inte i någon strid för tillfället så diskuterade de strategi. Eller snarare Willow berättade för Cinder vad han skulle göra.
Lyssna här Cinder, tävlingen tillåter inte husdjur eller item användning som health potion och sånt förrän i finalen så tamers som du är i rejält underläge utan era djur, nåja summoners är inte heller i någon bra sits ifall man ska se det åt den ljusa sidan. berättade Willow. Cinder dock såg skeptisk ut. Är inte dina totem också förbjudna isåfall? frågade han och Willow skakade på huvudet med ett leende som lös av skadegläde. till skillnad från summoners så är våra redskap och inte husdjur, de räknas ungefär som en fireball spell från en mage eller så, trots förklaringen såg Cinder lika skeptisk ut men han lät det vara och såg bekymrad ut istället. Men vad ska vi göra då ifall jag inte får använda Dust? Ska jag ta min piska?, frågade han men Willow såg lurig ut. Nej det är just det vi inte ska, inte i första hand iallafall. Den här tävlingen är under sekretess så man vet inte vad alla är för klass och det här kan vi ha som fördel med ett flertal äss i rockärmen, att vänta med piskan till när det behövs är ett exempel. Jag kommer bli utpekad som shaman på en gång men du å andra sidan kommer folk missta för en thief om du låter bli att använda din piska, förklarade Willow. Överraskningsmomentet är viktigt och inte alla grupper som deltar har den här möjligheten. jag skulle också vilja att vi dolde din väst också för säkerhets skull. Vi skaffar dig en specialsydd lång kappa som döljer både piska och väst låter det bra?, frågade Willow och Cinder nickade belåtet.
Den här tävlingen betydde nog mycket för Willow eftersom han vår så insatt i det. Han ville verkligen ha den där fjädern.., shamanen såg nu allvarligt på pojken. "Cinder, jag vet att du kan vara..lite instabil, jag såg det när jag har spelat med dig ett tag nu. Fast jag måste erkänna att det var jobbigt att försöka dra bort dig från den där goblingrodan, så arg du var då. Men du har blivit mycket bättre sen vi började. Jag är positiv till att du inte kommer tappa fattningen, dessutom är matcherna på tid, max 10 minuter. Om vi är effektiva och avslutar matcherna snabbt ås är risken minimal, så var inte orolig" garanterade Willow när Cinder såg oroligt på honom, men han nickade förstående. Och kände sig även lättad. Verkade som att de hade en plan,även fast det var tröttsamt att bli omkringbossad av Willow men det var han som var bäst på Second World av de två.
De hade precis blivit klara med sitt strategi snack då en frog man plötsligt hade hoppat upp ur vattnet i ett utfall mot de, Frog Man är en beast humanoid som ser ut som en groda men går på två ben och oftast bärandes på treuddar,deras tunga fungerade som strypsnaror och de sköt kokande vatten omkring sig och de var träffsäkra,väldigt träffsäkra. Inga roliga monster att bli träffade av. Cinder fick kliva åt sidan för Willow markerade tydligt att han ville ha det här monstret. Aktivera Wind-totem,kommenderade han ljudligt och han summonade ett totemi grått trä i formen av en hök. Cinder satt i närheten på en sten och såg intresserat på striden.
The Frog man gjorde ett utfall med sin tunga, Willow som vanligtvis hade låg agility hoppade lätt undan den och Cinder blev så pass förvånad att han var tvungen att kolla på Willows nuvarande stats. WIllows vind totem hade gett honom en rejäl boost i agility och Willow gjorde ett avstånd mellan honom och monstret innan han laddade upp en ny spell." Hurricane!,ropade Willow och hans totem började frammana en enormt stor virvelvind som gick emot the frog man som en piska och de vassa vindarna skar monstret i bitar. Utan minsta tecken på försvar. Willow såg nöjt på sitt verk och Cinder bara gapade. Han hade ingen aning om att hans kompanjon hade så stor kraft. Med tanke på att Willow hade full auktoritet för alla 4 elementen och med sådan kraft dessutom, med två fjädrar som boost likasåminte undra på att folk ville ha bort han ur turneringen trots att tävlingen inte ens har börjat än. Willow bara fnös dock jag önskar jag hade vind-fjädern då skulle jag ha fler wind spells...och ha mer kraft än det där futtiga..." muttrade han. Och Cinder gapade. Kallade han det där futtigt!? "vad står du där och gapar för du ska också träna!,ropade han uppmuntrande bort till Cinder och tamern var inte sugen på att säga emot efter den kraftdemonstration han just hade sett. Det tog Cinder säkert 10 minuter att döda en frog man och Willow tar ner den på en spell, och de var nästan samma lvl nu men det var uppenbart vem som var bäst av de två. Utan tvekan Men när Cinder sprang till sin kamrat så tänkte han nu hela tiden jag tänker inte vara sämre än Willow! och det med rätta.
Kapitel 2-Bakom Arenan
Kapitel (12)
Det var en vacker lördagsmorgon,som gjord för att gå ut,ha utflykt,leka och ha trevligt. Inte gjord för att sitta inne en hel dag för ett turnerings event på Second World!
Kim var spänd och nyfiken när han satt i köket och åt sin frukost. Julia var förstås inte där, hon var på sitt rum igen och skulle förmodligen sova bort en hel helg igen. Hon var lite krasslig igen sade hon. Men för en gångs skull tänkte Kim strunta fullkomligt i sin systers affärer idag skulle han ge sig själv 100%uppmärksamhet,något som han sällan gör pågrund av den konstanta oron över sin storasyster. Han svalde den sista slurken juice och sprang sedan direkt in på sitt rum men passade på att bädda och se till att det såg snyggt ut. Visst det är kul att spela men man ska alltid ta hand om sitt rum först hade han blivit uppfostrad till. Men efter några minuters bäddande så var han klar och redo att logga in.
Det var feststämning i Crystal Town. Cinder såg spelare av alla möjliga slag springa runt och förbereda sig för turneringen. Enligt tävlingens informationsmanual så placerades det en teleportör i varje huvudkvarter i varje stor stad på kontinenterna och som gissat så var teleportern i Crystal Town placerad i kristalltornen. De tävlande skulle in först och sen fick publiken komma och gå som de ville på läktarna . Efter 2 veckors intensiv träning i vildmarken så var Cinder lvl 38 och Willow var lvl 43, levels som var genomsnittet i turneringen,appropå Willow så stod Shamanen vid kristalltornens portar och log brett åt Cinders ankomst. "vad bra att du är här låt oss bege oss till arenan de börjar närsomhelst nu",sa han nöjt och drog sin vän till teleporten men först stannade han upp och räckte Cinder ett rött knyte "vänta,gå och byt om först", Cinder gjorde som han sa och gick lite i skymundan för att byta om.
Efter några minuter fick var Cinder tillbaka men han lät inte glad. "Willow, den är för stor! Jag ser löjlig ut!", gnällde han tyst och Willow suckade. Cinders nya klädsel var...väldigt röd. Det var en långärmad klarröd tunika med en stor huva och den var ganska säckig då det fanns gott om plats att gömma piskan under. "Willow den ser ut som en klänning...", mumlade Cinder men Willow tog bara fram ett par breda svarta läderremsor och snärjde de runt tunikans rmar så att de inte skulle fladdra runt "jag var osäker på din storlek okej? Det här gör nog susen", läderremsorna snoddes sedan åt som ett bälte runt Cinders midja och passformen såg lite bättre ut nu. "Ska inte du också ha en?" sa Cinder men Willow skakade på huvudet. Cinder bara suckade och drog på sig huvan och sa inget mer när de gick genom teleporten.
Arenan var en imponerande syn , den var byggd som ett coloseum och hade gott om plats för publik, deltagare och faciliteter bakom scen. Vår duo befann sig backstage vid en recpetionsdisk med många andra deltagare som ivrigt väntade på att turneringen skulle blåsas igång. Cinder såg intresserat på alla spelare runt omkring, det syntes vilken kontinent de var ifrån. En gubbe bar en vikingahjälm, helt klart från den norra kontinenten. En annan spelare,en kvinna, var klädd i en orientalisk klänning med lång slits och hon såg väldigt mystisk ut. Kanske var hon från östra eller södra kontinenten. Cinder undrade själv lite hur han såg ut i deras ögon med den där översäckiga kappan, men hans fråga besvarades snart av ett fniss från två tjejer som nog var från samma team. Cinder hörde inte vad de sa men han var säker på att han kunde urskilja namnet "Rödluva"från deras läppar. Hade han inte huvan skulle de allt få inte fnissa på det sättet längre. Men han struntade i det och väntade på sin partner som skulle registrera deras närvaro vid disken. Snart så kom Willow tillbaka och han såg glad ut. Fanns inte ett spår av nervositet i hans ansikte till skillnad från CInder, men hans nervositet doldes av huvan. Men Willows lugn byttes snart ut mot ett väldigt kyligt ansiktsutryck som riktades mot en slank kille i svarta kläder och imponerande smycken "Nämen har man sett, är det inte Willow som har lyckats pallra sig hit. Hur går det med din jakt på de där fjädrarna? Lika prylgalen som alltid?", frågade personen muntert men Cinder kände att det inte var äkta över huvudtaget. Willow log ett kyligt leende mot den märkligt klädde unge mannen. "Jura, väldigt vänligt av dig att ge mig en välkomnstkommité vid registreringen tidigare. Jag hoppas verkligen att du tyckte om välstekt", sa han med avsky i tonen men ett leende i ansiktet. Jura visade ett utryck av ilska men log sen med samma falska leende. " åh det är bara början gamle vän, det kommer mer och då är du inte lika morsk öängremnåväl, låt oss mötas inne på arenan", sa han kallt och gick iväg.
Cinder såg oförstående ut och såg oroligt på sin partner. "vem var det?",frågade han tystlåtet. Willow suckade men gav honom en lugnande klapp på axeln. "Ingen du ska oroa dig för han är ute efter mig, han heter Jura och är en mage från södra kontinenten,vi spelade ihop ett tag tills han blev för påfrestande och jag gav mig av. Och det blev lite av ett..spektakel som involverade ett stort slagsmål. Han blev alltid så irriterad över att jag tog så lång tid att levla upp och han är arg att jag"slösade" hans tid. Det finns fler skäl men de är mer..personliga..",berättade Willow och Cinder kände medlidande för sin kompanjon och med tanke på hur mycket han hade hjälpt honom så kan han gott låta bli att lägga näsan i blöt. Plötsligt tjöt en enorm trumpet-stöt och det blev knäpptyst i väntsalen då alla spelare spänt vände sina blickar mot skärmen de hade back stage för att se vad som försigick utanför. De kunde höra ett dånande jubel från publiken och en ung dam i kort klänning med headset stod på scen.
"Välkommna mina damer och herrar,mages och warriors,människor och monster,jag hälsar er välkommna till Second Worlds första officiella par turnering! Vi har några fantastiska matcher att bjuda er på med spelare från alla kontinenter! Jag hoppas att ni är beredda för jag är själv laddad till tusen!", utropade hon och fick en rungande applåd från publiken och många visslingar från den manliga sidan. Medan hon gick igenom regler och vad för pris som man kunde vinna så drogs Cinders ögon till en flicka med violett hår satta i flätor, hon stod och putsade ett svärd och såg allmänt ilsken ut. De flesta spelarna stod på ett bra avstånd från henne "hon ser lite bekant ut...är det någon från min skola kanske",tänkte Cinder fundersamt när han såg på hennes ansikte,men Willow drog undan honom innan pojken han gå och prata med henne. "Vi har inte tid att stå och småprata det börjar nu!",sa han uppspelt och drog iväg Cinder till skärmen för att kolla in de första matcherna. Den första matchen var med en archer och priest duo mot Jura och en storvuxen warrior med stora knogjärn som uppenbart var hans spelpartner. "gott folk första matchen börjar, Lionel och Clerica från central kontinenten vs Jura och Marshal från söder. Låt matchen börja!", trumpeten ljöd och matchen satte igång.
Cinder observerade skärmen noga för att se hur de första deltagarna gjorde. Clerica gav sin Archer kompanjon en buff för att stärka hans accuracy medan Lionel sköt iväg en pil rätt emot Juras ansikte, hade den träffat hade det blivit en critical hit men den kom inte ens nära. Alla flämtade till när Marshal stod framför Jura och höll pilen i ett hårt grepp och Jura stod där med ett flin utan någon skråma alls. Han lyfte sitt spö som slutade i en kristall och laddade upp en spell, Marshal tog sig smidigt fram emot Lionel och gav den stackars archern en rejäl vänstekrok så att han knuffades ut ur ringen och blev diskvalificerad. Prästen Clerica var ensam mot Jura och Marshal men alla visste att hon inte hade en chans att klara sig ensam mot de. Juras spell var klar och han sköt iväg den "Ice shard storm",röt han och enorma vassa isbitar slungades mot Clerica och hon blev direkt utslagen. Det var tyst i en minut sen så fick Jura-Marshal duon en stor applåd. Willow muttrade något ohörbart och Cinder började tvivla på att de kunde få ner en motståndare sådär snabbt som de två nyss hade gjort. Marshal var verkligen döden för low defense typer som Cinder han måste verkligen komma på en metod att värja för de där nävarna. Både Cinder och Willow var så pass försjunkna i tankar att de nästan missade mistluren som tjöt gång på gång, som indikerade på att det var deras tur .
"Deltagare Willow och Cinder ut med er på arenan, annars blir ni diskvalificerade!!",röt en av spelledarna därbak, duon ryckte till direkt och lite halvt förvirrade så sprang de ut mot arenan för att möta publikens jubel och deras första motståndare i den här turneringen
Kapitel 13- Första matchen, motståndarna från öst.
Stämningen på arenan var överväldigande när Cinder och Willow anlände för deras match. Man kunde tydligt se att turneringens värdinna var irriterad på duon för att de hade tagit sådan tid på sig .
Mina damer och herrar ursäkta den lilla förseningen men nu är båda lagen på plats! På min vänstra sida så har vi Kubi och Marble båda två från öster och på höger sida så har vi Willow och Cinder från södra kontinenten och centralen. Låt matchen börja!,ropade värdinnan såpass så att det ekade utöver arenan.
Cinder vände på huvudet och såg två spelare på motsatta sidan av ringen.Deras motståndare för matchen. Marble och Kubi. Marble var en kvinna i tidig trettioårsålder med ett alldagligt utseende och en tung sidenklänning i blått, av kläderna att döma så var hon förmodligen någon typ av caster klass. Kubi såg ut att vara närmare Cinders ålder, hans hår var i en gnistrande guldblond färg och han såg självsäker ut när han iakttog Cinder och Willow på avstånd. Men han hade inget vapen synligt så det var omöjligt för Cinder att avgöra vilken klass han körde. Det enda han kunde se osm stack ut var ett par märkliga trådar som var virade kring armarna. Kubi såg lika skeptiskt på Cinders heltäckande säckiga röda kappa och fnyste roat vilket irriterade tamern ganska rejält. De två lagen iakttog varandra i ett par sekunder till ,sen så ljöd trumpetstöten och så var matchen igång!
Det slösades ingen tid minsann,Marble och Willow började båda två direkt med en incantion för en spell. Men Cinder visste att Willow skulle summona ett av sina totem och under tiden så var det Cinders jobb att hålla Kubi borta från Willow om han gick till anfall. Han drog sin dolk och såg avvaktade på Kubi som flinade och gjorde ett utfall och aktiverade en attack constrict,stod det på skärmen när trådarna for iväg rätt emot Cinder som gjorde en motattack med dolken och aktiverade en egen skill Sharp vilket ökar attackstyrka en tredjedel om man bär en dolk eller en kniv. Hans dolda ögon gnistrade till och högg blixtsnabbt mot trådarna och alla,inklusive Cinder, flämtade till då tråden inte gick av. Kubi skakade på huvudet och log lite,Cinder hade gått in i hans fälla, trådarna virade sig direkt runt Cinders kropp och han blev helt låst och föll mot marken.
På sidan av så var Marble klar med sin spell och var på väg att aktivera sin attack Torrent som var en störtflod som skulle störta mot Cinder och Willow och dränka de, men så fort hon hade utlöst attacken så kom det inget vatten och hon såg förvirrat sig omkring för att förstå vad som gick fel och hennes blick fastnade på Willow och hans vattentotem, som var format som en säl, som stod framför hans fötter och den lilla skärmen ovanför blinkade. Storm drain aktiverat, inga vatten attacker kan göra skada så länge vatten-totemet är aktivt.,stod det, Marble var i underläge nu för hon var en vatten-attributs mage och skulle rigga riktigt risigt till pågrund av Willows knep.
Kubi ryckte till då han såg att hans partner var i knipa men glömde att kolla bakåt då Cinder aktiverade en annan av sina skills. Trap escape för att ta sig loss från trådarna och kom in bakom Kubi för att skära halsen av honom men Cinders motståndare vände sig om blixtsnabbt och lösgjorde en ny tråd från sin arm och virade den kvickt runt Cinders hals innan pojken ens hann reagera. Enligt skill skärmen ovanför de så hette attacken Strangle, och nu förstod äntligen Cinder vad Kubi var för en klass. Så som han rörde sig och atackerade. Han var en assasin, en klass exklusiv för just östra regionen. Likadana förmågor som thieves men thieves specialiserar sig mer på traps,maskering och annat sådant så är assasins specialiserade på att mörda sina motståndare bakifrån i skuggan.Deras attacker ger mer skada, men de är komplicerade att spela.
Cinder var fortfarande fast i trådkopplet men hans dolk var dock bara några millimeter från Kubis hals, totalt dödläge mellan de två,gjorde den ena någon minsta rörelse så skulle den andra reagera och det skulle inte sluta vackert. Publiken var andlös och allas ögon var klistrade mot pojkarna och ingen tog en minsta notis om Marble och Willow vars kamp fortfarande pågick, Marble kunde inte hjälpa Kubi för att alla hennes spells var maktlösa mot Willows totem, vanligtvis så skulle hon få chans att attackera så fort han tog bort totemet för att attackera för det var allmänt känt att vattentotem inte är bra offensivt. Men Willow är en shaman och shamaners styrka är deras mångsidighet. Speciellt om de råkar specialisera sig på att använda flera totem på en gång.., Willow slösade ingen tid utan frammanade sitt windtotem som stod stadigt bredvid vattentotemet framför honom. Han log varmt mot Marble. "Ledsen för det här" sa han innan han kommenderade vattentotemet och vind totemet att attackera Combo attack,water whip och gust, flimrade det på skärmen iskallt vatten och en stark vind utlöstes ur bägge totem och kom rätt emot Marble och knuffade med stor kraft ut henne ur arenan och hon föll med en hård duns mot marken.
Marble är ute ur leken! Hon blev nerknuffad av Willows totems kombinerade krafter. Det är därför man aldrig ska underskatta en shaman gott folk! Kubi och Cinder är fortfarande i ett dödläge men det dröjer nog inte länge innan det avgörs då det är två mot en, utropade värdinnan. Men till publikens förvåning så störtade inte Willow till Cinders utsättning,han stod på sidan av istället och såg intresserat på en knut på ett av Kubis snören. Cinder behöver du hjälp eller klarar du han själv?,frågade han snällt men lite ofokuserat. J....ag k..l..arar de..t,gurglade Cinder bestämt, han började få slut på luft och hans HP började bli låg,men Kubi var också illa ute för ju mer han drog desto mer pressade Cinder sin dolk i Kubis hals så blod rann nerför hans hals i en stadig ström. Och eftersom Willow inte var tillåten av sin partner att ingripa så kunde det gå hur som helst. Man kunde se beslutsamheten hos de unga spelarna, ingen av de tänkte ge upp så lätt. Vem tänkte släppa först? Cinder började dock bli yr av syrebristen och började desperat försöka tänka ut en utväg, han kunde inte röra sig då skulle Kubi dra åt ännu hårdare och Kubi kunde ju inte heller göra samma sak då skulle hans hals bli avskuren. Deras HP nivå låg på ungefär samma nivå också och ingen var i en position att använda en skill. Han ville inte förlora det här!
Cinder kände den välbekanta frustrationen bubbla upp och genomsyra hela hans kropp. Den uppslukade hela hans sinne och han kände hur ilskan spred sig. Han böjde upp huvudet litegrann så pass stryptråden förmådde och Kubi såg rätt in i ett par bärnstensögon som såg ut att brinna av mordlust. Nästan som om de skulle sluka honom närsomhelst. En syn som verkade skrämma Kubi som inte kunde sluta se in i där ögonen i en skräckblandad faschination då han inte hann reagera då dolken skar in i hans hals.
De stod där i några sekunder till men plötsligt så kände Cinder att greppet om hans hals lättade och han hörde en duns som var Kubi som föll i golvet, precis innan han transporterades bort i ett ljusklot mot närmaste rebirth point.Willow sprang framemot stackars Cinder som flämtade efter luft. Du gjorde det Cinder! Några sekunder till och det kunde ha varit du! några sekunder till och jag hade faktiskt behövt ingripa, ropade han glatt medan värdinnan utropade vinnarna av matchen. Vinnarna är Willow och Cinder! Jag måste säga att blir era kommande matcher såhär så kommer vi inte få tråkigt, vilken spänning! Håller ni inte med gott folk?, ropade hon och man hörde ett rungande JA! från publiken. Man undrar ju vad du döljer under den där huvan som kunde skrämma Kubi till att ge sig, visst såg ni alla hur rädd han såg ut gott folk?, frågade värdinnan roat och man hörde spridda skratt i publiken. Willow gav henne bara en nick utan vidare kommentarer och ledde Cinder bort från arenan med ett stolt leende i ansiktet.
De tittade inte på några fler matcher den dagen och de tänkte logga ut tidigt men innan Cinder skulle gå tillbaka till den verkliga världen så såg han Kubi framför sig. Kraftigt flämtandes. Assasinen hade snörat upp sina trådar på armarna igen och det blonda håret vari oordning, han såg ut att ha haft bråttom. Vänta!, ropade han åt Cinder och sprang fram till honom och skakade hans hand jag ville bara tacka för en bra match! Jag undrar bara..vad är du för klass? jag är nyfiken! Och jag undrar..kan jag lägga in dig på min vänlista?" frågade Kubi spänt, vilket faktiskt förvånade Cinder. Han hade praktiskt taget skurit halsen av den där killen och ändå så ville han bli kompis med honom? "Jag ber om ursäkt för det där med halsen.." sa cinder tystlåtet men Kubi bara ryckte på axlarna. " Kom igen inget att be om ursäkt för, det är en turnering, det ska vara blodigt och intressant, tycker jag iallafall. Pallar man inte lite smärta så ska man inte spela Second World" sa han och de skakade hand. Cinder gillade Kubi, han verkade vara en schysst kille. " Om du vill så kan vi se nästa match tillsammans, Marble loggade ut så jag skulle behöva lite sällskap" erbjöd Kubi och Cinder kunde inte hjälpa att tacka ja åt erbjudandet.
Nu när han tänkte efter.. det var mycket lättare för honom att kommunicera med folk när han varCinder, hade han varit Kim skulle han bara ha stammat fram ett nej åt Kubi.., utan vidare konversation. Men nu så pratade de glatt med varandra när de begav sig mot arenan. Det var en stor skillnad mot verkligheten tyckte Cinder. Men han kunde ju inte klaga då han sprang runt resten av dagen och såg på turneringen med sin nye vän.
Kapitel 4- Amethyst den violetta warriorn
Va ska vi ha anatomiprov!?, skrek killarna förfärat när de såg Kim sitta och läsa en biologibok med ett uppslag uppe om kroppens olika muskler.
Nej lugna er lite...vi ska inte ha..prov,förklarade Kim försiktigt och de pustade ut då de satte sig bredvid honom på bänken. Förr skulle de ha gått iväg efter att ha fått sin fråga besvarad men nu satte de sig faktiskt ner bredvid honom och började prata med varandra med samma högljudda ton sen tidigare. Kim uppskattade sällskapet av de och hade gärna ddeltagit i deras diskussion som vanligt handlade om second world,men Willows order från tidigare ringde i hans huvud. Cinder du har hemläxa, läs på lite mer om människokroppen, du måste veta exakt vart du ska sikta fr vår nästa match hade han sagt. Det lät oerhört brutalt för att vara Willow men det var välmenat. Visste Cinder vart han skulle rikta dolken desto mer HP skulle han ta och desto snabbare skulle matcherna vara över och desto mindre risk för eventuella utbrott. Det fanns en högre risk för ett återfall men de tog den risken.
Nu när de första matcherna var över och deras andra match väntade runt hörnet så hade Willow iaktagit de kvarvarande spelarnas matcher och lagt upp en plan och en strategi om hur han själv och Cinder skulle köra framöver. De skulle satsa på effektivitet, inga långdragna strider för folk hade nu sett de och såg de som ett hot. Willow var ett klart mål men Cinder var fortfarande ett mysterium och ju mindre de visste så ju längre skulle de komma i tävlingen. Det var viktigt att ha ett äss i rockärmen eller två.
Kims nyvunna vänner diskuterade turneringens matcher. De hade alla åkt ut första omgången men trots det så diskuterade de intresserat de kommande matcherna och olika lag de hade fått upp ögona för.
Den där Jura/Marshal duon är ganska läskig, jag är glad att jag inte mötte de, Marshal skulle gjort mig till mos på en gång,sa en av killarna som hette Felix. Han var grabbgängets ledare och Kim tyckte om Felix mest av killarna, det var han som hade intresserat sig för Kim först när de fick veta han spelade Second World och hade genast bjudit in pojken till att hänga med de. Felix bästa vän Martin, en schysst kille med lite intryckt näsa dunkade till Kim i ryggen så pass att han tappade sin bok. hörrdu Kim du sa att du deltog i turneringen som en tamer,har du åkt ut än? Tamers klarar sig inte bra i såna här tävlingar utan sina pets trots allt.,sa han och såg nyfiket på honom. Kim skakade på huvudet och svarade tyst jag är fortfarande kvar...kan inte säga mer....,berättade han. Killarna blev direkt inresserade men med tanke på att de visste att Kim var en tystlåtenperson så skulle de inte få ut något mer ur honom så var det inte lönt att tvinga stackaren så de fortsatte sin diskussion om olika lag som fångat deras intresse.
En annan duo jag tycker vi ska fortsätta kolla på är Willow och Cinder, Den där shamanen var så cool! Jag har hört att de är jättedryga att levla up! Såg ni hur han tog fram två totem på samma gång? Vem vet vilka kombinationer han kan göra om han är seriös. Och den där rödluvan..cinder hette den va?..ingenverkar ha någon koll på vem det är över huvudtaget, men jag vill veta vem det är under den där röda huvan.,sa Felix bestämt och Kim ansträngde sig för att inte visa sin förvånade min. Han hade aldrig trott att de skulle vara så pass intressanta att folk skulle prata om de i skolkorridoren,sådant snack är ju reserverat för kända spelare..., Kim funderade lite över det medan hans kompisar fortsatte diskutera turneringen. Plötsligt så såg Kim en flicka i glasögon och flätor stå rätt framför gruppen. Sitter ni fortfarande och snackar om det där second world? det är ett sådant slöseri med tid!, sa hon irriterat. Killarna brydde sig inte mycket om hennes ord men Felix ryckte på axlarna. Det angår inte dig Norea ,vad ger dig rätten att kritisera oss bara för att vi spelar second world, vi och två tredjedelar av hela skolan,sa Felix nonchalant. Norea fnös bara och vände huvudet mot Kim som hade blicken ner i boken. "Kul att se att någon här faktiskt bryr sig om studierna,sa hon till Kim som förvånat tittade upp. Hennes ansikte verkade lite bekant, hade han sett det i Second World? Plötsligt så kände han hur hon ryckte hans bok ur händerna och läste den intresserat anatomi va? ska vi ha prov?,sa hon med ett uppstudsigt leende och stod och väntade på ett svar från Kim men hon visste ju inte att han inte var så pratsam av sig. Kim satt bara nervöst och ville ta tillbaka sin bok men han vågade inte säga något så det var tyst en stund då hon stod där tills grabbarna protesterade. Norea ge tillbaka Kims bok du ser väl att han vill ha tillbaks den!?,protesterade de argt. Norea blinkade till förvirrat några gånger innan hon suckade och gav tillbaks den och gick iväg.
att hon alltid ska hålla på och kommentera vad vi gör, såna som hon skulle aldrig klara Second World.,muttrade de enhälligt men Kim var fortfarande fundersam över vart han hade sett Noreas ansikte någonstans.
Tillbaka i Second World igen och det var dags för den andra omgången i turneringen och den här gången skulle omgången vara i tre dagar så att folk kunde få slappna av lite emellanåt. Willow och Cinders match var planerad till den andra dagen så de kunde sitta i publiken idag och kolla lite på konkurrenterna. Med de så satt Kubi, assasinen från första matchen som CInder genast hade mejlat och frågat om han ville sitta med de när de loggade in och han hade gladeligen tackat ja.
Det fanns många intressanta kombinationer av spelare under dagens matcher. En warrior-necromancer duo tillexmpel som Willow noterade att de skulle ha fortsatt koll på. En bard och en priest från norr som såg svaga ut utklassade deras motståndare med en välspelad taktik och fick en notis i Willows anteckningar. Men det som verkligen tog deras uppmärksamhet för dagen var en svartklädd kvinna som också var klädd i en huva och så den violetta warriorn som Cinder hade sett tidigare när de hade väntat på deras första match. De mötte en Gunslinger och en Fire-mage från väster och det var en intensiv men kort match mellan de. Den violetta flickan bar ett stort bredsvärd och var klädd i en enkel men funktionell armor med svarta långbyxor, en metallfärgad grå topp och en chestplate i metall och hon såg ivrig ut att komma igång. Gunslingern inled striden då han sköt snabba skott mot henne med sitt gevär men flickan blockerade de med sitt svärd och med enorm styrka så svingade hon det stora svärdet då hon avancerade framåt och gjorde slarvsylta av gunslingern utan större besvär. "hon med bredsvärdet verkar ha väldigt hög strength" kommenterade Kubi imponerat.
Den violetta warriorns svartklädda väninna gav en bekant känsla och Cinder blev irriterad över att hon också bar en huva för han ville se hur hon såg ut. Verkar som att deras lag inte var den enda som ville hålla en medlem hemlig. Nu förstod han vad publiken kände när han själv var på arenan åtminstone, vilken nyfikenhet!Hon bar en klänning i svart och komplicerade guldsnirklande mönster och bar en stav som slutade i en stor bjällra. Till skillnad från den violetta warriorn så gjorde inte hon något märkbart försök att anfalla. Hennes motståndare slösade däremot ingen tid och sköt en stor spell vid namn flamethrower mot henne men hon skadades inte alls av de rasande lågorna,hon höll bara fram sin stav och en skill skärm uppenbarandes på direkten och flammorna gick runtomkring, plötsligt så kunde man höra magen svära. Hon med den svarta huvan hade inte bara skyddat sig hon hade dessutom stulit all hans mana. mana steal,attackeras utövaren så stjäl denne mana av motståndaren tills attacken är avslutad flimrade skill skärmen som svävade bredvid henne. Willow flämtade till när han såg det. hon där kommer bli farlig, möter vi någonsin de så måste vi ta ner henne direkt,...vad är hon för något har aldrig sett en sån klass förrut..,muttrade Willow förundrat när han fortsatte att kolla på matchen, även Cinder och Kubi såg intresserat ner mot arenan för att se vad som mer skulle häna Utan mana var magen ett lätt offer för warrior-flickan som högg ner han med fem kraftfulla slag och matchen blev avslutad, lite för snabbt tyckte publiken då man kund ehöra spridda muttranden.
Vinnarna är Amethyst och Golden Bell ge de en stor applåd!,ropade värdinnan medan duon gick av planen backstage. Cinder märkte att Willow antecknade som en galning och han verkade försjunken i tankar. Cinder ville inte störa Willow medan han byggde på en ny strategi så han tog farväl av Kubi som hade nämnt något om att han behöve logga ut tidigt så Cinder gick backstage för att ta en titt på schemat för morgondagen. Då han läste schemat på skärmen så passerde den violett-håriga warrior flickan vid namn Amethyst honom, och nu på nära håll så kände han igen henne. Hon gjorde en kort hälsningsnick och en fnysning mot Cinder och han hälsade tillbaka, vilket var ett stort misstag från hans sida.
Hej Norea bra match ni gjorde,sa han vänligt mot henne. Det var tyst i ett par sekunder tills han fattade vad han nyss hade sagt. Amethyst mörknade direkt så fort han hade yttrat hennes IRL-namn pch man kunde praktiskt taget känna på ilskan som sipprade ut Hur vet du mitt namn!? Vem är du!?,skrek hon argt och sträckte ut handen efter hans luva för att demaskera honom men Cinder hade redan anat vad som höll på att hända och började springa mot närmaste teleporter och hon satte efter i hög fart, han visste inte varför hon var så arg men han ville inte helle stanna och ta reda på det!
Får hon fatt i mig så är det nog kört!,tänkte Cinder panikslaget då han sprang genom de välbekanta gatorna i Crystal Town.Det var hans hemmaplan och hade han tur skulle skaka av Amethyst vid nästa krök vilket skulle behövas för hon sprang fortfarande efter honom och skrek något Cinder inte kunde höra han bara sprang. Oturligt nog så hade han med en warrior att göra med och det var en warrior som kunde haste, en skill som ökar utövarens agility med 50% för ett flertal minuter. Så fort skill skärmen flashade till så sprang hon med lätthet ikapp Cinder som inte hade någon chans att väja undan, med ett vrål så slängde hon sig mot honom och tacklade ner han på marken och drog aggressivt av hans huva.
Amethyst studerade Cinders ansikte noggrant under en minut men hon kunde inte känna igen ansiktet från någon hon kände IRL. Cinder märkte det inte men hon rodnade lätt då hon hade observerat hans ansiktei flera minuter och dessutom suttit ovanpå honom,såklart hon skulle rodna då men det märkte inte Cinder.Tillslut så klev hon av och morrade hotfullt jag vet inte vem du är eller hur du känner mig men jag varnar dig, kommer du i min åsyn igen så sliter jag dig i stycken!, sa hon argt precis innan Cinder tog tillfället i akt att logga ut innan hon hann tillägga några fler hot. Men budskapet hade sjunkit in ganska väl dock.
Kim trodde att han skulle sprängas av stressen som kom strax efter han hade loggat ut. Med tanke på hennes reaktion så var det verkligen Norea, men var väldigt ilsken av sig som Amethyst..Kim började faktiskt känna en stark oro över vad som skulle hända om hon någonsin listade ut att han var Cinder i second world..
Kapitel 5-Mumier och återfall
Det var andra dagen i turneringens andra omgång och idag skulle Cinder och Willow ha en ny match. Cinder hade inte vågat berätta om gårdagens incident med Amethyst och han var ovanligt nervös just idag rädd att hon skulle dyka upp bakom ett hörn och hugga ner honom på ett ögonblick. Han var glad att inte ens Willow kunde se hans ansiktsutryck just nu för Cinder såg skrämd ut. Men han lugnade ner sig direkt då han fick höra att Amethyst inte var inloggad idag då han kollade på listan över registrerade deltagare i turneringen, med en lättad suck så gick han till sin partner och knackade honom lätt på axeln. Vilka ska vi möta idag?,frågade han nyfiketoch Willow svarade ivrigt, Vi ska möta Ganesha och Ugo från södra kontinenten. Jag har sett deras tidigare match, Ganesha är utan tvekan en necromancer och Ugo är en warrior som kör Dual wield med två kroksablade yxor. De balanserar upp varandra ganska väl.Vi har en halvtimma innan våran match så följ med mig så ska jag berätta hur vi ska göra ,sa Willow och de två gick undan i lugn och ro för att diskutera taktik. Cinder var alltid lika imponerad över hur snabbt Willow hanterade och skaffade information. De skulle aldrig ha kommit lika långt utan honom och Cinder kände att han skulle göra bättre ifrån sig i deras nästa match.
Den där halvtimmen kändes som en evighet då Willow repeterade deras taktik gång på gång så vi det här laget så visste Cinder mycket väl vad han skulle göra ute på arenan. De hann precis avsluta taktiksnacket innan starttrumpeten tjöt och de var tvungna att springa ut på arenan, med tanke på att de kom försent första gången så skulle värdinnan nog vara väldigt arg på dem ifall de kom försent för andra gången i rad. Då fanns det en risk att de skulle diskas. Som alltid så var arenan högljudd och stämningen var förväntansfull. Deras motståndare var redan på plats och Cinder observerade de lite kort där på andra sidan planen. Hon som kallades Ganesha var en väldigt lång smal kvinna helt inlindad i bandage med en enkel svart sammetskjol över och glänsande svart hår som böljade ner för ryggen och hon hade en mystisk skönhet som både Cinder och publiken blev nyfiken på. Ugo å andra sidan var lika muskulös som Ganesha var graciös och om de jämförde rå styrka skulle Cinder och Willow ligga i rejält underläge mot honom.
Värdinnan såg nöjt att båda lagen var på plats och vände sig sedan till publiken. Mina damer och herrar låt oss börja nästa match i den andra omgången av våran par-turnering! Nu har ni säkert fått se våra deltagare en gång tidigare och är nog nyfikna på vad de gör härnäst! Det är iallafall jag! På min vänstra sida härpå plan så har jag Ganesha och Ugo båda tvåfrån södra regionen, detta team hade en imponerande seger under gårdagen som även innefattade en stormning av ruttnande mumier och en bersärkargång med yxor som mejade ner motståndarna till grunden och jag är helt säker på att de har mer tricks i rockärmen! På höger sida om mig har vi Cinder och Willow,en kombo från centrala och södra kontinenten. Jag är säker på att ni minns deras första match på arenan med totem kombinationer och det välkända dödläget som har blivit lite av en snackis bland ett flertal spelare. Jag kan inte bärga mig att se dessa två lag möta varandra,så jag ska inte uppehålla er länge till. Låt matchen börja!
Trumpeten tjöt till med ett högtjutt tutande och så var matchen igång. Ganesha började direkt med en summon men enligt vad Willow hade sagt så skulle de ta ungefär 15 sekunder innan hon var klar. Cinder tänkte inte slösa någon tid och störtade framemot henne med Willows ord som ringde i bakhuvudet. I turneringen är necromancers bara tillåtna att summona upp till 3 undead och standard tiden för deras summon är 15 sekunder. Får hon fram alla tre garanterat så du måste se till att avbryta hennes summons, hon får bara max få fram en undead!,hade han sagt till Cinder gång på gång innan matchen hade börjat. Pojken drog sin dolk och hoppade direkt mot Ganesha och aktiverade en av sina skills.
Interupt-försenar eller avbryter en attack
Med tanke på att den attacken var kraftigare med sin piska kunde han bara försena Ganesha summon med ytterligare 15 sekunder istället för att avbryta den som förmågan egentligen ska göra. Han hade köpt sig lite mer tid och var tvungen att titta hur det gick för Willow som hade blivit helt utelämnad åt Ugo. Den muskulösa solbrända Warriorn röt ilsket då han försökte hugga sig igenom en stenvägg som kom från Willows earth-totem. Du är en shaman,en caster klass!, ni ska gå sönder lätt!,röt han ilsket men Willow log bakom sin vägg som han med lätthet styrde åt vilken vinkel Ugo än tänkte anfalla från med en otrolig precision. Jag är av ett lite segare virke min vän,sa han roat och log ett retsamt leende och pekade på de två färgglada fjädrarna i sitt hår. Strax efter att han sade det så frammanade han sitt fire-totem.
Fire barrage aktiverat-Medium Fireballs kommer avfyras mot önskat mål med 5 sekunders intervall
Stod det ovanför totemet och en eldboll fyrades av rätt mot Ugo som tappade ca 50 HP på direkten. Ilsket försökte han bryta ner stenväggen som stod kvar lika stadigt som tidigare trots att shamanen hade två totem aktiva istället för bara ett.Men Willow höll kvar sin spell medan hans eld-totem konstant avfyrade eldbollar som långsamt bröt ner Ugos HP medan warriorn meningslöst försökte bryta ner stenväggen utan framgång. Publiken jublade och applåderade åt Willows fina taktik.
Det här är en shaman av hög kvalitet säger jag er gott folk!, han utnyttjar sina totem för att verka defensivt och offensivt på samma gång..åh vänta!, jag har nyss fått det bekräftat från våra experter att hans totems enorma uthållighet och kraft kommer från två elementalfjädrar som sitter i hans hår. Just för earth och fire element! Jag tror inte att Ugo kan hålla ut länge till även med sin enorma strength och sina yxor!Å andra sidan så är det intensivt mellan Cinder och Ganesha då hennes konstanta summoning blivit avbrutet konstant av Cinders interrupt-skill i en rytm som påminner mig lite om en dans,ropar värdinnan och publikens ögon riktades nu från Willow och Ugo till Ganesha och Cinder.
Som värdinnan sa så såg det nästan ut som en dans då Cinder hoppade ut och använde interupt direkt då han såg att hon började göra en summon. Men han började bli trött av allt omkringskuttande och Ganesha började få lite ont om mana då hennes mana förråd var nere på hälften efter alla misslyckade summons.Men det var då Cinder klantade sig, han hämtade andan i två sekunder extra istället för att göra ett nytt utfall. Tillräckligt länge för att se Ugo falla ner på marken besegrad och flög mot närmsta rebirth point i form av ett ljusklot. Det var då Cinder upptäckte sitt misstag då han hade tagit ögonen ifrån Ganesha i då där få sekunderna. Luften gnistrade till och han vände sig om långsamt då han hörde ett obehagligt stönande bakom honom. Två stora ruttnande mumier stod framför Cinder och Ganesha stod där med ett leende på läpparna. Hon hade bara lite mana kvar och hennes partner var död men de var nu tre mot två. Willow försökte skynda sig till cinders sida men blev stoppad av den ena mumien som riktade ett slag mot Willows ansikte så hårt att shamanen föll mot marken hostandes då han inte hann väja undan. Med högljudda protester från publiken då Willow hade blivit lite av en favorit för dem. Ganesha ignorerade buandet och förberedde en ny spell med en iskall koncentration. Hon kunde inte frammana en till mumie tack och lov men hon skulle säkert förstärka dem som var framme om hon väl fick chansen. Han måste ta sig fram till henne men mumien stod ivägen. Det var nu på tiden att han utnyttjade sin mindre storlek, Cinder hukade sig och kröp blixtsnabbt under mumiens ben, den slöa odöda hann inte reagera i tid för att grabba tag i honom. Mumier har hög strength och defense och reagerar lätt med buffs men de är långsamma. Cinder var helt fri och högg kvickt med dolken mot Ganesha och avfyrade ännu en interupt och avbröt hennes spell och log nöjt under sin huva då han såg att hennes mana tog slut. Hon svor till och försökte backa ifrån honom för att undvika dolken.Han måste göra slut på henne när han är så här nära innan mumien hinner fram. Willow var upptagen med den andra mumien då han höll dess labbar på avstånd med sitt eldtotem då han fyrade av eldboll efter eldboll då han tände fyr på de där stinkande bandagen.
Cinder höjde sin dolk och försökte fundera ut en attack som kunde döda henne på en gång..han hade ingen sån power-attack. Som tamer så ligger hans styrkor i lagarbete med sitt djur inte närstrid med en dolk... Men under hans tvivlande hörde han en röst i sitt huvud. du kan göra vad du vill när du vill,det här är second world! Det är inte verkligt,det finns inga riktlinjer,görvad du vill göra! strunt i skills, ATTACKERA BARA FÖR FAN!,röt rösten. Cinder visste inte varför men han rusade mot Ganesha med dolken i högsta hugg och aktiverade en skill som mest var ägnad åt Beast-monster.Skinner aktiverat,stod det då han med oerhörd precision frenetiskt högg mot den försvarslösa Ganesha. Det gav ingen hög damage men han högg så intensivt och fokuserat då helt verkade ha glömt bort omvärlden så att hennes HP droppade ner i en väldigt hög fart Hennes bandage blev skurna i strimlor och hon fick obehagligga skärsår överallt på kroppen då dolken skar djupare och djupare då hon skrek i högan sky. Publiken flämtade åt Cinders blodtörstighet och precision då han fortsatte huggandet. Det konstanta anatomipluggandet hade varit till nytta trots allt då han siktade mot de rätta ställena. Hon var fullständigt inkapabel att slå tillbaka mot honom. Han hörde inte hennes skrik, publikens skrik, inte ens Willows ropande. Han bara fortsatte och ögonen brann än en gång men de dolde den blodröda huvan väl.
Till slut så låg Ganesha söndertrasad på arenans golv och tittade upp uppgivet i Cinders ögon. Hon darrade till då hon såg de mordiska ögonen som såg ut att vara gjorda av bärnsten innan hon kollapsade mot golvet och färdades mot arenans rebirth point.
Arenan var tyst, publiken var andlös och chockade över hur Cinder hade avslutat striden. Många av deras potentiella motståndare som satt och kollade tänkte nog samma sak, Den där rödluvan är ju galen, han vill vi inte möta i strid!Värdinnan försökte nervöst knyta ihop matchen Gr...grattis för eran seger..snälla gå back-stage som vanligt och titta på de andra matcherna om ni har lust, stammade värdinnan. Willow gav henne en snabb nick bara innan han rusade mot Cinder och ledde den frånvarande rödluvan mot närmsta teleporter innan någon fick chansen att ställa frågor. Det var bäst att komma bort från allting, Bort från spelare bort från moderatorer ut mot den välbekanta vildmarken nära Crystal town.
När de väl var ensamma så verkade Cinder ha lugnat ner sig och var närvarande igen då han tog av sig sin huva och Willow kunde sin unge väns chockade ansikte. j..jag vet inte vad som hände! allt bara kopplades bort..som en dimma..var det jätteilla? du sa ju att det inte skulle hända!, sa Cinder förtvivlat. Men han kände hur shamanen tröstande lade sin hand mot hans axel det är mitt fel Cinder så klandra inte dig själv. Det var jag som visste om riskerna men missbedömde de..förlåt mig,sa han försiktigt och släppte Cinder. Tamern satte sig ner på gräset och visslade mjukt för att frammana Dust, på en gång så stod vargen vid hans sida och lade sitt huvud i hans knä medan Cinder kelade lite med honom vilket även kändes betryggande men den där oron och förtvivlan gnagde honom i bakhuvudet.
De hade kommit för långt för att dra sig ut just nu..så det enda han kan göra är att fortsätta trots återfallet..förmodligen..
Kapitel 6-Kuratorn
Är det något fel Kim? du verkar så nedstämd, frågade Felix på deras lunchrast. Kim och grabbgänget satt utomhus på en bänk och åt lunch som vanligt och hans vänner hade upptäckt att Kim var till och med tystare än vanligt. Det gick inte att läsa av hans utryck då luggen som vanligt var ivägen för ansiktet men de märkte att något var fel iallafall. De lät honom vara för en stund och fortsatte att diskutera Second Worlds turnering och till Kims förtret så var de tvungna att diskutera Cinders och Willows match.
Jag vet inte om jag ska frukta eller beundra det teamet. Den där Cinder var väldigt våldsam mot en försvarlös spelare,som dessutom var en så snygg tjej!. Han måste vara en assasin ingen annan klass gör sådär, sa Martin men Felix skakade på huvudet. Men snälla, det finns spelare som gör värre saker än sådär, men jag tror att Cinder är thief-klass med tanke på att han kan interupt,det är inte en skill som passar en assasin.,svarade han tillbaka.
Kim log lite åt tanken att båda hade helt fel.Men det leendet dog snart ut igen och han satt och surade över gårdagens match. Att alla var tvugna att snacka om just deras match gång på gång och påminna honom om det..kan de inte snacka om något annat team och deras rödluva istället? Fast i sina tankegångar så fick Kim en lätt smäll i huvudet av Felix som såg irriterad ut. Okej nu räcker det Kim! Berätta vad det är för fel, du har surat hela dagen! är det provet vi har imorgon? är det något hemma? är det någon idiot som inte låter dig vara?Är det något i second world?.." frågade han gång gång, märkbart orolig, men Kim skakade tvärt på huvudet. Han var glad att de brydde sig men de behöver inte bli så oroliga bara för att han är nedstämd, de satt en stund till men hans surande bekräftade det bara för killarna att något var fel. Till slut så ställde sig Felix upp och sa "kom igen grabbar vi tar han till kuratorn!, de andra killarna nickade instämmande och grabbade tag i Kims armar innan pojken kunde invända och drog honom mot skolans kurators kontor som inte låg långtifrån bänken där de satt. Det kunde ju inte skada.
Deras skola brukade anlita många olika kuratorer och deras senaste var sällan på jobbet men när grabbarna vildsint knackade på dörren så öppnades den genast av en lång man med axellångt blont hår och glasögon. Han log varmt åt grabbarna som stod i en klunga utanför. Hejsan killar vad kan jag hjälpa till med?, frågade han och Felix knuffade fram Kim litegrann vi har bokat någon tid men kan du snacka med han ett tag?, sa han och kuratorn såg undrande på Kim men log sen snällt åt honom. " Självklart, jag har ingen inbokad just nu så det är bara att komma in om du vill prata" sa han. Kim tittade upp i kuratorns ansikte och han bleknade till direkt då han kände igen det välbekanta ansiktet. Det var för likt för att vara en slump men det var Martin som sa det först. Jag känner igen dig, spelar du möjligtvis second world?,frågade han nyfiket med stora ögon och kuratorn log brett och nickade åt hans fråga. Ja det stämmer, jag deltar i nuläget i deras par-turnering som en shaman, när jag inte jobbar såklart, sa han glatt och killarna tjöt till av upphetsning men åter igen var det Felix fråga som bekräftade Kims farhågor.. säg mig..är det du som spelar Willow? Du låter och ser ut exakt som honom då vi såg han i turneringen,sa han upphetsat.
Kuratorn nickade svagt åt hans fråga, förvånad över att ha blivit igenkänd men han log igen. Ja det stämmer, jag trodde faktiskt inte att någon ens skulle känna igen mig, men förstås det mesta jag ändrade i spelet var ju min hårlängd.., iallafall jag kan ta emot er vän nu, det är bara att komma in"sa han snällt höll upp dörren och gestikulerade att Kim skulle gå in, pojken ville egentligen gå åt motsatt håll men han var ju lite nyfiken så han följde med in.Kim visste inte hur han skulle reagera. Situationen var så fruktansvärt löjlig, Han hade trott att Willow fanns någonstans på andra sidan landet eller något och så plötsligt så är han Kims skolas kurator istället. Han hade ju sagt att han var utbildad inom psykologi och pedagogik men det här var oväntat..
Kim såg sig omkring på kontoret lite snabbt, en bokhylla, ett skrivbord med en dator och en massa pärmar. Den verkliga Willow gestikulerade att Kim skulle sätta sig på stolen framför honom medan han själv satte sig ner. förlåt för besväret herr.....,började Kim blygt men kuratorn bara skakade på huvudet.Inget herr här, jag heter William Book, brukar kallas för Ville av mina vänner och eleverna,sa Ville och observerade sen Kim. Vill du berätta vad problemet är? du behöver inte säga om du inte vill trots att dina vänner drog dig hit, sa han vänligt. Kim visste inte hur han skulle svara på frågan. Skulle han berätta att han var Cinder? jo..det är en grej i Second World.. började han och Willow..Ville såg märkbart intresserad ut då han lutade sig frammåt. Kim satt tyst en stund innan han plötsligt svalde och sade. "Förlåt förlåt så mycket för igår! Det var inte meningen att göra dig orolig! det var inte ditt fel med planen det var mitt! Jag trodde inte att jag skulle tappa det..igen! jag lovar att det bilr bättre snälla var inte besviken på mig!" babblade han konstant tills Ville lyfte lit epå handen. "stopp stopp sakta ner!" sa han vänligt och såg en smula förvirrad ut då han tänkte efter, tillslut så sken han upp och log brett då plötsligt lutade han sig emot Kims ansikte och strök snabbt undan luggen från ögonen och han log brett då han såg vad han hade framför sig. "Hejsan Cinder, roligt att stöta på dig på jobbet,sa han roat och flinade en smula och Kim kunde inte låta bli att flina dumt han med. De började skratta båda två åt det väldigt lustiga sammanträffandet. Det tog säkert tio minuter innan de slutade skratta så de kunde säga något vettigt igen. Ville lutade sig tillbaka och såg allvarlig ut. Lyssna här nu, Kim var det? I alla fall, jag mejlade Ganesha så fort du hade loggat ut och hon försäkrar dig om att det inte var någon fara. Hon har råkat ut för värre när hon har gått igenom dungeons. Du ska inte be om ursäkt, det som hände hände, vi har ju spelat ihop ett tag jag har sett dig andra gånger du har tappat det och det har alltid löst sig. Det var ju jag som drog in dig i turneringen så det är inte ditt fel att det gick som det gick,förklarade han.
Kim blev lättad men såg fortfarande orolig ut. Men jag tappade fortfarande kontrollen..,muttrade Kim oroligt. Ville bara klappade han lätt på axeln. Jag har några nya ider för att motverka dina återfall vi får diskutera de nästa gång vi loggar in, vi löser det. Om du ursäktar mig Kim jag har andra elever som har bokat tid, vi kan fortsätta diskussionen i second world ikväll,sa han vänligt och Kim nickade lätt och gick ut från hans kontor och kände att den där klumpen av skuld var borta.. Det kändes tryggt att ha Willow så nära till hands även i den verkliga världen.
Kapitel 7- Kidnappning och Charm
Va!? Walk-Over igen!?, ropade Willow frustrerat vid turneringens informationsdisk.Det var tredje gången de hade vunnit på walk over den senaste veckan och nu började något kännas lurt här. Turneirngen var inne på sin andra vecka nu men det var så att ofantligt många team missat sina matcher eller gett upp innan matcherna har startat och både moderatorer och kvarvarande spelare började bli misstänksamma. De här stora antalen var inte normalt och moderatorerna och turneringens arrangörer var överösta av klagomål men de kunde inte lösa problemet och de var på upphällningen. Vad var det som hände egentligen?
Efter de dåliga nyheterna så satte sig Cinder och Willow ner på värdshuset Glasrosen så som de brukade göra när de skulle snacka taktik. Eller i det här fallet alla walk-over matcher.. Vad synd att det inte blev något den här gången heller sa Cinder ledsamt då han sträckte sig efter en kaka som låg på bordet. Deras servitris hade gett den till honom som en presentsluta äta på den där och fokusera på listan istället, Utöver oss så finns det bara 7 aktiva team kvar. Vilket gör det till åtta kvarvarande lag. Resten av deltagarna har på ett mystiskt settgett upp eller missat sina matcher. Jura och Marshal är kvar i turneringen, likaså Amethyst och Golden Bell. Vi måste vara försiktiga framöver, sa Willow strängt och Cinder bara nickade försiktigt. Jag måste logga ut nu, jag har läxor som inte är klara, jag kommer senare ikväll för våran nästa match,sa Cinder och loggade ut så Willow blev ensam kvar. Shamanen tog kakan som oäten hade lämnats kvar och tog en tugga,men han kände direkt att något var fel. Hans blick blev suddig och han fick en fruktansvärd yrsel. Det var en fälla, sluddrade han innan han föll på golvet helt nerdrogad. En av nackdelarna med den höga realismen är just att sånt här är lätt att förekomma i spelvärlden. Servitrisen log ett elakt flin då hon höll en liten flaska med mörkblå vätska i sina händer. En sleep-potion, förmodligen modifierad så att den fungerar på spelare och inte på monster. De är förbjudna att använda i Second World men något säger mig att de som skickade henne inte bryr sig om sådana regler. Servitrisen drog diskret ut den avsvimmade Willow ut från rummet till ett litet förråd och skickade sedan nöjt iväg ett pm som löd. "Shamanen är undanröjd, han kommer inte vakna förrän matchen är över. Rödluvan är inget hot på egen hand trots jag missade honom, jag hoppas att du är nöjd med resultatet..guildmaster Jura.."
Några timmar senare...
Cinder loggade in igen och såg sig förväntansfullt omkring efter Willow i glastornet. Deras match började om en timme trots allt men hans partner var inte på plats som de hade bestämt. var är han?, mumlade han för sig själv där back-stage på arenan. Willow var alltid punktlig och han om någon skulle åtminstone höra av sig om han blev försenad. Speciellt när de hade en tid att passa, var de inte på plats vid matchens start båda två så blir de ju diskade. Cinder väntade i över en kvart men Willow kom inte, det fanns ingen minsta skymt av honom, fast det stod att han var inloggad när CInder kollade sin friend-list. Orolig satt han i ett hörn och iaktog de få spelare som fanns back-stage .
Plötsligt hörde han en bekant röst bredvid sig. Varför sitter du här helt själv? Var är din shaman kompis?, frågade rösten och Cinder tittade upp och såg Kubi, assasinnen de hade slagit i deras första match. Han och Cinder hade blivit goda vänner under turneringens gång och de hade flera gånger tittat på matcherna tillsammans. Han är sen..men han brukar aldrig vara det..,mumlade Cinder osäkert och Kubi såg misstänksam ut när CInder förklarade situationen. Då har ni nog råkat ut för Charm, ryktet går just nu,det är en mafia guild från södra kontinenten, det ryktas att det är de som ligger bakom alla de här walk-over vinsterna via kidnappningar,hackningar och annat fusk för att deras egen representant ska vinna. Moderatorerna har i hemlighet jagat de i evigheter men inga spår. Jag själv hjälper de att leta just nu, jag har inget bättre för mig sen vi åkte ut i turneringen, förklarade Kubi. De kommer nog släppa Willow efter er match, om de nu har tagit honom, så har det gått till med de andra lagen åtminstone, men ha inget hopp om att fortsätta turneringen om Charm är inblandat i att WIllow är sen, lade han till.
Cinder var förvånad att Kubi var så välinformerad, till och med mer informerad än Willow. Men det löste ju inte hans problem, matchen börjar snart och deras lag var inte på plats, kanske kidnappad om Kubis teori stämmer? Även om Willow skulle frita sig själv så vore det tveksamt att han hinner i tid, Cinder ville verkligen inte förlora turneringen på det här sättet..diskad.. något borde han ju kunna göra. Men som sagt Willow var spårlöst försvunnen, inloggad, men enligt friendlistan så var han inte på centralkontinenten. Vart var han då?
Plötsligt hördes en högljudd smäll då en svartklädd spelare kastades rätt in i en vägg innan den återfann balansen och rusade in i en teleportör portal. Efter honom så sprang Amethyst. Den violetthåriga warriorn då hon skrek något innan hon dök in i teleporten.
vad är det som händer?,sa både Kubi och Cinder unisont då bägge spelare försvann ur deras åsyn. De borde inte följa efter men eftersom båda två var nyfikna av naturen så sprang de också in i teleporten efter de med ett kraftigt sken.
När ljusskenet hade lagt sig så såg sig Cinder förvirrat om. Han stod utanför en stor röd kupolformad byggnad. Marken var täckt av sand och det var en varm fuktighet i luften. Om CInder skulle gissa så befann de sig på den södra kontinenten.Teleporten var i den röda byggnaden, bäst att komma ihåg det så att de kommer hem sen . En högljudd krasch hördes och ett dammmoln vispades upp längre ner åt gatan vilket genast drog deras uppmärksamhet. Därborta! ropade Kubi och pojkarna sprang mot den dammiga lilla stadens huvudgata där de såg Amethyst som ilsket höll upp en svartklädd thief mot en husvägg som såg var till bredden fylld av sprickor av kollisionen.
Lyssna här ditt kryp! Var är Golden Bell!? , röt hon ilsket och ruskade den svartklädda spelaren så hårt att Cinder för ett ögonblick trodde att hon skulle krossa honom. Ta det lugnt tjejen ha inte sönder honom!,ropade Kubi och Amethyst vände huvudet mot pojkarna och morrade till när hon såg Cinder men hon höll fortfarande den svartklädda i ett stenhårt grepp. Låt mig gissa din partner är också kidnappad av de här kräken? Jag såg han stryka omkring bara minuter efter att jag upptäckte att Golden Bell var borta,spottade Amethyst ut åt Cinders håll och ruskade lite till på banditen som var stum av skräck. Kubi suckade och skred framemot de. Du gör helt fel, såhär ska man göra, sa han och tog plötsligt fram en tråd med en liten kristall fäst i ena änden. Skill aktiverat,Truth Dowsing-gör så offret talar sanningsenligt med ja eller nej frågor, stod det. "Jag visste inte att det fanns en sådan skill" tänkte Cinder imponerat . Kubi ställde sig framför den svartklädda spelaren.
Släpp honom är du snäll,kommenderade han åt Amethyst med en hård ton.Ilsket muttrande så släppte hon banditen, mest för att hon var desperat att hitta sin kompanjon och att mosa offfret hjälper ju inte. Cinder såg faschinerat på när den blonda assasinen långsamt dinglade den lilla kristallen framför ögonen på banditen vars ögon fästes förtrollat mot den dinglande tingesten. "Är du en medlem av Charm?" började han. "Ja" stammade den svartklädda fram. Bra, Lyssna noga nu, har ni fört bort flera spelare under den här turneringen?, frågade Kubi. ja,svarade den svartklädda med sluddrig röst. Kubi fortsatte. Har ni tagit en spelare vid namn Willow?, frågade han. ja,svarade banditen. Har ni tagit en spelare som heter Golden Bell?, banditen nickade svagt på huvudet.ja,svarade han. är de i en annan stad än denna?, Amethyst och Cinder stirrade stint på Kubi och hans offer. nej,svarade banditen. Cinder sken upp, då fanns det hopp. Det var 45 minuter innan deras match och var de snabba kunde de kanske hitta Willow innan tiden tog slut, visst chansen var liten men med Kubis hjälp kanske han skulle klara det. Assasinen hade redan visat sin skicklighet tack vare sindowsingskill. jag vill att du tar oss till där ni håller er gisslan, annars så kan jag inte lova att du kommer undan med lindriga skador, sa Kubi till banditen helt mörk i synen och såg hotfull ut. Men banditen bara ruskade på huvudet i panik. jag kan inte! de hackar mitt konto då!, skrek han förtvivlat och störtade plötsligt emot Kubi ,men Amethyst var snabbare och höll fast honom med ett stenhårt grepp och sänkte ner sitt svärd i hans skuldra vilket var dödsstöten för den svartkläddas, redan kritiskt låga HP. Genast så uppstod det ett ljussken och spelaren försvann mot närmsta rebirth point, men Kubi såg bara argt på Amethyst. bra jobbat nu kommer vi aldrig hitta de i tid till era matcher. Jag hade kunnat hitta de om du inte hade ijäl vårt vittne ,skrek Kubi frustrerat medan Amethyst bara ryckte på axlarna. Han skulle ha tagit kål på dig om jag inte ingripit, du var helt försvarslös blondie.,sa hon med en fnysning och Kubi fnös tillbaka. "Lägg av!" protesterade Cinder och suckade, de skulle aldrig komma någonvart såhär. Hade han några skills som kunde hjälpa? Plötsligt fick han en ide och rotade i sin utrustning efter något som tillhörde Willow, det enda han fann i väskan var en gammal läderremsa, perfekt!,mumlade han och smög iväg från sina käbblande kamrater runt hörnet och summonade Dust. Han kommenderade vargen direkt att gå istealth läge. Hitta Willow,viskade Cinder och höll fram remsan så att Dust kunde lukta på den.
"Skill aktiverat- Tracking pet, låter ditt pet spåra valfri items ägare om det är inom en radie på 1 km"
Innerst inne så tvivlade Cinder på sin plan. det här är ett spel,Dust är ett program, han kan omöjligt spåra Willow som en riktig hund! Jag har aldrig använt den skillen förrut,tänkte han men plötsligt så hörde han en gläffsning och såg att dammet yrde åt väster. Dust hade fått upp ett spår! Vänta!,ropade Cinder och sprang efter Dust, inte så lätt att göra eftersom han är osynlig men Cinder lyckades hålla jämna steg med vargen när han följde dess fotspår i sanden. Den unga tamern sprang så dammet flög åt alla håll då han for efter Dust i världes fart, han hade Willow på kornet, Charm eller vilka de nu var kunde inte vara långt borta. Men det är bara en halvtimme kvar till deras match
Räcker tiden?
Kapitel8- Räddning och Tidsbrist
Dammet yrde när Dust och Cinder stormade ner för gatorna i den okända staden i södra kontinenten. Eller nja, man kunde bara se Cinder storma eftersom Dust fortfarande var osynlig för andras blickar. Gatorna var dock väldigt tomma. Cinder fick en känsla av att det var pågrund av turneringen.., svaga tass spår efter Dust syntes i sanden och han fick koncentrera sig hårt för att inte tappa bort sitt pet som fortfarande spårade för fullt men plötsligt så stannade Dust till, rätt framför en stor ödslig lerbyggnad. "är det här de är??",frågar cinder lågmält och han hörde en morrning från ingenstans som förmodligen betydde "självklart!"
Plötsligt känner Cinder en hand på sin skuldra och rycker till förskräckt så häftigt att den säckiga huvan nästan föll av från hans huvud, med handen på sin dolk riktat mot främlingen som till hans lättnad bara var Kubi. Den blonda assasinnen suckade då han såg dolken. " Jag vill gärna inte återuppleva den där dolken igen tack",sa han med ett litet sarkastiskt leende. "Varför sprang du hit? är det här Charm's ställe?", frågade han och såg misstänksam ut. "Jag tror det..inte riktigt säker, Willow är här iallafall" sa han tveksamt och Kubi bara nickade och smög sig närmare byggnaden. Cinder såg att han aktiverade en skill.
"Analyze aktiverat-antalet individer inom en radie på 10 meter beräknas, antal personer: 15 st."
Kubi såg bekymrad ut. "De är för många för oss att ta i strid, till och med den där Amethyst på vår sida, och jag kan inte stealth så jag kan inte smyga in heller..åtminstone på bara 20 minuter, kommer vi inte på något snart så missar ni eran match",sa han men Cinder skakade febrilt på huvudet. Så de hade ansträngt sig för turneringen,speciellt Willow. Så som han hade letat information och lagt upp strategier i hopp att de skulle vinna till slut. Cinder ville inte göra honom besviken bara för att de var i en svår situation. Kubi sa att han inte kunde använda Stealth,konstigt för en assasin..men de hade någon annan som kunde stealth " Du som assasin borde väl ändå kunna stealth?..men om du inte kan göra det så gör jag det", sa Kim försiktigt på gruppchatten.
"Dust visa dig",sa han mjukt och fantomvargen gjorde sig synlig och Kubi såg förvånad ut. " Jag antar att jag kan erkänna att jag är en tamer, och det här är mitt pet Dust, han är en phantom wolf,vars special skill är stealth, Charm kommer inte märka oss om vi smyger in med honom. ",sa han självsäkert via PM innan han greppade tag i Dusts päls och vargen gick in i stealth-mode igen och de blev än en gång osynliga för omvärlden och lämnade en osäker Kubi utanför. Han greppade inte riktigt vad som hände. När de smög ini byggnaden så kände Cinder hur rädslan greppade tag i honom, han brukar ju aldrig ta initiativ som Kim men såklart gör han den dumma iden som Cinder,självklart!
Det var varmt och fuktigt i den tomma korridoren då han och Dust långsamt och ljudlöst smög sig fram och Cinder kände hur han skakade, han var faktiskt livrädd. Han visste att ingen kunde se honom och Dust men han kunde se de, Charms medlemmar, längre fram i byggnaden så slutade det i ett stort rum med en trappa till en övervåning och en undervåning. Det fanns säkert över 10 spelare i rummet Fick de nys om honom så var han dödens även med en varg lika stor som en ponny vid sin sida. Om någon av de hade skillen "Stealth Detect" så var det över. Det var ingen skymt av några andra spelare än Charms medlemmar på bottenvåningen. Av vad han kunde se så var det åtminstone 3 warriors, 4 casters, förmodligen summoners eller mages och kanske en thief eller mer specialinriktad klass. Svårt att se bara av utrustningen. Han och Dust stod blickstilla då han observerade rummet, men ingen skymt av Willow. Cinder bestämde sig för att kolla i källaren istället och knuffade lit epå dust för att få vargen att gå mot den nedre trappan, men han hade otur då ett par av Charms warriors ställde sig rätt ivägen och pratade med varandra. Cinder försökte lugna Dust vars päls reste sig ilsket, som tur var attackerade han inte. Det kom inte minsta morrning heller.
"Lika bra att lyssna på vad de säger",tänkte Cinder och höll Dust stenhårt och bestämt så att hans pet inte skulle rusa iväg och bita de. Den största av spelarna grymtade " Bara 15 minuter kvar sen kan vi släppa bagaget nere i källaren då sömnmedlet slutar verka, han var tyngre än han såg ut, Jura vill verkligen vinna den där fåniga turneringen , så mycket jobb vi har fått göra för att få undan..hindren",sa han. Den andra nickade instämmande. "Det där "bagaget" du snackar om nere i källaren är Willow, du vet vad som hände vår guild senast han besökte Noise Dunes..det vill jag INTE uppleva igen. Jura vill speciellt att han är ur vägen i turneringen,samma sak med den där Black Priest spelaren, fan vilken ovanlig klass, fullkomligt livsfarlig för caster klasser, därför ville han att vi skulle ta henne också när vi höll på!",sa den andra innan de två flyttade sig från källartrappan. Cinder undrade om Golden Bell var den där Black Priesten de talade om..han får fråga Willow om det sen. Om han lyckas få ut honom å säga. Inombords så kokade pojken av vrede,han visste att Jura var en ful typ men det här tar ju priset att förstöra för så många andra lag utan ärlig kamp!
Sammanbitet så tog Cinder ett nytt tag om Dusts päls och ledde ner vargen för trappan. Som lyckligtvis inte knakade för deras vikt. Källaren var bara ett litet lagerutrymme med ett flertal lådor Bara en Charm medlem stod i rummet. En thief av utrustningen att döma. Han vaktade en hög i hörnet av rummet.På närmare håll såg Cinder att det var Willow och Golden Bell som låg där helt utslagna. Bara en vakt..Cinder kunde lätt ta honom bakifrån med Dusts hjälp...han förberedde att aktivera en skill, så fort han gör det så kommer stealth försvinna för honom så det gäller att handla snabbt. "buss på Dust!",väste han utan förvarning då han lösgjorde vargen ur sitt grepp då den for ut från ingenstans mot thiefens rygg. Fullt synlig med ett hotfullt morrande. Cinder drog blixtsnabbt fram sin piska under tunikan och anföll, Dusts utfall knockade ner den stackars Thiefen till marken utan förvarning, han hann inte ens dra sitt vapen. Cinder var snabb på att följa efter sitt pet och kom stormandes mot Charm spelaren med piskan i högsta hugg men istället för att svinga den så höll han den i båda händerna likt Kubi gör med sina trådar och placerade den kvickt kring thiefens hals rädd att göra något ljud ifrån sig. Han ville inte locka ner de andra i Charm. Då skulle det komma förstärkning från övervåningen. Skärmen plingade till lite svagt ovanför hans huvud medan han pressade spelaren mot marken med sitt strypgrepp. "Ny skill upplåst, Strangle",stod det, likadan attack som Kubi men med ett annat vapen. Antar att det inte bara behöver vara trådar för att fungera som ett strypvapen. Detta är ett underligt spel minsann. Medan han stoppade thiefens möjligehter att skrika på hjälp så slet Dust skoningslöst i spelarens armar och ben så att hans HP sjönk i en stadig ström.Efter bara några minuter så var Charm medlemmen död då han försvann i ett ljusklot. Cinder borstade av sig dammet från knäna och skyndade sig mot Willow och Golden Bell som fortfarande låg utslocknade i hörnet, han kollade på klockan på sin status fönster. Det var bara 10 minuter kva,nu var det bråttom! Hur skulle han få ut de i tid!?
Plötsligt så rämnade väggen i änden av rummet ner med en högljudd smäll och Amethyst stod där i den nygjorsa öppningen redo att fajtas, eller nja det fanns ingen kvar att fajtas mot. "jag är här nu era korkskallar, kom an bara! Ropade hon ilsket. "Vad håller hon med på med!?" tänkte Cinder förfärat, rädd att hans hjärta hade stannat för en sekund när hon hade brakat rätt igenom väggen. Det hördes snabba fotsteg som var på väg neråt för rummet. Den där smällen missade nog ingen. Amethyst observerade rummet,Dust var i stealth mode igen så hon såg inte vargen,inte Cinders piska heller som var tryggt undanstoppad under tunikanigen,men hon såg den medvetslösa Golden Bell och den däckade Willow. Hon gick över till de och drog upp Willow med lätthet och räckte över honom till Cinder och fnös "ta din shaman och gå i förväg vi kommer efter sen, jag sköter det här", Cinder visste inte om hon var dum eller självsäker men han hade bråttom så han lät henne göra som hon ville så han började dra ut WIllow genom hålet i väggen. Vilket var ganska tungt för honom till skillnad fårn Amethyst som hade burit mannen utan minsta problem. Han kollade på klockan igen. 5 minuter kvar... "Kom igen Dust" sa Cinder och visslade och vargen gjorde sig synlig igen, med lite möda så slängde han upp sin partner på ryggen,hoppade upp därefter och manade på sitt pet väldigt jäktat. "Skynda dig Dust mot portalen!",ropade han och vargen hörde, den for iväg som en pil uppför gatan i riktning mot det röda huset de först kom ifrån där portalen låg och han sprang med lätthet trots det extra "bagaget" på ryggen.
Lyckligtvis fann de portalen igen utan svårigheter,stormade igenom byggnaden rätt in i ljusskenet och plötsligt så var de var tillbaka på arenan. Cinder kollade klockan. " minuter. Inte tid att slöa, han hoppade av Dust och gjorde dismiss på honom, han kunde ju inte ha istt pet framme när det var match. Han började stressat dra i Willow som plösligt kvicknade till och började sluddra förvirrat "vem? Var? Hur?...Cinder?..vad håller du på med?",frågade han förvirrat, Cinder sken upp direkt då han såg att Willow äntligen var vaken. Men så kom han ihåg deras tidsbrist. "inte tid att förklara! Matchen börjar om en minut! SPRING!!",skrek Cinder och Willow nickade bara, ingen ide att ifrågasätta honom, de två började kuta för allt vad de hade mot arenan backstage. Publiken ropade exalterat då de såg ett av deras favorit lag dyka upp genom ena öppningen. Värdinnan såg förvånad ut. "nämen titta! Cinder och Willow är här för matchen! Vad bra, jag antar att det anonyma tipset om walk over var felaktigt",sa hon lättsamt medans duon bara pustade och försökte hämta andan efter den språngmarschen. "Cinder du har mycket att förklara för mig när matchen är över...det enda jag minns är en kaka..",mumlade Willow sammanbitet, Cinder bara flämtade och nickade och tittade på deras motståndare som stod på andra sidan arenan och blev direkt mörk i synen. Framför honom stod Jura som först såg riktigt förvånad ut men så stod han och hånlog mot de, med den jättelika Marshal bakom sig. "Tänka sig att ni kom i tid, vilken förbenad tur ni hade då? Fick ni springa för att hinna hit?",sa han med sitt hånflin. Willow bara stirrade på honom med en föraktfull blick och Cinder bara morrade och var glad att han hade sin välbekanta huva på så att Jura inte kunde se hur de gyllene ögonen höll på att flamma till av mordlust igen, Jura ska få! De två lagen stirrade på varandra intensivt i väntan på att trumpeten skulle ljuda.
Samtidigt på södra kontinenten
"Amethyst du behöver inte överdriva så",mumlade Golden Bell lite sömndrucket i Charms lagerbyggnad. Hon hade precis vaknat men de hade fortfarande tid kvar innan registrering för deras nästa match. Den huvklädda mystiska black priesten satt på en luggsliten matta och tittade på den sista Charm spelaren,blodig och trasig som hölls upp av en blodig Amethyst som bara log brett. Något var dock annorlunda med henne, hennes ögon var blodröda och hon var helt övertäckt av sina motståndares blod med sina kläder i trasor"Kom igen Bell det är inte kul om jag inte får släppa loss lite då och då,de här killarna var ju bara småpotatis",sa warriorn som på kort tid hade utklassat en hel grupp med formidabla spelare och hackers. Hur hade hon gjort det? Och kommer våran duo att klara den här mystiska duetten i slutändan?
Kapitel 9- Semi finalen
Mina damer,herrar och monster! Äntligen får vi se en ordentlig match igen efter så lång tid! En semi final match dessutom!, ropade värdinnan och publiken jublade vilt. De två lagen stirrade fortfarand epå varandra. I väntan på att trumpetstöten skulle ljuda. Cinder såg fundersam ut och var dessutom riktigt arg, ilskan var riktad mot Jura. Med tanke på den här kidnappningsincidenten hade inte Willow kommit på någon strategi åt de mot det här laget, Det här kommer bli tufft, tänkte Cinder bedrövat men Willow la en betryggande hand på Cinders axel. oroa dig inte, jag har faktisk en strategi, vi kommer arbeta tillsammans den här gången och inte dela upp oss på en motståndare,du får aldrig ner Marshal själv och Jura kommer bara anfalla mig. Han och jag kan varandras spelstilar viskade han till Cinder. Värdinnan fortsatte babbla på om reglerna och så vidare men ingen av lagen lyssnade särskilt noggrant.
Kanske dags att introducera lagen? På höger sida av arenan så har vi den välkända duon Jura och Marshal från södra kontinenten som med stor skicklighet har fällt alla sina motståndare på riktigt kort tid. Jura har blivit känd här för sina förödande blixt spells som han fyrar av med stor träffsäkerhet och utan barmhärtighet och Marshal kan knäcka ben med bara sitt lillfinger, kommer bli spännande att se hur de gör mot Cinder och Willow som står här på vänster sida om mig. Cinder är registrerad på centralregionen och Willow är från söder, det har inte varit särskilt många spelare som bildar lag från olika kontinenter. Alla deras matcher har varit spektakulära med allt från strypningsduell till att knuffa ner en vän dam från arenan till att flå den sista kvarvarande spelaren. Det är uppenbart att Willow är en shaman trots våran klass sekretess regel men din rödhuvade kompanjon är nog fortfarande ett mysterium för många, Cinder jag har hört att folk har börjat med vadslagning om vilken klass du tillhör, 67 % tror att du är en assasin och 29 % tror du är en thief. Jag kan inte säga att jag tvivlar på dessa val du hanterar din dolk på ett utomordentligt sätt! Men nu ska jag nog sluta tjattra, låt matchen börja!,ropade hon och trumpetstöten ljöd högt i luften.
Med ett öronbedövande vrål så störtade Marshal fram direkt mot Cinder, deras taktik var simpel,knäck den lilla killen först så att han är ur vägen! Han kunde omöjligt försvara sig mot en så stor motståndare så det fanns bara en utväg, springa för livet! Cinder störtade iväg från den stora rustningsklädda jätten så snabbt han bara orkade och tänkte på vad han hade kommit överens om för taktik med Willow. Han vände kvickt på huvudet för att se Jura ladda upp en spell och Willow hade summonat ett Vind totem som stadigt stod vid hans sida. Plötsligt kände Cinder hur han nästan flög fram och såg förvånat på sin stat screen. Han hade blivit buffad med en Haste-buff som ökar ens speed med 40 % och han visste på direkten att det kom från Willows totem och medan Cinder sprang så märkte han att Willow diskret pekade på den laddande Jura. Cinder kunde nästan läsa hans tankar då han nog menade. jag gjorde dig snabbare, spring från Marshal och avbryt Juras spell nu!. och Cinder reagerade ju självklart direkt och sprang i riktning mot Jura innan Marshal fick fatt i honom. Han hörde ett vrål bakom sig och såg att dne stora warriorn hade träffas av ett rakblad av vind som kom från Willows totem. Attacken tog inte ner så mycket av Warriorns HP men han hade nu fått ett stort blödande sår i pannan som fick honom att se ännu mer skräckinjagande ut och istället för att sätta efter Cinder så rusade han direkt mot Willow med glödande knogjärn då han tänkte utlösa sin attack då plötsligt man kunde höra Jura skrika. Nej din idiot ta rödluvan, han har dig där han vill ha dig stick därifrån! skrek Jura till sin kompanjon medan han laddade upp sin spell som nästan var färdig. bered dig på en shock! Lightning spear!,kommenderade han och sköt iväg en imponerande åskvigg mot Willow. Cinder hade inte hunnit fram tillräckligt för att använda Interupt på magikern och Jura log självsäkert då Shamanen säkerligen skulle ta emot hela smällen då han omöjligt skulle inna kontra den, och sen tillintetgöras av Marshal och sen ensam så skulle Cinder inte vara en match mot de två, det skulle vart en enkel seger men plötsligt så small det till och en stor rökridå fyllde arenan medan det fortfarande sprakade från blixten Jura hade släppt iväg och plötsligt flög det fram en skepnad ur röken med dolken i högsta hugg riktat mot Juras strupe. Röken lättade och Willow stod där flämtandes med ett leende på läpparna och publiken blev som galna, vad hade hänt egentligen? Ingen förstod vad som hänt under de sekunderna, Jura såg lika chockad ut som publiken och Willow hånlog mot magikern från söder och pekade på totemet vid sin sida. Det var inte vind,det var ett earth-totem och man kunde se resterna av blixten spraka mellan totemets horn
.Lightningrod aktiverat, tar hälften av skadan från en attack av lightning-element.
löd statusskärmen ovanför.
Willow såg ganska illa däran utmed diverse brännskador och bara en tredjedel HP kvar, det var ju faktiskt en väldigt formidabel spell Jura kastat på så kort tid han var inte någon man skulle ta för givet. Men Willow såg nöjd ut då han såg Cinders överraskningsattack ta Jura med storm då dolken träffade sitt mål då Jura hade fått ett stort skärsår rätt över bröstet när han hade backat i sista stund. Jura svor till frustrerat då han tappat en stor mängd HP pågrund av den oväntade attacken och en stadig ström av blod rann ner för hans bröstkorg och han vacklade till. hah, jag fattar, det var bara en fint så att din lilla rödluva skulle få en smakbit av mig med den där tandpetaren han kallar dolk! Men det är försent, min partner kommer mosa dig som den lilla mask du är! Och jag tar din kompis, ropade han självsäkert men Willow bara skakade på huvudet med ett brett leende och röken lättade fullkomligt och till Juras fasa så stod Marshal där, sönderbränd och med en enorm stenpelare genom kroppen. Eftersom kroppen var intakt så var han inte död än på ett tag, men han kunde omöjligt röra sig pågrund av den dubbla skadan av blixt och sten.Willow hade inte bara använt lightningrod kommandot han hade även använt Marshal som sköld för att skydda sig själv. Hade han tänkt ut detta på ett par sekunder?! Ett sus gick genom publiken och alla började viska om att Willow var något slags spelgeni, folk var så imponerade av hans smarta taktik att ingen gav Cinder någon minsta uppmärksamhet då han var upptagen med att försöka ta kål på Jura då han fortsatte med konstanta utfall ständigt i rörelse. Jura var lika snabb på att fyra av lågintensiva spells utan casting time för att försöka hålla avståndet från sig och pojken med den sylvassa dolken i händerna. De tog inte mycket skada men drogs det här ut på tiden så skulle Cinder vara den som stupade om han inte kom närmare den formidabla blixtmagikern. Cinder flämtade till och såg helt utmattad ut efter att ha sprungit runt efter ca 5 minuter och Jura flinade till igen med det där arroganta leendet Cinder hade börjat hata vid det här laget. säg adjö nu du kan inte springa längre, sa han och började gå närmare med en hotfull aura och laddade upp sitt spö för en sista spell. Willow var fortfarande upptagen med att reducera den spetsade Marshals HP till 0 så ingen kunde hindra honom, han var utom fara nu. Trodde han ja, plötsligt så röt Cinder till med ett blodisande skri och gick från att stå stilla till att flyga rätt mot Jura med all kraft han kunde uppmana och innan han hann reagera så log han på marken med Cinder över sig som hade hans hals i ett strypgrepp med bärnstensögonen som brann av blodtörst som stirrade rätt in i Juras gråblå. Herrejistanes! Det har gått från en duell till ociviliserat våld!
Men det verkade fungera, Jura låga HP nivå har gått ner oerhört efter det sista utfallet, han var inte i en position att fyra av någon spell. Hans spö låg någon meter bort från honom och Cinder hade strategiskt placerat sitt ben mot hans arm så att han inte kunde sträcka sig efter den.
Inte så kaxig nu va?,morrade Cinder och huvan hade fallit bakåt under hans anfall och blottade hela hans ansikte. Det de hade försökt att gömma så länge det gick, det körsbärsröda håret vajade svagt i brisen runt arenan och hans ögon gnistrade svagt till i solljuset och många i publiken flämtade till och lutade sig framåt som galningar för att få sig en titt på rödluvans riktiga ansikte som så många varit nyfikna på. De flesta hade nog väntat sig et tlite mer..skrämmande anlete än det hos en pojke. Matchen låg till deras fördel nu. Marshal var praktiskt taget ur vägen och Jura var nere för räkning om Cinder bara höll i lite längre. Men plötsligt så kände han att den bekanta mordlusten som fått han att tvinga ner Jura till marken till att börja med ebba ut och han började direkt känna ånger, greppet runt Juras hals lättade då Cinder började tveka. Jura tog chansen och använde sig av detta uppmjuknande för att kasta en svagare spell vid namn lightning shotpå Cinder som kastade av honom från sig och började genast ladda upp en spell mot Willow. Jag tänker fan inte dö förrän den där svikaren fått lida!!, vrålade han medan det sprakade intensivt från hans trollstav. Cinder reste sig omedelbart från marken och hans ögon flammade till igen. Det är mig du slåss mot!, sa han med en iskall ton och lyfte plötsligt på den röda kappan och blottade sin piska som var fäst i bältet under, och med van hand lösgjorde den på ett ögonblick och svingade den mot en oförberedd Jura, som inte förberett sig på att Cinder var kapabel med mer än närstrid, piskan träffade honom direkt i ansiktet och Jura stannade till för en sekund innan han skrek till av smärtan. Publiken var andlös, detta var fullkomligt otippat, den mystiska rödluvan Cinder hade på en match tagit av sig luvan och blottat ett vapen han aldrig visat förr och på ett vis var han nästan mer skräckinjagande med piskan då han svingade den med skrämmande säkerhet än en gång mot Jura som inte tänkte låta träffarna avbryta hans spell. Hans ögon hade återfunnit morrdusten igen och han drog Jura på marken mot sig och då magikern låg där på marken framför honom, gav han honom en sista iskall blick och stötte in sin dolk i honom, det var dödsstöten för Jura och han försvann bort i ett ljusklot mot the rebirth point. Orsaken till att Jura inte kunde kämpa emot var att hans spell riktad mot Willow hade tagit hans sista mana och gjorde honom fullkomligt försvarslös mot Cinders utfall med piskan när han agrep innan skillen var färdigladdad.
Det där var för att ni kidnappade Willow,morrade Cinder innan han plötsligt gav en lång suck och glimten i ögat var borta då han vände på huvudet och sprang till Willow i änden av arenan som svärandes fortfarande försökte ta kål på Marshal. Kom igen du har mycket HP men det här är ju löjligt! Gå och dö redan!, sa han frustrerat och skrattandes så drog Cinder dolken för att hjälpa till och började att hugga samtidigt som Willows totem avgav eldbollar rätt på Marshal som inte kunde kämpa emot. Publiken såg ganska dumbstruck ut på den fina men..våldsamma vänskapen mellan shamanen och pojken. Det var ganska händelselöst då den enorma warriorn inte gav minsta motstånd, han kunde inte göra det heller om man tänker efter, men tillslut så avgavs det välbekanta ljusklotet och trumpetstöten ljöd i luften.
Och vinnarna är Cinder och Willow!.... nej nej vänta ta inte på dig huvan igen!,ropade värdinnan jäktat då hon kom ner för att intervjua semi finals vinnarna just då Cinder tar på sin huva igen men den for strax av igen av värdinnans händer, blickarna publiken gav honom var lite påfrestande, vissa såg livrädda ut, andra var störande och.. hjärtformade?. Men han lydde värdinnan och Willow klappade han stolt på huvudet. Som alltid så är era matcher väldigt intensiva och detta var inte ett undantag, absolut inte ett undantag! men den störstaöverraskningen var nog att se vilken liten sötnos som gömde sig under den där stora säckiga huvan,sa hon och nöp Cinders kinder, till hans protest såklart. Men säg.. Jura verkade verkligen hysa agg mot dig Willow, någon kommentar? vill du dela lite av den historien med tittarna?, frågade hon nyfiket och Willow skakade lugnt på huvudet. Tyvärr kan jag inte det tyvärr det är privat, svarade han med ett neutralt leende och drog Cinder från scenen vilket nog räddade pojker kinder från ett fruktansvärt öde.
En halvtimma senare satt de på den vanliga platsen vid floden utanför crystal town, bara för att pusta ut efter den här tuffa dagen. Kidnappning, räddningsaktion och en intensiv semi final match. Det är mycket att ta in på bara en dag! Vilken lång dag det här var.. hoppas det dröjer länge innan vi ser den där Jura igen, gnällde Cinder medan Willow såg tankfull ut. åh jo du kommer se mer av honom, han hatar mig och han vet nu hur du ser ut så var förberedd på att han kommer försöka ge igen,sa han lite sorgset. Cinder morrade till och plötsligt stod Dust där bredvid honom och de två såg väldigt skrämmande ut med två par gula ögon som stirradepå Willow i oslnedgången. Jag klarar mig fint på egen hand Willow! Han ska inte tro att han kan göra något mot oss någonsin igen, det tänker jag se till!, morrade han nästan i kör med Dust och Willow började plötsligt att skratta högljutt och rufsade Cinder än en gång i håret. någon dag ska du få höra hela storyn om min och Juras historia men jag tror att du och jag behöver vila, om du inte märkt det så är vi i final, och jag tänker inte förlåta dig om du inte kör helhjärtat, vi har kommit lite för långt för att börja slappna av,sa han med en blinkning och med ett så kallt leende att Cinder började skaka. När Willow ser ut sådär så är dte bäst att man inte säger emot. Shamanen loggade dock ut strax efter det och Cinder bestämde sig för att göra detsamma.
När han väl var Kim igen och stängt av spelet så tänkte han titta till sin storasyster men hennes dörr var låst som alltid. Julia är du vaken?,ropade han och knackade, men inget svar, han hörde dock det svaga surret av en dator, vad gjorde hon därinne? Chattade?jobbade? nej inte Julia.., Kim fick lite skuldkänslor, han hade fokuserat så på Second World att han inte spenderat så mycket tid med Julia längre.. var hon sårad..var det därför hon undvek honom? Eller fanns det en galen tanke om att hon också spelade Second World? Den chansen fanns väl inte..eller?
Kapitel 10- Varför tog jag anteckningar!?
Festivalyran var tjock runtomkring i Crystal Town då folk sprang runt kors och tvärs och satte upp flaggor och affichser som reklam för den kommande finalen i dubbel turneringen. Det var en specifik affisch som drog ögat till sig, det var en färgstark bild som föreställde en huvklädd pojke utrustad med en dolk och med två brinnande bärnstensögon med blond shaman bredvid sig som var omringad av totem. Det var många förbipasserande som stannade till vid bilden och kikade nyfiket på den med beundran i blicken, alla var lika spända för den kommande finalen, men en person var inte lika nöjd.
Måste de göra en så stor grej av det? klagade Cinder och stora kaksmulor flög ut ur hans mun då han sa det då de iaktog affischen och folkskaran från ett litet café tvärsöver gatan . Crystal Town är en liten stad jämfört med Ebony city eller Mithril Falls här i centralregionen så det är självklart att lokalspelarna hejar på representanter för deras stad, alltså vi, svarade Willow och strök lugnt en kaksmula ur en av sina fjädrar. De fortsatte fika en stund tills en yxutrustad warrior stannade till när han fick syn på de Hey det är ävl ni som ska tävla i finalen nästa vecka? Cinder och Willow? Lycka till, hela mitt team hejar på er! gör Crystal Town stolt!, ropade han och Willow vinkade tillbaka med ett leende när warriorn började springa utom synhåll. "Vi ska göra vårat bästa, ropade han tillbaka och vände sig tillbaka mot Cinder och tänkte precis säga något när de blev snabbt avbrutna av två ganska unga spelare som stod där med ett autograf block. herr Willow..kan vi få er autograf ..,frågade de försiktigt men innan Willow hann svara så såg de Cinder sitta på andra sidan bordet och de gav ifrån sig ett förskräckt pip och sprang därifrån. Cinder såg besviken ut. varför gjorde de sådär för?... de senaste dagarna har många reagerat sådär.. har jag något mellan tänderna eller så?, frågade Cinder lite dystert men Willow skakade på huvudet. Det är för att de kände igen dig även när huvan var av, du var ganska skrämmande på arenan de flesta gångerna vi slogs. Jag var rädd att folk skulle bli rädda för dig om du fick ett återanfall det var också en orsak du skulle ha huva så länge det gick,förklarade Willow och Cinder nickade tystlåtet när han fortsatte knapra på kvarlevorna av hans kaka. Han var inte så van att var folk var rädda för honom, han såg visserligen ganska farlig ut med sitt blodröda hår och de mystiska bärnstensögonen, och att han alltid var klädd i i rött, färgen som alltid används på de onda. Men den här gången så kände sig Cinder inte allt för nedslagen. Bara besviken. Folk får tycka vad de vill om honom. Han skakade vilt på huvudet av tanken på att han var en läskig typ, och tog ett stort bett av sin kaka så Willow skrattade då smulorna flög överallt. Det verkar inte bekomma dig så mycket om du kan utlösa en så brutal attack på en stackars kaka.." skrattade han roat innan han fortsatte. "Det är en vecka kvar till finalen och jag tror du vet vilka vi kommer möta, olyckligtvis så har jag inte fått reda på lika mycket om våra motståndare som jag ville., sa han med en lågmäld ton men log lika milt som alltid mot Cinder då han inte ville stressa pojken allt för mycket. De hade sett de andra finalisterna och Cinder visste direkt att de skulle ge ett tufft motstånd. Amethyst och Golden Bell...den värsta tänkbara combon för oss..., mumlade han, inte bara för att Golden Bell var en Black Priest, en caster-typs värsta mardröm, inte heller för att Amethyst var en warrior av hög kaliber vilket är en dålig matchning för Cinder med underlägsen defensiv, nej det var för att han misstänkte att Amethyst hyste agg mot honom och skulle med nöje hacka honom till slarvsylta framför alla människorna på arenan. Ett öde han inte såg framemot att möta.Jag måste gå nu, kom förbi mitt kontor i morogn bitti om du vill, vi kan diskutera detaljerna där sa Willow ursäktande efter att ha kollatpå klockan och loggade ut kvickt. Cinder drog ut en suck och loggade ut han med för att ta itu med lite läxor.
Gud jag längtar till dubbel finalen i Second World, jag har skaffat biljetter till platserna längst fram!, sa Felix exalterat med många protester av killarna i gänget. Kim själv bara log lite hemlighetsfullt för sig själv när han lyssnade på de. Jag behöver inte biljetter, ni kommer för att se mig slåss trots allt, tänkte han och myste för sig själv. Han och hans kompisar satt utanför Villes kontor och väntade då Kim använt ursäkten att han hade en bokad tid sen senaste besöket. Killarna tjattrade som alltid om Second World, om nya quests, svåra monster som de antingen klått eller fått stryk av, och såklart turneringen. Kim hade anpassat sig väl till grabbgänget och trots att han sällan sa mycket i deras diskutioner så ville de alltid ha honom i närheten. Hans dagdrömmande stördes plötsligt av en lätt knackning i huvudet då han stirrade rätt in i ett par glasögon och föll förskräckt ner från bänken de satt på. Norea för i helvete sluta skrämma Kim! protesterade de andra killarna för fullt medan Kim försiktigt försökte resa sig upp. Norea bara ryckte på axlarna. Jag skrämde honom inte, sa hon och riktade blicken mot laptopen de höll i med second world logga fullt synlig med en blick av avsmak innan hon tittade på Kim igen som hade tagit sig upp från bänken. Varför var hon allttid på honom för? Norea var en av de duktigaste eleverna i hela skolan, varför skulle hon visa minsta intresse för en medelmåtta som han själv? Och intresset hon gav honom i Second world var inget trevligt heller, tryckt mot en vägg med hennes bredsvärd tryckt mot halsen. Om hon nu klagade så på Second World varför spelar hon ens? Det enda ni gör är att babbla om det där fåniga spelet, jag har sett hur ensam han ser ut så fort ni gör så då han inte får delta i ämnet,det är bara av välvilja jag lägger mig i, sa hon barskt åt de men Kim skakade frenetiskt på huvudet och såg på henne med en stel blick, eller nja det såg stelt ut det var svårt att avgöra med ögonen helt täckta av hans lugg Jag bestämmer väl själv om vilka jag vill vara med? Jag råkar trivas alldeles utmärkt i det här sällskapet, låt oss vara ifred om du stör dig på det,sa han tyst och grabbarna såg chockade ut. Kim som står upp för sig själv.. det är inte något man ser varje dag. Norea bara fnös till svagt och vände snabbt på klacken och gick därifrån besviket.
Dörren till kuratorns kontor öppnades precis efter det och Ville stack ut sitt huvud. Vad är det för oväsen? Åh hejsan killar, sa han snällt och Kims kompisar ställde sig genast upp från bänken och gjorde något som komiskt nog liknande en bugning i Kims ögon. Du och Cinder var så coola i förra matchen! Vi ser jättemycket framemot att se er i finalen nästa vecka, kan du hälsa det till Cinder också!? frågade de ivrigt och Ville log varmt. Tack för stödet, jag ska berätta det för Cinder också ni skulle nog komma bra överens.. kom in Kim så sätter vi igång, sa han och Kim smög försiktigt in i hans kontor och vinkade farväl till grabbgänget. Han stängde dörren ordentligt och satte sig på en stol. Ville flinade och rättade till sina glasögon.
Du har fina kompisar du. Du borde träffa de i Second World, eller åtminstone berätta att du spelar Cinder. Men angående finalen, Golden Bell och Amethyst kommer bli v'ldigt tuffa motståndare, Golden Bell är registrerad som black priest på östra kontinenten,enligt mina källor. De har dåligt med defense och riktigt låg HP nivå men de är inte roliga motståndare för alla casterklasser som använder mana. De kan använda tekniker som stjäl mana, stjäl HP, ger curses och olika debuffs. En riktig sabotör klass. Som Shaman så ska jag ärligt talat medge att jag är ett lätt byte för henne så jag är lite orolig,förklarade han och Kim nickade med ett litet anteckningsblock då han skrev ner vad Ville sa. Men även hennes partner Amethyst är ett svårt hinder, jag har inga officiella anteckningar på hennes stats men hon måste ha skyhög strength och bra agility. Hon hugger med lätthet allt som Golden Bell har försvagat och jag vet att motståndare med hög strength inte är det roligaste för dig att slåss mot i närstrid heller, sa han med en lång suck. Men Kim skakade på huvudet och under luggen kunde man skymta ett leende. Glöm inte att det är finalmatch, pets är tillåtna, items också, så mycket i underläge ligger vi inte, sa han med ett blygsamt leende och Ville nickade då han förstod vad Kim menade. Sant, den här gången så är det 3 mot två, Dust kommer vara perfekt för at kontra de, det är de inte beredda på, sa han nöjt och fortsatte sedan. Många spelare såg din piska i semi finalen och många kan nog gissa att du är en tamer på grund av det, det är inte andra klasser som huvudsakligen använder piskor som vapen, men det betyder inte att våra framtida motståndare kan komma på en motattack mot oss för att.., det var tyst en liten stund då han ville att Kim skulle svara på den frågan. I lärande syfte. För att de inte vet vilket pet jag har?, svarade Kim och fick en tumme upp.Exakt,! Tamers är väldigt mångsidiga då det finns oändligt många pets och monster de kan använda. Det kommer vara nästan omöjligt för de att veta på förhand om vad för pet du har om de har listat ut att du är en tamer. De kan visserligen snoka runt i Crystal Town efter info men du har sett hur patriotiska lokalspelarna är, de kommer hemlighålla Dust till sista andetaget i hopp om att vi ska vinna. Vi har ett överraskningsmoment, då de fortsatte diskussionen. Man kände hur intensiteten steg i det lilla kontoret då de två fortsatte att bolla ider med varandra om eventuella kontringsmetoder men efter en stund så började de komma in på ett helt annat ämne.
Är Amethyst egentligen Norea Saritas? Hon som går i din klass? Av vad du har förklarat så verkar hon ha ganska stora agg mot dig som Cinder för att du vet vem hon är, korrekt?, svarade Ville förvånat och Kim nickade. Jag vet inte varför hon även stör mig i den verkliga världen..vad vill hon?, mumlade han svagt men Ville bara skakade dystert på huvudet. Lilla gubben du har verkligen ingen aning om när flickor intresserar sig för dig, tänkte han trött och vände sen huvudet till Kim igen som satt och knaprade på lite kex som låg framme.Men låt bli de där jag ska ju ha de till kaffet sen!, protesterade han men kunde inte låta bli att skratta och fortsatte sedan. Oroa dig inte hon har ingen aning om att du är Cinder och jag tvivlar på att det är världens underång om hon får reda på det, håll en låg profil bara. Det är nog bäst om du går nu, skolan är slut för idag iallafall, du missade ändå bara idrotten, vill du ha ett intyg för säkerhets skull?, frågade Ville men Kim skakade på huvudet,tog uppsin anteckningsbok och gick ut genom dörren men han hann bara förbi hörnet av korridoren innan han brakade rätt in i Norea som gick förbi. Glasögon och böcker flög åt alla håll ochkanter Förlåt mig!,utropade Kim kcickt, Norea såg på honom och ryckte på axlarna, och gestikulerade att det inte var någon skada skedd då hon satte på sig glasögonen igen och började plocka upp sina böcker, även Cinders anteckningsbok som hade lämnats vidöppen på golvet och hon läste den hastigt Vad är det här? Anteckningar för Second World, kapitel 4 finalförberedelser mot Amethyst och Golden Bell.. läste hon högt och Kim frös till, värsta tänkbara person att läsa boken. Varför antecknade han ens!? Varför var han tvungen att vara ordentlig och föra anteckningar för!? Han såg hur hon mörknade i synen då hon snabbt lade ihop två och två. Det fanns bara två tänkbara personer om det var två finaldeltagare du..du!.... visa mig ditt ansikte!, skrek hon, nu var det fly eller fäkta som gällde .Såklart valde Kim att fly, problemet var att han inte kom så långt,Norea lade genast krokben framför den stackars pojken så att han föll i backen, gick bestämt fram till hans ansikte och drog undan hans lugg och kände igen ansiktet på direkten. Är du Cinder?, mumlade hon och såg nästan chockad ut i ett par sekunder men knuffade sen in han i väggen och väste med en hård ton som lät exakt som Amethysts i spelet Lyssna här din lilla mask, om du någonsin sprider ut att jag spelar Second world så ska jag personligen göra ge dig ett helvete, både i och utanför spelet! Vi ses på arenan! Det ska bli ett nöje att få mosa dig som ett litet kryp, fräste hon så häftigt och intensivt att Kim kunde svära på att det var Ametyst och inte Norea som stod framför honom, hon klampade sedan iväg efter det hotet och lämnade en mållös Kim kvar i korridoren. Han kunde inte se hur besviken hon såg ut.
Kapitel 11- Finalens början
Lyssna här din lilla mask, om du någonsin sprider ut att jag spelar Second world så ska jag personligen göra ge dig ett helvete, både i och utanför spelet! Vi ses på arenan! Det ska bli ett nöje att få mosa dig som ett litet kryp, Amethysts ord ringde om och om igen i Cinders huvud medan de tränade på fälten utanför Crystal Town. Tankspritt så snärtade han piskan så häftigt att den träffade Willow rätt i ögat som skrek till av smärta. Herregud förlåt Willow! Jag hade tankarna på annat håll!, ropade Cinder. Willow bara muttrade och tog fram en healing potion för att reparera skadan och jämrade sig svagt när han höll för ögat med ena handen. Det var 3 dagar kvar innan turneringen och duon tränade för fyllt. Dust var överlycklig att bli använd igen och efter flitigt tränande i över 4 dagar så hade de lärt sig ett par nya skills. Cinder hade lärt sig Animal equality vilket var en skill som bytte en stat med sitt pet medan Willow lyckats få upp sitt water-totem 1 lvl. De kände sig förberedda men med tanke på att de inte hade någon information om sina motståndare så var de ändå väldigt osäkra på utgången av finalen. De tränade varje kväll och Cinder tog till och med ledigt från skolan en dag för att träna. I skolan så observerade Norea honom som en hök, förmodligen för att försäkra sig om att han höll truten, det var inte heller något som hjälpte till att bota hans nervositet heller. De började bägge två känna pressen av att finalen närmade sig, vart de än gick runti Crystal Town så träffade de på supporters som hejade på de och uppmuntrade de. Uppmärksamheten var så stor att de använde sig av Dusts stealth mode så fort de gick in i staden för att kunna få lite lugn och ro.
Jag är nästan glad att det är snart ät över nu, imorgon ska vi slåss och även om vi inte vinner så tycker jag att vi har gjort ett bra jobb hittills..fast jag vill dock vinna den där fjädern, sa Willow ivrigt och skålade med Cinder när de satt på värdshuset Glasrosen igen i ett separat rum de hade hyrt. Cinder bara suckade men nickade tystlåtet. Nervös? Oroa dig inte du är inte ensam om det, men dte kommer nog gå bra kommer du ihåg strategin vi lade upp?, frågade Willow och Cinder nickade. "Attackera Golden Bell först, med vilka metoder det än krävs, håll Dust i Stealth läge och du fokuserar på att mota bort Amethyst så länge det går medan vi tar ut Golden Bell, har vi tillräckligt många potions tillgängliga?,frågade han och Willow nickade nöjt. Vi har ett förråd av mana potions och health potions redo. Bra att du påminnde mig, sa han med ett leende och det smittade av sig på Cinder då de båda stod och log dumt mot varandra. Tur att ingen kunde se de,förutom Dust då som såg tvivlande på sin Husse och undrade om han var riktigt frisk. Men ingen frågar ju om en enkel vargs åsikt. Neh det är nog bäst att vi loggar ut för kvällen,imorgon så är det ju ändå dags, god natt Cinder, Willow loggade ut strax efter det och Cinder satt ensam kvar i rummet med Dusts huvud i knät och han kelade förstrött med den stora vargens huvud. Hon är ju bara en tjej eller hur? Jag borde inte vara rädd... vad kan hon göra mot mig egentligen .... förutom att slita ut mitt struphuvud och visa upp det för allihopa...,viskade han bedrövat och fick en tröstande slick av sitt trogna pet och Cinder log. Det kändes lite bättre nu, påminnde honom när han var liten Tack Dust, det känns lite bättre, sa han med ett flin innan han gjorde unsummon på vargen och loggade ut precis då en servitris sticker in huvudet och skrek. Hallå ni har inte betalat notan!!
Huset var alltid lika tyst på morgnarna. Kim tassade runt så försiktigt han kunde för att inte väcka Julia. Jag kommer vara upptagen hela dagen med finalen så det är bäst jag förbereder något hon kan äta, tänkte han snällt och bredde ett par mackor och kokade lite soppa som stod och sjöd på spisen som hon kunde ta när hon var hungrig. Huset var välstädat och Julia låg nog och sov nu kunde han gå och spela. Kim smög tyst in på sitt rum, aktiverade spelet och loggade än en gång in i Second World, redo för finalen.
Backstage var det knäpptyst, Willow och Cinder hade hela rummet för sig själva då deras motståndare skulle göra entré på andra sidan arenan. Cinder var lättad över det. Han skulle inte orka med fler lyckönskningar. Nervositeten stod honom långt upp i halsen, så många hade kommit för att se de slåss och han visste att Felix och de andra grabbarnas karaktärer satt någonstans i publiken. Kanske även Kubi hade kommit för att titta på de. Han ville varken göra de eller de andra i publiken besvikna genom att dö av ett enda hugg. Var det final så skulle han åtminstone bli ijälslagen med huvudet högt! Oavsett vad Amethyst tänkte göra med honom. Plötsligt hörde de ett dånande jubel och de förstod att det var dags att gå ut på scenen. Cinders huva var tillbakadragen och han drog frenetiskt fingrarna genom luggen i ett försök att kamma ut sitt rufsiga hår. Willow skrattade bara. Du är fin som du är, vi kommer ändå inte se så prydliga ut under matchens gång, han ryckte på axlarna och Cinder nickade. Han var fortfarande nervös men kände plötslig en slick från ingenstans och han log brett. Han hade Dust bakom sig, tryggt osynlig Just det ja jag har ju dig Dust,mumlade han och fick en livlig gläffsning tillbaka av det osynliga djuret. De gick med raska steg upp på arenan och möttes av ett enormt jubel. Cinder kunde urskilja hur vissa flickor i publiken skrek till direkt då de tittade på de med hjärtformade ögon Eeeeek det är de! Åh gud de ser så coola ut!!, hördes det runt omkring i arenan. Plötsligt hörde de ett vrål av manliga spelare i publiken och killarna vände sig om direkt för att se att Amethyst och Golden Bell hade anlänt på andra sidan av arenan. Man kunde lätt se att den manliga halvan av publiken föredrog Black Priest/Warrior duon istället för Willow och Cinders lag. Willow och Cinder observerade tjejerna noggrant och kunde se att de hade nytt equipment med sig sen senast de sågs, Amethyst var utrustad med ett nytt stort bredsvärd som skimrade i stålgrått och rött men hennes armor var lika lättklädd som vanligt med den stålgrå toppen, byxorna och hennes chestplate, och det gladde sig den de flesta killarna åt. Cinder sneglade på Golden Bell som var klädd i en svart kappa med snirkliga guldmönster på, lika svårt att se hennes ansikte som vanligt. Det han inte visste var dock att hon ryckte till så fort hon såg Cinders ansikte. Ser jag så läskig ut?, tänkte han ledsamt men det var inte därför Golden Bell hade reagerat..
Värdinnan klev ut på arenan till rungande applåder. Mina damer och herrar! Det är äntligen dags för final! Vi har sett många lag kämpa för att ta sig hit till denna dag, men tyvärr så är det ju bara 2 som har chansen att vinna denna par-turnering! Idag kommer det verkligen bli en uppgörelse, tjejerna mot killarna, vilka kommer lämna arenan idag som segrare!? Ni känner nog kanske redan till våra lag men det är ju min plikt att presentera de ändå. På vänster sida om mig så har vi vår ljuvliga duo som har briljerat igenom alla sina matcher. De balanserar styrka och magi och de balanserar varandra. Oerhörd styrka kombinerat med magisk taktik ni bara kan drömma om, Ni känner de och ni älskar de. Låt mig presentera Amethyst och Golden Bell!!, tjöt värdinnan och publiken applåderade såklart. Man hade ett och annat att säga om deras personligheter men de var väldigt populära. När det äntligen blev tyst så vände sig värdinnan om. Och nu, vårt andra finalistpar! På höger sida så har vi nog den mest kvicktänkta, mystiska duo jag någonsin har sett! De har alltid bjudit oss på spännande matcher! Jag tror inte de gör oss besvikna nu heller! Mina damer och herrar.... Willow och Cinder!!, applåden och tjuten var ungefär lika starka som de som gavs åt Amethyst och Golden Bell, men Cinder höll masken. Han och Willow hade kommit överens om att försöka hålla mystiken, ha ett fullständigt pokerface och inte säga någonting alls tills matchen började. Cinder kände Dusts andedräkt mot hans hand och kände sig trygg med tanken på att den sitt pet vid sin sida. Han behövde det. Värdinnan tog till orda igen. Reglerna för finalen är lite annorlunda än tidigare, items är tillåtna, pets och summons också, ingen tidsgräns och det enda sättet att vinna är att döda sin motståndare, man kan INTE vinna genom att knuffa ner de från arenan, påpekade hon och ett förstående mumlande spred sig genom hela byggnaden. Cinder tittade på Amethyst vars ansikte sprack upp i ett flin och hon pekade på sitt svärd, sen på Cinder, och gjorde sen en imitation av hans huvud som faller av och han svalde hårt. Är alla redo? Nu är det final! Börja!, trumpetstöten ljöd högt och ljudligt så fort hon yttrade meningen, och så var matchen igång.
Cinder störtade fram med sin dolk i högsta hugg och fokuserade som planerat på den svartklädda Golden Bell, hennes spells är inte den typen som ska laddas upp så han måste göra interrupt innan hon ställer till det för Willow. Han hade beordrat dust att stanna i stealth-läge och att hålla sig ur vägen tills han sa något annat så ingen visste ens att hans phantom wolf var på arenan. Appropå Willow så hade han frammanat sitt earth- totem och reste alla möjliga slags väggar och hinder för att hindra Amethysts framfart. Frenzy slash, löd texten ovanför henne då hon gång på gång högg vilt igenom allt som Willow kastade mot henne då hon for efter honom. Men han kunde hålla henne stången så länge varken han eller Cinder fick någoncurse status av Golden Bell. Plötsligt så bromsade Amethyst så dammet yrde överallt och plockade fram ett runt föremål ur sin ficka och kastade den rätt i marken. En rökbomb! ,utropade Cinder. Röken var så tjock att han inte kunde sett dyft men det varade inte länge då det plötsligt började att blåsa och en plötslig vind kastade bort all rök och Cinder kunde inte tro sina ögon. Willow stod mitt i arenan med sitt vind-totem framme, det var såklart han som hade blåst bort röken, men han var inte ensam,rätt framför honom stod Golden Bell. Hon måste ha smugit dit i skydd av röken. Amethyst stod bakom de två och log retsamt och Cinder svor till. Fan det var en skenmanöver! Jag hinner aldrig över dit i tid..måste kommendera Dust att ta det....v..vad håller hon på med!?, tänkte han frustrerat, många i publiken hade likadant ansiktsutryck som han. Men varför? Jo svaret var enkelt. Där i mitten av arenan så stod Golden Bell och gav Willow en riktig smack kyss rätt på läpparna. Willow såg chockad ut, publiken såg chockad ut, även Cinder såg chockad ut! Men han märkte att en skill skärm flashade snabbt över Golden Bells huvud.
Destiny bond Kiss aktiverat,
Stod det innan det försvann. Var det en spell? Men vad gjorde den? Cinder gjorde direkt ett utfall riktat mot Golden Bell, med dolken i högsta hugg när han skyndade sig emot black priesten, men något var väldigt fel, Amethyst visade inget tecken på att anfalla och försvara sin kamrat trots att hon stod så pass nära. Men det var försent att backa ur nu då Cinder närmade sig Golden Bell utan tecken på att stanna. Det gick nästan allt för snabbt, dolken sjönk in i henne som in i smält smör. Hon flämtade till och hennes HP sjönk stadigt mot noll. Det stämmde att hon hade lågt HP.. men något stämmer inte..tänkte Cinder fundersamt då han förberedde för en ny attack. Han sneglade runt snabbt, Amethyst rörde sig inte hur fläcken, faktum var att hon flinande triumferande. Hennes blick var riktad mot Willow och Cinder började ana att något var på tok.Förskräckt så vände han sitt huvud mot Willow som plötsligt började skaka till och föll på knä mot marken i ryckningar. Ni gick rätt i fällan, sa Amethyst glatt så att det ekade. Golden bell som låg blodig mot arenans golv använde plötsligt de sista krafterna hon kunde uppmana och tog Cinders dolk rätt ur händerna på honom och högg, mot sig själv! Hon försvann genast bort i det välbekanta ljusklotet.
Jag kan knappt tro att det är sant! Golden Bell tog självmord ut ur arenan! Nu är det bara Amethyst mot Cinder och Willow! utropade turneringens värdinna. Men något var fel, plötsligt så hördes ett skrik av smärta från Willow och han föll på knä med smärtsamma ryckningar Cinder... det var en curse spell.... stammade Willow mellan ryckningarna. Hans HP sjönk för varje sekund och han föll rätt mot marken utan tecken på att kunna röra sig. Vad gjorde ni med honom!? skrek Cinder förtvivlat. Amethyst flinade bara. Destiny bond kiss var det som hände, man gör slut på allt mana men det är en Black Priests sista vapen, den som man har länkat samman med destiny kiss så kommer samma sak som händer en själv hända med den personen. Du dödade Golden Bell, så samma sak med din shamankompis, säg farväl sa hon retsamt då Willow flämtade till en sista gång innan hans HP blev 0 och han blev till ett ljusklot och transporterades från arenan. Cinder frös till direkt. De dödade Willow.. så enkelt.. jag spelade de rätt i händerna.. vad gör jag!? Vad gör jag!? tänkte han förtvivlat då Amethyst äntligen drog sitt enorma bredsvärd och log blodtörstigt åt pojken då hon långsamt närmade sig över arenan. Willow var den starka av de två i laget..utan honom så var chanserna att vinna små, mycket små. Äntligen själva på arenan som jag lovade.. bered dig på att bli mosad! , ropade Amethyst då hon stormade fram mot Cinder med det tunga svärdet i högsta hugg!. Skulle han verkligen klara sig mot Amethysts galna styrka?!
Kapitel 12- Berserk
Turneringen hade tagit en riktigt oväntad vändning. På bara några minuter så var det bara två spelare kvar på plan. Amethyst och Cinder. Amethyst och Golden Bells plan var att lömskt få bort motståndarnas starka kort, shamanen. Innan han ens hann göra någon skada. Det var en chockad tystnad runt arenan, värdinnan såg chockad ut, publiken såg chockad ut och såklart såg Cinder mest chockad ut. Det hade gått så snabbt.. och det var för att han hade anfallit utan att tänka klart.. Black Priests är en klurig klass som man inte skulle underskatta..vilket han just gjorde.. han kände sig så dum. Det var hans fel att Willow var ute ur leken ,han var nog förmodligen någnstans backstage nu och tänkte ge Cinder en rejäl utskällning när matchen var över, men skammen ersattes snart mot rädsla då Amethyst inte bara tänkte stå där och vänta tills han var redo att slåss. Hon sprang rätt emot honom, med enorm kraft så svingade hon sitt enorma svärd med lätthet i riktningen mot Cinders huvud. Lyckligtvis så har han ju en ganska hög agility nivå så i sista sekunden så vek Cinder undan med ett elegant språng och hoppade bakåt konstant för att undvika det destruktiva svärdet. Cinder tänkte inte slösa bort någon tid, han tog ett språng rätt upp i luften och använde de extra sekunderna för att frigöra sin piska från midjan och med lätthet så snärtade han iväg den riktat mot Amethysts ansikte , delen som var mest oskyddad utan armor. Tyvärr så lyfte Amethyst svärdet som ett skydd mot attacken från ovan och slog till piskan så den föll slak i marken. Ingen dolk,ingen piska, de biter inte på mig, du kommer inte kunna komma nära mig, du är chanslös sa hon kaxigt men hon hade inte riktigt rätt än. Cinder stirrade på henne, stod bara några meter bort, han stirrade på henne med sina brinnande bärnstensögon. Ett bevis på att han var redo att slåss på allvar som vi sett många gånger tidigare. Han log med det där mordiska leendet, han skrattade till och med. Tror du på allvar att Willow var min enda Team medlem? Hah för att vara så våldsam trots ditt verkliga jag så är du väldigt naiv, Dust! Crunch! kommenderade Cinder. Amethyst såg tokrasande ut, han höll ju på att avslöja henne.
Hon stormade mot honom med ett blodisande vrål men plötsligt så föll hon rätt mor marken och hörde ett krasande ljud, någonting osynligt höll ned henne och kände en oerhörd smärta i höger ben. Vad har du gjort!?utropade hon ilsket. Cinder bara log mot henne fortfarande i sitt andra läge. Dust visa dig, och bit av en arm eller två om du vill, sa han elakt och knäppte med fingrarna. Publiken flämtade alla till då luften ovanför Amethysts rygg skimrade till och en smutsgrå varg lika stor som häst som hade en kloförsedd tass på hennes rygg och morrade dovt medan han hade hennes vänstra ben i ett kraftigt grepp i sina käftar. Hah jag visste att han var en tamer! Betala! hörde man runtomkring i publiken. Än en gång tar matchen en oväntad vändning på så kort tid! Det verkar som att mysteriet om Cinder har klarnat, piska och ett pet, våran mystiska rödluva var inget annat än en tamer. Om jag inte misstar mig så är det där en phantom wolf om man tittarpå stealth förmågan, ni ska veta gott folk att de har rekordlåg catch rate bland beast monster!Kan Amethyst ta sig ur knipan?sa Värdinnan men hennes kommentarer blev dock ignorerade då alla hade ögonen på Cinder, Amethyst och Dust.
Jag visste inte att du kunde vara ett sådant svin i Second World fräste Amethyst. Hennes ord fick den mordiska glöden att ebba ut och Cinders ansikte mjuknade till direkt. Förlåt.. men jag vill faktiskt vinna, du är inte mycket bättre själv! sa han försiktigt och drog sin dolk igen och gick långsamt mot Amethyst för att avsluta jobbet då Dust fortfarande höll fast henne. Men hon tänkte inte bara ligga där och dö så enkelt. Tänker du visa din fula sida så tänker jag vara ännu fulare, morrade hon och aktiverade en skill.
Enhancer, 50 % + i strength stod det på skärmen. Cinder flämtade till och tänkte precis kommendera Dust att hoppa av men Amethyst var för snabb och kastade av den silvriga vargen då den föll mot marken med ett högljutt gnyende. Men Amethyst störtade inte emot Cinder eller hans pet på en gång, hon rotade med händerna i höger ficka i jaktpå en item och fick fram en svamp. En klarröd svamp med stora synliga vita prickar. Cinder förstod inte vad den skulle göra, ge extra strength buff? Agility buff? Reparera hp? Men värdinnan verkade dock veta vad den gjorde och med tanke på hennes reaktion så var det inget gott tecken. Hon såg fullkomligt förskräckt ut och backade säkert flera meter från arenan mot läktarna.
G.. gott folk det där itemet är en Amanita svamp, vanligtvis så är den en ingrediens för olika variationer av poisons. M..men äter man den i rå form så blir man antingen förgiftad med poison status.. eller får möjlighet att använda skillen Berserk! förklarade hon lite stammande. Cinder förstod inte vad Berserk innebar men det skulle han få veta inom bara några sekunder. Be en sista bön hånlog Amethyst innan hon tuggade i sig svampen helt. Hennes kropp började rycka till i obehagliga kramper och Cinder undrade om hon mådde riktigt bra. Men plötsligt kände han en pressande aura runt henne. En enorm stridslust sipprade ur henne så tjock att det nästan kändes att man kunde ta på den. Cinder kände instinktivt att det här var väldigt, väldigt illa. De måste bort fårn henne, nu! DUST STEALTH LÄGE NU! skrek han och hans pet försvann ur hans synfält direkt. Amethyst tittade upp mot Cinder och hon såg otroligt skrämmande ut. Hennes ögon hade blivit blodröda och hon skrattade med ett läskigt kacklande.
Berserk aktiverat- Strength maximerat till högsta nivåerna, Defense reducerat till lägsta nivå möjliga stod det på hennes stat screen.
Cinder kunde inte sluta darra, bara åsynen av henne var skrämmande nog. Med lätthet så lyfte hon det enorma röd silvriga bredsvärdet på sin rygg och svingade det med sådan kraft i marken att det bildades en stor spricka tvärsöver arenan. Det flög damm överallt och man kunde höra skrämda tjut från publiken. Vilken monstruös styrka! Hon kommer krossa rödluvan med ett slag! utropade en man ur publiken och de andra ropade instämmande. Målmedvetet så sprang Amethyst fram med svärdet i högsta hugg rätt emot Cinder, träffade hon nu i Berserk läge skulle det vara över på en sekund. Cinder utstötte plötsligt en skarp vissling och Dust visade sig genast och på sekunden så hoppade han upp på vargens rygg och kommenderade genast Stealth-läge igen. Både varg och tamer blev osynliga direkt och försvann ur Amethysts och publikens synfält. Amethyst vrålade bara och svingade svärdet runt henne likt väderkvarnsvingar. Blade barrier aktiverat, stod det på skärmen. Ja det var verkligen en blade barrier, Cinder skulle aldrig kunna skada henne när hon svingade svärdet sådär vilt. Hon skulle träffa honom ögonblicket då de närmade sig. Men han hade köpt sig lite tid och tänkte så lugnt och sansat han kunde efter en lösning på problemet. Av vad han såg så är Berserk en skill som maximerar strength till högsta möjliga nivå för individen men reducerar defense till en minimum nivå. Vilket skulle göra att hon är väldigt sårbar om han bara fick in en smäll på henne. Han skulle behöva mod för att möta den svärdsvingade vilda flickan, även när han var "lugn" så darrade han skräckslaget. Han var bara säker för att han satt på Dusts rygg. Hon är bara en brud som är stor i truten, du kan göra vad du vill, allt är möjligt, slakta henne, få henne att lida, ta kål på henne innan hon gör detsamma mot dig! ljöd den släpiga rösten än en gång i Cinders huvud. Den ville inte hålla tyst. Han försökte stå emot men efter bara ett par sekunder så gnistrade hans ögon till och han var i det andra läget igen. Orädd och grym. Aktivera encouragment sa han med det välbekanta självsäkra flinet.
Encouragment aktiverat- ditt pet får en boost i valfri stat.stod det och Cinder valde att boosta Dusts agility. Amethyst fortsatte outröttligt att svinga svärdet runt om kring sig tills hon plötsligt kände en skarp smärta i ryggen. Som ett getingstick ungefär men 10 gånger så smärtsamt. Hon skrek till och sänkte svärdet. Cinder hade med en oerhörd precision snärtat till sin piska rätt i hennes rygg bakifrån utan att bli stoppad. Visa dig din fegis! vrålade hon och de blodröda ögonen såg ut att vilja hoppa ut ur sina hålor. Man hörde bara ett lågt hest skrattande. åt höger! ropade hon och svingade svärdet där rösten kom ifrån, ännu en spricka bildades i marken men inget som visade att hon hade träffat Cinder. Hon känd en till pisksnärt den här gången i axeln och hon skrek till än en gång. Berserk gav henne visserligen monstruös strength men hennes defense var så lågt att till och med en piska gav stor skada på henne. Hennes hp hade redan reducerats en tredjedel av de där två pisksnärtarna. Du är bara en blyg liten tjej bakom en mask av brutalitet, inte ens din partner ville stötta dig då du får slåss mot mig helt själv skrattade Cinders röst elakt uti tomma luften. Amethyst var utom sig av raseri och vrålade än en gång då hon svingade bredsvärdet åt röstens position. Hon missade igen och kände en tredje stöt och hennes Hp sjönk ner till hälften. Det var då Cinders andra sida gjorde ett stort misstag då piskan svingades en fjärde gång mot Amethysts hals i ett försök att strypa henne. Men när hon kände att piskan var lindad mot hennes kropp så grabbade hon genast tag i den och lokaliserade dess ägare enbart genom att känna lätt på den. Judgement blow vrålade hon och bredsvärdet lös till och hon svingade det än en gång och den här gången så knockade hon av Cinder av Dusts rygg med ett enda slag då han for till marken med en duns. Publiken var andlös då de såg tamern ligga blodig på marken men han var inte död. Inte än. Trots en direkt träff av Amethyst i berserkläge. Skärmen flimrade svagt ovanför av hans huvud.
Pain Split- Delar din Hp med ditt petstod det och nu såg folk ett mindre ljusklot lämna arenan.
Ledsen Dust...viskade Cinder med hjärtat fyllt av skuld. Den där smällen hade fått honom sansad igen men hade kostat honom en helvetes massa HP plus Dusts liv. Som tur är kan Tamers alltid återuppväcka sina pets senare.. med en lägre friendship level. Det skulle ta tid att få Dust att lita på honom igen efter det här. Pain Split hade delat smällens skada i två och gett den ena till Cinder och den ena till hans pet och Cinder klarade sig enbart pågrund av hans höga stamina som gör det svårt med one-shots och högre försvar mot critical hits. Han såg helt söndertrasad ut där på arenan. Hela han var blodig och man kunde inte längre se hans röda slingor pågrund av allt blod och han kippade konstant efter luft. Men Amethyst såg ganska illa däran ut hon också. Berserk är visserligen en mycket kraftfull effekt men med tanke på att Cinder fått in flera klockrena träffar på ömma punkter så hade hon blåmärken som långsamt skulle sprida sig över kroppen. Hon hade mer HP kvar än Cinder men hon såg mer utmattad ut än vad han gjorde. Hon gick långsamt mot honom redo att ge honom det avgörande hugget. Hennes ögon var fortfarande lika blodröda och de stirrade in i Cinders egna bärnstensgula. Plötsligt kände han ett till hugg av mordlusten och utan att kunna stoppa den så flammade hans ögon till igen och han såg bistert på sin motståndare och morrade till då han med sina sista krafter aktiverade skillen Leap som lät honom flytta sig flera meter med ett enda steg. Och han flyttade sig bakom Amethysts rygg och innan hon ens lyfta svärdet så kände hon de tunna armarna svepa sig runt henne och klämde åt hårt runt hennes midja. Hah! Tror du att det gör någon skada!? sa hon självsäkert då plötsligt hon kände något som luktade bränt, en liten eldslåga hade fattat tag i hennes kläder och spred sig snabbt över hela henne. Amethysts status: Burnstod det på skärmen. Hon hade fått en burnstatus av Cinders Leather Vest of Embers som hade aktiverat efter den fysiska kontakten han gjorde mot Amethyst när han tog tag i henne. Och ju längre han höll desto mer skulle Burn skada. Han behövde bara hålla kvar tillräckligt länge.. Men han kände hur ilskan ebbade ut igen och Cinder fick lite skuldkänslor, hennes skrik var hjärteskärande och han såg hur flammorna spred sig. Hans grepp mjuknade och det såg nästan ut som en baksides kram han gjorde på den brinnande flickan. Hon hade för ont för att kunna göra någon slags motattack, hon var för utmattad. De stod där tysta i minuter, han bara höll fast henne för att hålla burn igång, Amethyst skrek och brann men hade inte kraft att göra något annat. Hennes hp minskade konstant hela tiden och hon kunde inte ens skaka av sig den utmattade Cinder. Tillslut, på den sjätte minuten, så kände Cinder hur Amethysts kropp blev slapp, hon föll mot marken och upplöstes sen i ett ljusklot. Cinder stod där i flera sekunder och fattade inte riktigt vad som hänt tills han hörde stormjublet runt omkring sig.
VI HAR EN VINNARE! HELT OTROLIG MATCH! TURNERINGERNS VINNARE ÄR CINDER OCH WILLOW! tjöt värdinnan i mikrofonen och publiken stämde in i tjutandet. Cinder hörde dock inte något mer, precis när de skulle hjälpa honom från arenan så svartnade det för ögonen och han svimmade. Fast med ett lyckligt leende på läpparna.
Kapitel 13- Priser och överraskningar
Cinder! Cinder vakna!, Willows röst ekade i Cinders huvud och han öppnade ögonen långsamt och blinkade några gånger för att kvickna till. Vad hände?... matchen! Vi vann eller hur!? Det är väl inte inblilning va? utropade han förskräckt och Willow kunde inte sluta le och rufsade till pojken i håret. Såklart vi vann! De sköt upp priscermonin tills du hade kvicknat till. förklarade han och nu var det Cinders tur att le stort. Hur länge var jag borta? frågade han och Willow såg lite fundersam ut. Få se nu, drygt en halvtimma bara, moderatorerna helade dig och sen var det bara att vänta. Efter som du spelar i manuellt läge så kunde du ju inte loggas ut när du tappade medvetandet så vi fick vänta. Kom igen nu de väntar på oss sa han kvickt och tog tag tamern i armen och drog honom genom arenans korridorer backstage. Men när de väl kom ut i arenan så exploderade det i ljud och färger så Cinder först trodde att arenan själv spydde ut en regnbåge. Konfetti och glitter i alla färger regnade ner över de och ett högt jublande kom från publiken. Arenan hade fått en liten scen på den där det var meningen att duon skulle få ta emot sitt pris. Värdinnan stod där tillsammans med en äldre herre. Vem är det där? frågade Cinder försiktigt med en frågande blick mot Willow som bara suckade. Nästan alla vet vem det där är, Det där är Thanos, den som arrangerade turneringen till att börja med. Han är högt uppsatt både bland Second Worlds anställda och är ansvarig för många events i spelet, och han är en riktigt skicklig general för sin guild Twin Swords att få träffa honom i egen hög person är en stor ära han lämnar sällan västra kontinenten förklarade shamanen och Cinder bara nickade och kände sig lite dum att fråga över huvud taget. De gick mot scenen och publiken tystnade när de närmade sig.
Värdinnan tog till orda. Mina damer och herrar, under de senaste veckorna så har vi följt fantastiska matcher och lag, vissa har vi fått följa länge, andra försvann direkt ur vårt synfält. Vi har sett klasser från alla kontinenter, vi har sett Combos man bara kan drömma om, men någon gång tar det roliga slut och vi måste snart återgå till det normala då arenans portaler stängs för året och ni återgår till era äventyr i era egna kontinenter. Men vi tänker inte säga adjö utan att belöna turneringens vinnare! Jag tror många av er inte kommer glömma dagens final en lång tid framöver. Vi har nog aldrig funderat på att en Shaman och en tamer skulle slå följe under tävlingens gång, tamers som är i det största underläget av alla utan sina djur i kvalmatcherna. Denna duo har alltid bjudit på förstklassiga matcher för oss i publiken. De har varit kvicktänkta, taktiska och i vissa fall även väldigt obarmhärtiga. Det är en ära att presentera den första par-turneringens vinnande duo. Willow och Cinder, välkomna upp och ta era pris sa värdinnan som nästan fick en tår i ögat av sitt eget tal. De smög tyst upp på scen och Cinder såg spänt omkring sig till skillnad från Willow som log så brett att det såg ut att hans ansikte skulle spricka Willow om du ler så där kommer ditt ansikte att fastna så tänkte Cinder oroligt men tänkte inte säga någonting om det. Herr Thanos tog fram en stor träaskask och gick fram till det vinnande laget Ni har kämpat bra därute pojkar, ni förtjänar erat pris. sa han med en skrovlig röst och räckte först en ask till Willow som direkt öppnade den och hans sprickfärdiga ansikte skulle nog ha exploderat om det var möjligt.
Wind elemental Feather jag kan inte fatta att jag har den stammade han fram och Cinder sneglade snabbt på sin väns pris. Fjädern hade likadan form som de andra men den lös i en vacker ljusblå färg. Med en gång så knöt Willow fast den i håret och han såg oerhört glad ut när han snabbt kände på de tre elemental fjädrarna. Cinder stod också och log lika varmt åt sin lagkamrats glädje tills Thanos knackade pojken på axeln. Du ska också ha ett pris grabben, ärligt talat trodde jag att den här saken skulle ligga och damma i förrådet i evigheter, kul att du motbevisar det. Varsågod Cinder, specialpriset åt Tamers,Collar of souls är bara ditt, om jag ska vara ärlig så vet vi inte vad det gör det är från beta versionen. Det han lade i händerna på Cinder var ett enormt halsband i mörkbrunt läder dekorerat med silver och mittenpartiet hade en stor rubin insatt i lädret kantad med silver. Cinder kollade in direkt dess Stat Screen. Collar of Souls, oaktiverad- Pet equipment, 100% friendship krävs för aktivering Vad betydde det? Nåja det var åtminstone ett snyggt halsband som skulle vara jättefint på Dust senare. Cinder fick en knuff av Willow som menade att han skulle buga mot publiken som jublade en sista gång innan trumpeten ljöd för allra sista gången och duon fick äntligen lämna arenan. De gick väldigt snabbt för att förhindra att någon skulle komma och intervjua de. Det var faktiskt praktiskt taget en språngmarsch för att ta sig till Crystal towns protal före någon annan då de kunde skymta en storm av spelare och en och en annan reporter i folkmassan bakom de. Medan de sprang så såg Willow väldigt fundersam ut. Jo.. Cinder medan du slogs med Amethyst så hade jag en väldigt intressant pratstund med Golden Bell backstage och vi..började han. Snälla Willow jag orkar inte höra mer om de, jag har fått nog av Amethyst och Golden Bell för en hel livstid sa Cinder gnälligt precis innan de sprang in i portalen. Crystal Town såg ut som det skulle, kristall tornen gnistrade i solljuset, gatorna var ganska tomma för inga hade anlänt från arenan än. Men det var två saker som inte var på rätt plats där i gatan.
Vad gör hon här!? skrek Cinder högljutt och såg livrädd ut. Personen i fråga var ju självklart Amethyst som såg surt på Cinder med armen fasthållen i ett hårt grepp av Golden Bell som fortfarande var iklädd i sin kåpa. Lova mig nu att du uppför digförmanade hon den violetta flickan med en lågmäld ton. Hej Willow vi är klara att gåsa hon glatt. Cinder såg frågande på shamanen och Willow log lite generat. Se inte sådär på mig Cinder, jo som jag sa innan du avbröt mig.. låt mig presentera dina nya lagkamrater Amethyst och Golden Bell! Vi ska köra ihop med de framöver sa han vänligt. Tyvärr så var Cinder utryck allt annat än glatt, han såg vettskrämd ut då hans ansikte gick från Amethysts till Willows hela tiden. M.. m..men varför!? Vi känner ju knappt de! Amethyst försökte mosa mig! försökte han men då skrattade Golden Bell till. Åh jo Cinder nog känner du mig allt redan sa hon och tog av sig den guldbeklädda huvan och en kaskad av svartslingat guldgult hår föll mjukt över hennes rygg då hon visade sitt ansikte som var mer en välbekant för Cinder och han frös till, det enda han kunde få ur sig var ett enda ord. J Julia?
Det var en vecka och sex dagar kvar till turneringens start och Cinder och Willow satt och diskuterade strategi mitt ute i vildmarken då det var för stor risk att de skulle bli avlyssnade inne i Crystal Town. Den här turneringen drog allt till sig tävlingsinriktade typer och annat skumt folk. Shaman och Tamer duon satt vid ett område fyllt av ett flertal vattenfall och många olika vatten typs monster som simmade runt, var man inte försiktig så fick man sig en blöt överraskning som resulterade i behov av en health potion, och kanske en handuk. Men eftersom de inte i någon strid för tillfället så diskuterade de strategi. Eller snarare Willow berättade för Cinder vad han skulle göra.
Lyssna här Cinder, tävlingen tillåter inte husdjur eller item användning som health potion och sånt förrän i finalen så tamers som du är i rejält underläge utan era djur, nåja summoners är inte heller i någon bra sits ifall man ska se det åt den ljusa sidan. berättade Willow. Cinder dock såg skeptisk ut. Är inte dina totem också förbjudna isåfall? frågade han och Willow skakade på huvudet med ett leende som lös av skadegläde. till skillnad från summoners så är våra redskap och inte husdjur, de räknas ungefär som en fireball spell från en mage eller så, trots förklaringen såg Cinder lika skeptisk ut men han lät det vara och såg bekymrad ut istället. Men vad ska vi göra då ifall jag inte får använda Dust? Ska jag ta min piska?, frågade han men Willow såg lurig ut. Nej det är just det vi inte ska, inte i första hand iallafall. Den här tävlingen är under sekretess så man vet inte vad alla är för klass och det här kan vi ha som fördel med ett flertal äss i rockärmen, att vänta med piskan till när det behövs är ett exempel. Jag kommer bli utpekad som shaman på en gång men du å andra sidan kommer folk missta för en thief om du låter bli att använda din piska, förklarade Willow. Överraskningsmomentet är viktigt och inte alla grupper som deltar har den här möjligheten. jag skulle också vilja att vi dolde din väst också för säkerhets skull. Vi skaffar dig en specialsydd lång kappa som döljer både piska och väst låter det bra?, frågade Willow och Cinder nickade belåtet.
Den här tävlingen betydde nog mycket för Willow eftersom han vår så insatt i det. Han ville verkligen ha den där fjädern.., shamanen såg nu allvarligt på pojken. "Cinder, jag vet att du kan vara..lite instabil, jag såg det när jag har spelat med dig ett tag nu. Fast jag måste erkänna att det var jobbigt att försöka dra bort dig från den där goblingrodan, så arg du var då. Men du har blivit mycket bättre sen vi började. Jag är positiv till att du inte kommer tappa fattningen, dessutom är matcherna på tid, max 10 minuter. Om vi är effektiva och avslutar matcherna snabbt ås är risken minimal, så var inte orolig" garanterade Willow när Cinder såg oroligt på honom, men han nickade förstående. Och kände sig även lättad. Verkade som att de hade en plan,även fast det var tröttsamt att bli omkringbossad av Willow men det var han som var bäst på Second World av de två.
De hade precis blivit klara med sitt strategi snack då en frog man plötsligt hade hoppat upp ur vattnet i ett utfall mot de, Frog Man är en beast humanoid som ser ut som en groda men går på två ben och oftast bärandes på treuddar,deras tunga fungerade som strypsnaror och de sköt kokande vatten omkring sig och de var träffsäkra,väldigt träffsäkra. Inga roliga monster att bli träffade av. Cinder fick kliva åt sidan för Willow markerade tydligt att han ville ha det här monstret. Aktivera Wind-totem,kommenderade han ljudligt och han summonade ett totemi grått trä i formen av en hök. Cinder satt i närheten på en sten och såg intresserat på striden.
The Frog man gjorde ett utfall med sin tunga, Willow som vanligtvis hade låg agility hoppade lätt undan den och Cinder blev så pass förvånad att han var tvungen att kolla på Willows nuvarande stats. WIllows vind totem hade gett honom en rejäl boost i agility och Willow gjorde ett avstånd mellan honom och monstret innan han laddade upp en ny spell." Hurricane!,ropade Willow och hans totem började frammana en enormt stor virvelvind som gick emot the frog man som en piska och de vassa vindarna skar monstret i bitar. Utan minsta tecken på försvar. Willow såg nöjt på sitt verk och Cinder bara gapade. Han hade ingen aning om att hans kompanjon hade så stor kraft. Med tanke på att Willow hade full auktoritet för alla 4 elementen och med sådan kraft dessutom, med två fjädrar som boost likasåminte undra på att folk ville ha bort han ur turneringen trots att tävlingen inte ens har börjat än. Willow bara fnös dock jag önskar jag hade vind-fjädern då skulle jag ha fler wind spells...och ha mer kraft än det där futtiga..." muttrade han. Och Cinder gapade. Kallade han det där futtigt!? "vad står du där och gapar för du ska också träna!,ropade han uppmuntrande bort till Cinder och tamern var inte sugen på att säga emot efter den kraftdemonstration han just hade sett. Det tog Cinder säkert 10 minuter att döda en frog man och Willow tar ner den på en spell, och de var nästan samma lvl nu men det var uppenbart vem som var bäst av de två. Utan tvekan Men när Cinder sprang till sin kamrat så tänkte han nu hela tiden jag tänker inte vara sämre än Willow! och det med rätta.
Kapitel 2-Bakom Arenan
Kapitel (12)
Det var en vacker lördagsmorgon,som gjord för att gå ut,ha utflykt,leka och ha trevligt. Inte gjord för att sitta inne en hel dag för ett turnerings event på Second World!
Kim var spänd och nyfiken när han satt i köket och åt sin frukost. Julia var förstås inte där, hon var på sitt rum igen och skulle förmodligen sova bort en hel helg igen. Hon var lite krasslig igen sade hon. Men för en gångs skull tänkte Kim strunta fullkomligt i sin systers affärer idag skulle han ge sig själv 100%uppmärksamhet,något som han sällan gör pågrund av den konstanta oron över sin storasyster. Han svalde den sista slurken juice och sprang sedan direkt in på sitt rum men passade på att bädda och se till att det såg snyggt ut. Visst det är kul att spela men man ska alltid ta hand om sitt rum först hade han blivit uppfostrad till. Men efter några minuters bäddande så var han klar och redo att logga in.
Det var feststämning i Crystal Town. Cinder såg spelare av alla möjliga slag springa runt och förbereda sig för turneringen. Enligt tävlingens informationsmanual så placerades det en teleportör i varje huvudkvarter i varje stor stad på kontinenterna och som gissat så var teleportern i Crystal Town placerad i kristalltornen. De tävlande skulle in först och sen fick publiken komma och gå som de ville på läktarna . Efter 2 veckors intensiv träning i vildmarken så var Cinder lvl 38 och Willow var lvl 43, levels som var genomsnittet i turneringen,appropå Willow så stod Shamanen vid kristalltornens portar och log brett åt Cinders ankomst. "vad bra att du är här låt oss bege oss till arenan de börjar närsomhelst nu",sa han nöjt och drog sin vän till teleporten men först stannade han upp och räckte Cinder ett rött knyte "vänta,gå och byt om först", Cinder gjorde som han sa och gick lite i skymundan för att byta om.
Efter några minuter fick var Cinder tillbaka men han lät inte glad. "Willow, den är för stor! Jag ser löjlig ut!", gnällde han tyst och Willow suckade. Cinders nya klädsel var...väldigt röd. Det var en långärmad klarröd tunika med en stor huva och den var ganska säckig då det fanns gott om plats att gömma piskan under. "Willow den ser ut som en klänning...", mumlade Cinder men Willow tog bara fram ett par breda svarta läderremsor och snärjde de runt tunikans rmar så att de inte skulle fladdra runt "jag var osäker på din storlek okej? Det här gör nog susen", läderremsorna snoddes sedan åt som ett bälte runt Cinders midja och passformen såg lite bättre ut nu. "Ska inte du också ha en?" sa Cinder men Willow skakade på huvudet. Cinder bara suckade och drog på sig huvan och sa inget mer när de gick genom teleporten.
Arenan var en imponerande syn , den var byggd som ett coloseum och hade gott om plats för publik, deltagare och faciliteter bakom scen. Vår duo befann sig backstage vid en recpetionsdisk med många andra deltagare som ivrigt väntade på att turneringen skulle blåsas igång. Cinder såg intresserat på alla spelare runt omkring, det syntes vilken kontinent de var ifrån. En gubbe bar en vikingahjälm, helt klart från den norra kontinenten. En annan spelare,en kvinna, var klädd i en orientalisk klänning med lång slits och hon såg väldigt mystisk ut. Kanske var hon från östra eller södra kontinenten. Cinder undrade själv lite hur han såg ut i deras ögon med den där översäckiga kappan, men hans fråga besvarades snart av ett fniss från två tjejer som nog var från samma team. Cinder hörde inte vad de sa men han var säker på att han kunde urskilja namnet "Rödluva"från deras läppar. Hade han inte huvan skulle de allt få inte fnissa på det sättet längre. Men han struntade i det och väntade på sin partner som skulle registrera deras närvaro vid disken. Snart så kom Willow tillbaka och han såg glad ut. Fanns inte ett spår av nervositet i hans ansikte till skillnad från CInder, men hans nervositet doldes av huvan. Men Willows lugn byttes snart ut mot ett väldigt kyligt ansiktsutryck som riktades mot en slank kille i svarta kläder och imponerande smycken "Nämen har man sett, är det inte Willow som har lyckats pallra sig hit. Hur går det med din jakt på de där fjädrarna? Lika prylgalen som alltid?", frågade personen muntert men Cinder kände att det inte var äkta över huvudtaget. Willow log ett kyligt leende mot den märkligt klädde unge mannen. "Jura, väldigt vänligt av dig att ge mig en välkomnstkommité vid registreringen tidigare. Jag hoppas verkligen att du tyckte om välstekt", sa han med avsky i tonen men ett leende i ansiktet. Jura visade ett utryck av ilska men log sen med samma falska leende. " åh det är bara början gamle vän, det kommer mer och då är du inte lika morsk öängremnåväl, låt oss mötas inne på arenan", sa han kallt och gick iväg.
Cinder såg oförstående ut och såg oroligt på sin partner. "vem var det?",frågade han tystlåtet. Willow suckade men gav honom en lugnande klapp på axeln. "Ingen du ska oroa dig för han är ute efter mig, han heter Jura och är en mage från södra kontinenten,vi spelade ihop ett tag tills han blev för påfrestande och jag gav mig av. Och det blev lite av ett..spektakel som involverade ett stort slagsmål. Han blev alltid så irriterad över att jag tog så lång tid att levla upp och han är arg att jag"slösade" hans tid. Det finns fler skäl men de är mer..personliga..",berättade Willow och Cinder kände medlidande för sin kompanjon och med tanke på hur mycket han hade hjälpt honom så kan han gott låta bli att lägga näsan i blöt. Plötsligt tjöt en enorm trumpet-stöt och det blev knäpptyst i väntsalen då alla spelare spänt vände sina blickar mot skärmen de hade back stage för att se vad som försigick utanför. De kunde höra ett dånande jubel från publiken och en ung dam i kort klänning med headset stod på scen.
"Välkommna mina damer och herrar,mages och warriors,människor och monster,jag hälsar er välkommna till Second Worlds första officiella par turnering! Vi har några fantastiska matcher att bjuda er på med spelare från alla kontinenter! Jag hoppas att ni är beredda för jag är själv laddad till tusen!", utropade hon och fick en rungande applåd från publiken och många visslingar från den manliga sidan. Medan hon gick igenom regler och vad för pris som man kunde vinna så drogs Cinders ögon till en flicka med violett hår satta i flätor, hon stod och putsade ett svärd och såg allmänt ilsken ut. De flesta spelarna stod på ett bra avstånd från henne "hon ser lite bekant ut...är det någon från min skola kanske",tänkte Cinder fundersamt när han såg på hennes ansikte,men Willow drog undan honom innan pojken han gå och prata med henne. "Vi har inte tid att stå och småprata det börjar nu!",sa han uppspelt och drog iväg Cinder till skärmen för att kolla in de första matcherna. Den första matchen var med en archer och priest duo mot Jura och en storvuxen warrior med stora knogjärn som uppenbart var hans spelpartner. "gott folk första matchen börjar, Lionel och Clerica från central kontinenten vs Jura och Marshal från söder. Låt matchen börja!", trumpeten ljöd och matchen satte igång.
Cinder observerade skärmen noga för att se hur de första deltagarna gjorde. Clerica gav sin Archer kompanjon en buff för att stärka hans accuracy medan Lionel sköt iväg en pil rätt emot Juras ansikte, hade den träffat hade det blivit en critical hit men den kom inte ens nära. Alla flämtade till när Marshal stod framför Jura och höll pilen i ett hårt grepp och Jura stod där med ett flin utan någon skråma alls. Han lyfte sitt spö som slutade i en kristall och laddade upp en spell, Marshal tog sig smidigt fram emot Lionel och gav den stackars archern en rejäl vänstekrok så att han knuffades ut ur ringen och blev diskvalificerad. Prästen Clerica var ensam mot Jura och Marshal men alla visste att hon inte hade en chans att klara sig ensam mot de. Juras spell var klar och han sköt iväg den "Ice shard storm",röt han och enorma vassa isbitar slungades mot Clerica och hon blev direkt utslagen. Det var tyst i en minut sen så fick Jura-Marshal duon en stor applåd. Willow muttrade något ohörbart och Cinder började tvivla på att de kunde få ner en motståndare sådär snabbt som de två nyss hade gjort. Marshal var verkligen döden för low defense typer som Cinder han måste verkligen komma på en metod att värja för de där nävarna. Både Cinder och Willow var så pass försjunkna i tankar att de nästan missade mistluren som tjöt gång på gång, som indikerade på att det var deras tur .
"Deltagare Willow och Cinder ut med er på arenan, annars blir ni diskvalificerade!!",röt en av spelledarna därbak, duon ryckte till direkt och lite halvt förvirrade så sprang de ut mot arenan för att möta publikens jubel och deras första motståndare i den här turneringen
Kapitel 13- Första matchen, motståndarna från öst.
Stämningen på arenan var överväldigande när Cinder och Willow anlände för deras match. Man kunde tydligt se att turneringens värdinna var irriterad på duon för att de hade tagit sådan tid på sig .
Mina damer och herrar ursäkta den lilla förseningen men nu är båda lagen på plats! På min vänstra sida så har vi Kubi och Marble båda två från öster och på höger sida så har vi Willow och Cinder från södra kontinenten och centralen. Låt matchen börja!,ropade värdinnan såpass så att det ekade utöver arenan.
Cinder vände på huvudet och såg två spelare på motsatta sidan av ringen.Deras motståndare för matchen. Marble och Kubi. Marble var en kvinna i tidig trettioårsålder med ett alldagligt utseende och en tung sidenklänning i blått, av kläderna att döma så var hon förmodligen någon typ av caster klass. Kubi såg ut att vara närmare Cinders ålder, hans hår var i en gnistrande guldblond färg och han såg självsäker ut när han iakttog Cinder och Willow på avstånd. Men han hade inget vapen synligt så det var omöjligt för Cinder att avgöra vilken klass han körde. Det enda han kunde se osm stack ut var ett par märkliga trådar som var virade kring armarna. Kubi såg lika skeptiskt på Cinders heltäckande säckiga röda kappa och fnyste roat vilket irriterade tamern ganska rejält. De två lagen iakttog varandra i ett par sekunder till ,sen så ljöd trumpetstöten och så var matchen igång!
Det slösades ingen tid minsann,Marble och Willow började båda två direkt med en incantion för en spell. Men Cinder visste att Willow skulle summona ett av sina totem och under tiden så var det Cinders jobb att hålla Kubi borta från Willow om han gick till anfall. Han drog sin dolk och såg avvaktade på Kubi som flinade och gjorde ett utfall och aktiverade en attack constrict,stod det på skärmen när trådarna for iväg rätt emot Cinder som gjorde en motattack med dolken och aktiverade en egen skill Sharp vilket ökar attackstyrka en tredjedel om man bär en dolk eller en kniv. Hans dolda ögon gnistrade till och högg blixtsnabbt mot trådarna och alla,inklusive Cinder, flämtade till då tråden inte gick av. Kubi skakade på huvudet och log lite,Cinder hade gått in i hans fälla, trådarna virade sig direkt runt Cinders kropp och han blev helt låst och föll mot marken.
På sidan av så var Marble klar med sin spell och var på väg att aktivera sin attack Torrent som var en störtflod som skulle störta mot Cinder och Willow och dränka de, men så fort hon hade utlöst attacken så kom det inget vatten och hon såg förvirrat sig omkring för att förstå vad som gick fel och hennes blick fastnade på Willow och hans vattentotem, som var format som en säl, som stod framför hans fötter och den lilla skärmen ovanför blinkade. Storm drain aktiverat, inga vatten attacker kan göra skada så länge vatten-totemet är aktivt.,stod det, Marble var i underläge nu för hon var en vatten-attributs mage och skulle rigga riktigt risigt till pågrund av Willows knep.
Kubi ryckte till då han såg att hans partner var i knipa men glömde att kolla bakåt då Cinder aktiverade en annan av sina skills. Trap escape för att ta sig loss från trådarna och kom in bakom Kubi för att skära halsen av honom men Cinders motståndare vände sig om blixtsnabbt och lösgjorde en ny tråd från sin arm och virade den kvickt runt Cinders hals innan pojken ens hann reagera. Enligt skill skärmen ovanför de så hette attacken Strangle, och nu förstod äntligen Cinder vad Kubi var för en klass. Så som han rörde sig och atackerade. Han var en assasin, en klass exklusiv för just östra regionen. Likadana förmågor som thieves men thieves specialiserar sig mer på traps,maskering och annat sådant så är assasins specialiserade på att mörda sina motståndare bakifrån i skuggan.Deras attacker ger mer skada, men de är komplicerade att spela.
Cinder var fortfarande fast i trådkopplet men hans dolk var dock bara några millimeter från Kubis hals, totalt dödläge mellan de två,gjorde den ena någon minsta rörelse så skulle den andra reagera och det skulle inte sluta vackert. Publiken var andlös och allas ögon var klistrade mot pojkarna och ingen tog en minsta notis om Marble och Willow vars kamp fortfarande pågick, Marble kunde inte hjälpa Kubi för att alla hennes spells var maktlösa mot Willows totem, vanligtvis så skulle hon få chans att attackera så fort han tog bort totemet för att attackera för det var allmänt känt att vattentotem inte är bra offensivt. Men Willow är en shaman och shamaners styrka är deras mångsidighet. Speciellt om de råkar specialisera sig på att använda flera totem på en gång.., Willow slösade ingen tid utan frammanade sitt windtotem som stod stadigt bredvid vattentotemet framför honom. Han log varmt mot Marble. "Ledsen för det här" sa han innan han kommenderade vattentotemet och vind totemet att attackera Combo attack,water whip och gust, flimrade det på skärmen iskallt vatten och en stark vind utlöstes ur bägge totem och kom rätt emot Marble och knuffade med stor kraft ut henne ur arenan och hon föll med en hård duns mot marken.
Marble är ute ur leken! Hon blev nerknuffad av Willows totems kombinerade krafter. Det är därför man aldrig ska underskatta en shaman gott folk! Kubi och Cinder är fortfarande i ett dödläge men det dröjer nog inte länge innan det avgörs då det är två mot en, utropade värdinnan. Men till publikens förvåning så störtade inte Willow till Cinders utsättning,han stod på sidan av istället och såg intresserat på en knut på ett av Kubis snören. Cinder behöver du hjälp eller klarar du han själv?,frågade han snällt men lite ofokuserat. J....ag k..l..arar de..t,gurglade Cinder bestämt, han började få slut på luft och hans HP började bli låg,men Kubi var också illa ute för ju mer han drog desto mer pressade Cinder sin dolk i Kubis hals så blod rann nerför hans hals i en stadig ström. Och eftersom Willow inte var tillåten av sin partner att ingripa så kunde det gå hur som helst. Man kunde se beslutsamheten hos de unga spelarna, ingen av de tänkte ge upp så lätt. Vem tänkte släppa först? Cinder började dock bli yr av syrebristen och började desperat försöka tänka ut en utväg, han kunde inte röra sig då skulle Kubi dra åt ännu hårdare och Kubi kunde ju inte heller göra samma sak då skulle hans hals bli avskuren. Deras HP nivå låg på ungefär samma nivå också och ingen var i en position att använda en skill. Han ville inte förlora det här!
Cinder kände den välbekanta frustrationen bubbla upp och genomsyra hela hans kropp. Den uppslukade hela hans sinne och han kände hur ilskan spred sig. Han böjde upp huvudet litegrann så pass stryptråden förmådde och Kubi såg rätt in i ett par bärnstensögon som såg ut att brinna av mordlust. Nästan som om de skulle sluka honom närsomhelst. En syn som verkade skrämma Kubi som inte kunde sluta se in i där ögonen i en skräckblandad faschination då han inte hann reagera då dolken skar in i hans hals.
De stod där i några sekunder till men plötsligt så kände Cinder att greppet om hans hals lättade och han hörde en duns som var Kubi som föll i golvet, precis innan han transporterades bort i ett ljusklot mot närmaste rebirth point.Willow sprang framemot stackars Cinder som flämtade efter luft. Du gjorde det Cinder! Några sekunder till och det kunde ha varit du! några sekunder till och jag hade faktiskt behövt ingripa, ropade han glatt medan värdinnan utropade vinnarna av matchen. Vinnarna är Willow och Cinder! Jag måste säga att blir era kommande matcher såhär så kommer vi inte få tråkigt, vilken spänning! Håller ni inte med gott folk?, ropade hon och man hörde ett rungande JA! från publiken. Man undrar ju vad du döljer under den där huvan som kunde skrämma Kubi till att ge sig, visst såg ni alla hur rädd han såg ut gott folk?, frågade värdinnan roat och man hörde spridda skratt i publiken. Willow gav henne bara en nick utan vidare kommentarer och ledde Cinder bort från arenan med ett stolt leende i ansiktet.
De tittade inte på några fler matcher den dagen och de tänkte logga ut tidigt men innan Cinder skulle gå tillbaka till den verkliga världen så såg han Kubi framför sig. Kraftigt flämtandes. Assasinen hade snörat upp sina trådar på armarna igen och det blonda håret vari oordning, han såg ut att ha haft bråttom. Vänta!, ropade han åt Cinder och sprang fram till honom och skakade hans hand jag ville bara tacka för en bra match! Jag undrar bara..vad är du för klass? jag är nyfiken! Och jag undrar..kan jag lägga in dig på min vänlista?" frågade Kubi spänt, vilket faktiskt förvånade Cinder. Han hade praktiskt taget skurit halsen av den där killen och ändå så ville han bli kompis med honom? "Jag ber om ursäkt för det där med halsen.." sa cinder tystlåtet men Kubi bara ryckte på axlarna. " Kom igen inget att be om ursäkt för, det är en turnering, det ska vara blodigt och intressant, tycker jag iallafall. Pallar man inte lite smärta så ska man inte spela Second World" sa han och de skakade hand. Cinder gillade Kubi, han verkade vara en schysst kille. " Om du vill så kan vi se nästa match tillsammans, Marble loggade ut så jag skulle behöva lite sällskap" erbjöd Kubi och Cinder kunde inte hjälpa att tacka ja åt erbjudandet.
Nu när han tänkte efter.. det var mycket lättare för honom att kommunicera med folk när han varCinder, hade han varit Kim skulle han bara ha stammat fram ett nej åt Kubi.., utan vidare konversation. Men nu så pratade de glatt med varandra när de begav sig mot arenan. Det var en stor skillnad mot verkligheten tyckte Cinder. Men han kunde ju inte klaga då han sprang runt resten av dagen och såg på turneringen med sin nye vän.
Kapitel 4- Amethyst den violetta warriorn
Va ska vi ha anatomiprov!?, skrek killarna förfärat när de såg Kim sitta och läsa en biologibok med ett uppslag uppe om kroppens olika muskler.
Nej lugna er lite...vi ska inte ha..prov,förklarade Kim försiktigt och de pustade ut då de satte sig bredvid honom på bänken. Förr skulle de ha gått iväg efter att ha fått sin fråga besvarad men nu satte de sig faktiskt ner bredvid honom och började prata med varandra med samma högljudda ton sen tidigare. Kim uppskattade sällskapet av de och hade gärna ddeltagit i deras diskussion som vanligt handlade om second world,men Willows order från tidigare ringde i hans huvud. Cinder du har hemläxa, läs på lite mer om människokroppen, du måste veta exakt vart du ska sikta fr vår nästa match hade han sagt. Det lät oerhört brutalt för att vara Willow men det var välmenat. Visste Cinder vart han skulle rikta dolken desto mer HP skulle han ta och desto snabbare skulle matcherna vara över och desto mindre risk för eventuella utbrott. Det fanns en högre risk för ett återfall men de tog den risken.
Nu när de första matcherna var över och deras andra match väntade runt hörnet så hade Willow iaktagit de kvarvarande spelarnas matcher och lagt upp en plan och en strategi om hur han själv och Cinder skulle köra framöver. De skulle satsa på effektivitet, inga långdragna strider för folk hade nu sett de och såg de som ett hot. Willow var ett klart mål men Cinder var fortfarande ett mysterium och ju mindre de visste så ju längre skulle de komma i tävlingen. Det var viktigt att ha ett äss i rockärmen eller två.
Kims nyvunna vänner diskuterade turneringens matcher. De hade alla åkt ut första omgången men trots det så diskuterade de intresserat de kommande matcherna och olika lag de hade fått upp ögona för.
Den där Jura/Marshal duon är ganska läskig, jag är glad att jag inte mötte de, Marshal skulle gjort mig till mos på en gång,sa en av killarna som hette Felix. Han var grabbgängets ledare och Kim tyckte om Felix mest av killarna, det var han som hade intresserat sig för Kim först när de fick veta han spelade Second World och hade genast bjudit in pojken till att hänga med de. Felix bästa vän Martin, en schysst kille med lite intryckt näsa dunkade till Kim i ryggen så pass att han tappade sin bok. hörrdu Kim du sa att du deltog i turneringen som en tamer,har du åkt ut än? Tamers klarar sig inte bra i såna här tävlingar utan sina pets trots allt.,sa han och såg nyfiket på honom. Kim skakade på huvudet och svarade tyst jag är fortfarande kvar...kan inte säga mer....,berättade han. Killarna blev direkt inresserade men med tanke på att de visste att Kim var en tystlåtenperson så skulle de inte få ut något mer ur honom så var det inte lönt att tvinga stackaren så de fortsatte sin diskussion om olika lag som fångat deras intresse.
En annan duo jag tycker vi ska fortsätta kolla på är Willow och Cinder, Den där shamanen var så cool! Jag har hört att de är jättedryga att levla up! Såg ni hur han tog fram två totem på samma gång? Vem vet vilka kombinationer han kan göra om han är seriös. Och den där rödluvan..cinder hette den va?..ingenverkar ha någon koll på vem det är över huvudtaget, men jag vill veta vem det är under den där röda huvan.,sa Felix bestämt och Kim ansträngde sig för att inte visa sin förvånade min. Han hade aldrig trott att de skulle vara så pass intressanta att folk skulle prata om de i skolkorridoren,sådant snack är ju reserverat för kända spelare..., Kim funderade lite över det medan hans kompisar fortsatte diskutera turneringen. Plötsligt så såg Kim en flicka i glasögon och flätor stå rätt framför gruppen. Sitter ni fortfarande och snackar om det där second world? det är ett sådant slöseri med tid!, sa hon irriterat. Killarna brydde sig inte mycket om hennes ord men Felix ryckte på axlarna. Det angår inte dig Norea ,vad ger dig rätten att kritisera oss bara för att vi spelar second world, vi och två tredjedelar av hela skolan,sa Felix nonchalant. Norea fnös bara och vände huvudet mot Kim som hade blicken ner i boken. "Kul att se att någon här faktiskt bryr sig om studierna,sa hon till Kim som förvånat tittade upp. Hennes ansikte verkade lite bekant, hade han sett det i Second World? Plötsligt så kände han hur hon ryckte hans bok ur händerna och läste den intresserat anatomi va? ska vi ha prov?,sa hon med ett uppstudsigt leende och stod och väntade på ett svar från Kim men hon visste ju inte att han inte var så pratsam av sig. Kim satt bara nervöst och ville ta tillbaka sin bok men han vågade inte säga något så det var tyst en stund då hon stod där tills grabbarna protesterade. Norea ge tillbaka Kims bok du ser väl att han vill ha tillbaks den!?,protesterade de argt. Norea blinkade till förvirrat några gånger innan hon suckade och gav tillbaks den och gick iväg.
att hon alltid ska hålla på och kommentera vad vi gör, såna som hon skulle aldrig klara Second World.,muttrade de enhälligt men Kim var fortfarande fundersam över vart han hade sett Noreas ansikte någonstans.
Tillbaka i Second World igen och det var dags för den andra omgången i turneringen och den här gången skulle omgången vara i tre dagar så att folk kunde få slappna av lite emellanåt. Willow och Cinders match var planerad till den andra dagen så de kunde sitta i publiken idag och kolla lite på konkurrenterna. Med de så satt Kubi, assasinen från första matchen som CInder genast hade mejlat och frågat om han ville sitta med de när de loggade in och han hade gladeligen tackat ja.
Det fanns många intressanta kombinationer av spelare under dagens matcher. En warrior-necromancer duo tillexmpel som Willow noterade att de skulle ha fortsatt koll på. En bard och en priest från norr som såg svaga ut utklassade deras motståndare med en välspelad taktik och fick en notis i Willows anteckningar. Men det som verkligen tog deras uppmärksamhet för dagen var en svartklädd kvinna som också var klädd i en huva och så den violetta warriorn som Cinder hade sett tidigare när de hade väntat på deras första match. De mötte en Gunslinger och en Fire-mage från väster och det var en intensiv men kort match mellan de. Den violetta flickan bar ett stort bredsvärd och var klädd i en enkel men funktionell armor med svarta långbyxor, en metallfärgad grå topp och en chestplate i metall och hon såg ivrig ut att komma igång. Gunslingern inled striden då han sköt snabba skott mot henne med sitt gevär men flickan blockerade de med sitt svärd och med enorm styrka så svingade hon det stora svärdet då hon avancerade framåt och gjorde slarvsylta av gunslingern utan större besvär. "hon med bredsvärdet verkar ha väldigt hög strength" kommenterade Kubi imponerat.
Den violetta warriorns svartklädda väninna gav en bekant känsla och Cinder blev irriterad över att hon också bar en huva för han ville se hur hon såg ut. Verkar som att deras lag inte var den enda som ville hålla en medlem hemlig. Nu förstod han vad publiken kände när han själv var på arenan åtminstone, vilken nyfikenhet!Hon bar en klänning i svart och komplicerade guldsnirklande mönster och bar en stav som slutade i en stor bjällra. Till skillnad från den violetta warriorn så gjorde inte hon något märkbart försök att anfalla. Hennes motståndare slösade däremot ingen tid och sköt en stor spell vid namn flamethrower mot henne men hon skadades inte alls av de rasande lågorna,hon höll bara fram sin stav och en skill skärm uppenbarandes på direkten och flammorna gick runtomkring, plötsligt så kunde man höra magen svära. Hon med den svarta huvan hade inte bara skyddat sig hon hade dessutom stulit all hans mana. mana steal,attackeras utövaren så stjäl denne mana av motståndaren tills attacken är avslutad flimrade skill skärmen som svävade bredvid henne. Willow flämtade till när han såg det. hon där kommer bli farlig, möter vi någonsin de så måste vi ta ner henne direkt,...vad är hon för något har aldrig sett en sån klass förrut..,muttrade Willow förundrat när han fortsatte att kolla på matchen, även Cinder och Kubi såg intresserat ner mot arenan för att se vad som mer skulle häna Utan mana var magen ett lätt offer för warrior-flickan som högg ner han med fem kraftfulla slag och matchen blev avslutad, lite för snabbt tyckte publiken då man kund ehöra spridda muttranden.
Vinnarna är Amethyst och Golden Bell ge de en stor applåd!,ropade värdinnan medan duon gick av planen backstage. Cinder märkte att Willow antecknade som en galning och han verkade försjunken i tankar. Cinder ville inte störa Willow medan han byggde på en ny strategi så han tog farväl av Kubi som hade nämnt något om att han behöve logga ut tidigt så Cinder gick backstage för att ta en titt på schemat för morgondagen. Då han läste schemat på skärmen så passerde den violett-håriga warrior flickan vid namn Amethyst honom, och nu på nära håll så kände han igen henne. Hon gjorde en kort hälsningsnick och en fnysning mot Cinder och han hälsade tillbaka, vilket var ett stort misstag från hans sida.
Hej Norea bra match ni gjorde,sa han vänligt mot henne. Det var tyst i ett par sekunder tills han fattade vad han nyss hade sagt. Amethyst mörknade direkt så fort han hade yttrat hennes IRL-namn pch man kunde praktiskt taget känna på ilskan som sipprade ut Hur vet du mitt namn!? Vem är du!?,skrek hon argt och sträckte ut handen efter hans luva för att demaskera honom men Cinder hade redan anat vad som höll på att hända och började springa mot närmaste teleporter och hon satte efter i hög fart, han visste inte varför hon var så arg men han ville inte helle stanna och ta reda på det!
Får hon fatt i mig så är det nog kört!,tänkte Cinder panikslaget då han sprang genom de välbekanta gatorna i Crystal Town.Det var hans hemmaplan och hade han tur skulle skaka av Amethyst vid nästa krök vilket skulle behövas för hon sprang fortfarande efter honom och skrek något Cinder inte kunde höra han bara sprang. Oturligt nog så hade han med en warrior att göra med och det var en warrior som kunde haste, en skill som ökar utövarens agility med 50% för ett flertal minuter. Så fort skill skärmen flashade till så sprang hon med lätthet ikapp Cinder som inte hade någon chans att väja undan, med ett vrål så slängde hon sig mot honom och tacklade ner han på marken och drog aggressivt av hans huva.
Amethyst studerade Cinders ansikte noggrant under en minut men hon kunde inte känna igen ansiktet från någon hon kände IRL. Cinder märkte det inte men hon rodnade lätt då hon hade observerat hans ansiktei flera minuter och dessutom suttit ovanpå honom,såklart hon skulle rodna då men det märkte inte Cinder.Tillslut så klev hon av och morrade hotfullt jag vet inte vem du är eller hur du känner mig men jag varnar dig, kommer du i min åsyn igen så sliter jag dig i stycken!, sa hon argt precis innan Cinder tog tillfället i akt att logga ut innan hon hann tillägga några fler hot. Men budskapet hade sjunkit in ganska väl dock.
Kim trodde att han skulle sprängas av stressen som kom strax efter han hade loggat ut. Med tanke på hennes reaktion så var det verkligen Norea, men var väldigt ilsken av sig som Amethyst..Kim började faktiskt känna en stark oro över vad som skulle hända om hon någonsin listade ut att han var Cinder i second world..
Kapitel 5-Mumier och återfall
Det var andra dagen i turneringens andra omgång och idag skulle Cinder och Willow ha en ny match. Cinder hade inte vågat berätta om gårdagens incident med Amethyst och han var ovanligt nervös just idag rädd att hon skulle dyka upp bakom ett hörn och hugga ner honom på ett ögonblick. Han var glad att inte ens Willow kunde se hans ansiktsutryck just nu för Cinder såg skrämd ut. Men han lugnade ner sig direkt då han fick höra att Amethyst inte var inloggad idag då han kollade på listan över registrerade deltagare i turneringen, med en lättad suck så gick han till sin partner och knackade honom lätt på axeln. Vilka ska vi möta idag?,frågade han nyfiketoch Willow svarade ivrigt, Vi ska möta Ganesha och Ugo från södra kontinenten. Jag har sett deras tidigare match, Ganesha är utan tvekan en necromancer och Ugo är en warrior som kör Dual wield med två kroksablade yxor. De balanserar upp varandra ganska väl.Vi har en halvtimma innan våran match så följ med mig så ska jag berätta hur vi ska göra ,sa Willow och de två gick undan i lugn och ro för att diskutera taktik. Cinder var alltid lika imponerad över hur snabbt Willow hanterade och skaffade information. De skulle aldrig ha kommit lika långt utan honom och Cinder kände att han skulle göra bättre ifrån sig i deras nästa match.
Den där halvtimmen kändes som en evighet då Willow repeterade deras taktik gång på gång så vi det här laget så visste Cinder mycket väl vad han skulle göra ute på arenan. De hann precis avsluta taktiksnacket innan starttrumpeten tjöt och de var tvungna att springa ut på arenan, med tanke på att de kom försent första gången så skulle värdinnan nog vara väldigt arg på dem ifall de kom försent för andra gången i rad. Då fanns det en risk att de skulle diskas. Som alltid så var arenan högljudd och stämningen var förväntansfull. Deras motståndare var redan på plats och Cinder observerade de lite kort där på andra sidan planen. Hon som kallades Ganesha var en väldigt lång smal kvinna helt inlindad i bandage med en enkel svart sammetskjol över och glänsande svart hår som böljade ner för ryggen och hon hade en mystisk skönhet som både Cinder och publiken blev nyfiken på. Ugo å andra sidan var lika muskulös som Ganesha var graciös och om de jämförde rå styrka skulle Cinder och Willow ligga i rejält underläge mot honom.
Värdinnan såg nöjt att båda lagen var på plats och vände sig sedan till publiken. Mina damer och herrar låt oss börja nästa match i den andra omgången av våran par-turnering! Nu har ni säkert fått se våra deltagare en gång tidigare och är nog nyfikna på vad de gör härnäst! Det är iallafall jag! På min vänstra sida härpå plan så har jag Ganesha och Ugo båda tvåfrån södra regionen, detta team hade en imponerande seger under gårdagen som även innefattade en stormning av ruttnande mumier och en bersärkargång med yxor som mejade ner motståndarna till grunden och jag är helt säker på att de har mer tricks i rockärmen! På höger sida om mig har vi Cinder och Willow,en kombo från centrala och södra kontinenten. Jag är säker på att ni minns deras första match på arenan med totem kombinationer och det välkända dödläget som har blivit lite av en snackis bland ett flertal spelare. Jag kan inte bärga mig att se dessa två lag möta varandra,så jag ska inte uppehålla er länge till. Låt matchen börja!
Trumpeten tjöt till med ett högtjutt tutande och så var matchen igång. Ganesha började direkt med en summon men enligt vad Willow hade sagt så skulle de ta ungefär 15 sekunder innan hon var klar. Cinder tänkte inte slösa någon tid och störtade framemot henne med Willows ord som ringde i bakhuvudet. I turneringen är necromancers bara tillåtna att summona upp till 3 undead och standard tiden för deras summon är 15 sekunder. Får hon fram alla tre garanterat så du måste se till att avbryta hennes summons, hon får bara max få fram en undead!,hade han sagt till Cinder gång på gång innan matchen hade börjat. Pojken drog sin dolk och hoppade direkt mot Ganesha och aktiverade en av sina skills.
Interupt-försenar eller avbryter en attack
Med tanke på att den attacken var kraftigare med sin piska kunde han bara försena Ganesha summon med ytterligare 15 sekunder istället för att avbryta den som förmågan egentligen ska göra. Han hade köpt sig lite mer tid och var tvungen att titta hur det gick för Willow som hade blivit helt utelämnad åt Ugo. Den muskulösa solbrända Warriorn röt ilsket då han försökte hugga sig igenom en stenvägg som kom från Willows earth-totem. Du är en shaman,en caster klass!, ni ska gå sönder lätt!,röt han ilsket men Willow log bakom sin vägg som han med lätthet styrde åt vilken vinkel Ugo än tänkte anfalla från med en otrolig precision. Jag är av ett lite segare virke min vän,sa han roat och log ett retsamt leende och pekade på de två färgglada fjädrarna i sitt hår. Strax efter att han sade det så frammanade han sitt fire-totem.
Fire barrage aktiverat-Medium Fireballs kommer avfyras mot önskat mål med 5 sekunders intervall
Stod det ovanför totemet och en eldboll fyrades av rätt mot Ugo som tappade ca 50 HP på direkten. Ilsket försökte han bryta ner stenväggen som stod kvar lika stadigt som tidigare trots att shamanen hade två totem aktiva istället för bara ett.Men Willow höll kvar sin spell medan hans eld-totem konstant avfyrade eldbollar som långsamt bröt ner Ugos HP medan warriorn meningslöst försökte bryta ner stenväggen utan framgång. Publiken jublade och applåderade åt Willows fina taktik.
Det här är en shaman av hög kvalitet säger jag er gott folk!, han utnyttjar sina totem för att verka defensivt och offensivt på samma gång..åh vänta!, jag har nyss fått det bekräftat från våra experter att hans totems enorma uthållighet och kraft kommer från två elementalfjädrar som sitter i hans hår. Just för earth och fire element! Jag tror inte att Ugo kan hålla ut länge till även med sin enorma strength och sina yxor!Å andra sidan så är det intensivt mellan Cinder och Ganesha då hennes konstanta summoning blivit avbrutet konstant av Cinders interrupt-skill i en rytm som påminner mig lite om en dans,ropar värdinnan och publikens ögon riktades nu från Willow och Ugo till Ganesha och Cinder.
Som värdinnan sa så såg det nästan ut som en dans då Cinder hoppade ut och använde interupt direkt då han såg att hon började göra en summon. Men han började bli trött av allt omkringskuttande och Ganesha började få lite ont om mana då hennes mana förråd var nere på hälften efter alla misslyckade summons.Men det var då Cinder klantade sig, han hämtade andan i två sekunder extra istället för att göra ett nytt utfall. Tillräckligt länge för att se Ugo falla ner på marken besegrad och flög mot närmsta rebirth point i form av ett ljusklot. Det var då Cinder upptäckte sitt misstag då han hade tagit ögonen ifrån Ganesha i då där få sekunderna. Luften gnistrade till och han vände sig om långsamt då han hörde ett obehagligt stönande bakom honom. Två stora ruttnande mumier stod framför Cinder och Ganesha stod där med ett leende på läpparna. Hon hade bara lite mana kvar och hennes partner var död men de var nu tre mot två. Willow försökte skynda sig till cinders sida men blev stoppad av den ena mumien som riktade ett slag mot Willows ansikte så hårt att shamanen föll mot marken hostandes då han inte hann väja undan. Med högljudda protester från publiken då Willow hade blivit lite av en favorit för dem. Ganesha ignorerade buandet och förberedde en ny spell med en iskall koncentration. Hon kunde inte frammana en till mumie tack och lov men hon skulle säkert förstärka dem som var framme om hon väl fick chansen. Han måste ta sig fram till henne men mumien stod ivägen. Det var nu på tiden att han utnyttjade sin mindre storlek, Cinder hukade sig och kröp blixtsnabbt under mumiens ben, den slöa odöda hann inte reagera i tid för att grabba tag i honom. Mumier har hög strength och defense och reagerar lätt med buffs men de är långsamma. Cinder var helt fri och högg kvickt med dolken mot Ganesha och avfyrade ännu en interupt och avbröt hennes spell och log nöjt under sin huva då han såg att hennes mana tog slut. Hon svor till och försökte backa ifrån honom för att undvika dolken.Han måste göra slut på henne när han är så här nära innan mumien hinner fram. Willow var upptagen med den andra mumien då han höll dess labbar på avstånd med sitt eldtotem då han fyrade av eldboll efter eldboll då han tände fyr på de där stinkande bandagen.
Cinder höjde sin dolk och försökte fundera ut en attack som kunde döda henne på en gång..han hade ingen sån power-attack. Som tamer så ligger hans styrkor i lagarbete med sitt djur inte närstrid med en dolk... Men under hans tvivlande hörde han en röst i sitt huvud. du kan göra vad du vill när du vill,det här är second world! Det är inte verkligt,det finns inga riktlinjer,görvad du vill göra! strunt i skills, ATTACKERA BARA FÖR FAN!,röt rösten. Cinder visste inte varför men han rusade mot Ganesha med dolken i högsta hugg och aktiverade en skill som mest var ägnad åt Beast-monster.Skinner aktiverat,stod det då han med oerhörd precision frenetiskt högg mot den försvarslösa Ganesha. Det gav ingen hög damage men han högg så intensivt och fokuserat då helt verkade ha glömt bort omvärlden så att hennes HP droppade ner i en väldigt hög fart Hennes bandage blev skurna i strimlor och hon fick obehagligga skärsår överallt på kroppen då dolken skar djupare och djupare då hon skrek i högan sky. Publiken flämtade åt Cinders blodtörstighet och precision då han fortsatte huggandet. Det konstanta anatomipluggandet hade varit till nytta trots allt då han siktade mot de rätta ställena. Hon var fullständigt inkapabel att slå tillbaka mot honom. Han hörde inte hennes skrik, publikens skrik, inte ens Willows ropande. Han bara fortsatte och ögonen brann än en gång men de dolde den blodröda huvan väl.
Till slut så låg Ganesha söndertrasad på arenans golv och tittade upp uppgivet i Cinders ögon. Hon darrade till då hon såg de mordiska ögonen som såg ut att vara gjorda av bärnsten innan hon kollapsade mot golvet och färdades mot arenans rebirth point.
Arenan var tyst, publiken var andlös och chockade över hur Cinder hade avslutat striden. Många av deras potentiella motståndare som satt och kollade tänkte nog samma sak, Den där rödluvan är ju galen, han vill vi inte möta i strid!Värdinnan försökte nervöst knyta ihop matchen Gr...grattis för eran seger..snälla gå back-stage som vanligt och titta på de andra matcherna om ni har lust, stammade värdinnan. Willow gav henne en snabb nick bara innan han rusade mot Cinder och ledde den frånvarande rödluvan mot närmsta teleporter innan någon fick chansen att ställa frågor. Det var bäst att komma bort från allting, Bort från spelare bort från moderatorer ut mot den välbekanta vildmarken nära Crystal town.
När de väl var ensamma så verkade Cinder ha lugnat ner sig och var närvarande igen då han tog av sig sin huva och Willow kunde sin unge väns chockade ansikte. j..jag vet inte vad som hände! allt bara kopplades bort..som en dimma..var det jätteilla? du sa ju att det inte skulle hända!, sa Cinder förtvivlat. Men han kände hur shamanen tröstande lade sin hand mot hans axel det är mitt fel Cinder så klandra inte dig själv. Det var jag som visste om riskerna men missbedömde de..förlåt mig,sa han försiktigt och släppte Cinder. Tamern satte sig ner på gräset och visslade mjukt för att frammana Dust, på en gång så stod vargen vid hans sida och lade sitt huvud i hans knä medan Cinder kelade lite med honom vilket även kändes betryggande men den där oron och förtvivlan gnagde honom i bakhuvudet.
De hade kommit för långt för att dra sig ut just nu..så det enda han kan göra är att fortsätta trots återfallet..förmodligen..
Kapitel 6-Kuratorn
Är det något fel Kim? du verkar så nedstämd, frågade Felix på deras lunchrast. Kim och grabbgänget satt utomhus på en bänk och åt lunch som vanligt och hans vänner hade upptäckt att Kim var till och med tystare än vanligt. Det gick inte att läsa av hans utryck då luggen som vanligt var ivägen för ansiktet men de märkte att något var fel iallafall. De lät honom vara för en stund och fortsatte att diskutera Second Worlds turnering och till Kims förtret så var de tvungna att diskutera Cinders och Willows match.
Jag vet inte om jag ska frukta eller beundra det teamet. Den där Cinder var väldigt våldsam mot en försvarlös spelare,som dessutom var en så snygg tjej!. Han måste vara en assasin ingen annan klass gör sådär, sa Martin men Felix skakade på huvudet. Men snälla, det finns spelare som gör värre saker än sådär, men jag tror att Cinder är thief-klass med tanke på att han kan interupt,det är inte en skill som passar en assasin.,svarade han tillbaka.
Kim log lite åt tanken att båda hade helt fel.Men det leendet dog snart ut igen och han satt och surade över gårdagens match. Att alla var tvugna att snacka om just deras match gång på gång och påminna honom om det..kan de inte snacka om något annat team och deras rödluva istället? Fast i sina tankegångar så fick Kim en lätt smäll i huvudet av Felix som såg irriterad ut. Okej nu räcker det Kim! Berätta vad det är för fel, du har surat hela dagen! är det provet vi har imorgon? är det något hemma? är det någon idiot som inte låter dig vara?Är det något i second world?.." frågade han gång gång, märkbart orolig, men Kim skakade tvärt på huvudet. Han var glad att de brydde sig men de behöver inte bli så oroliga bara för att han är nedstämd, de satt en stund till men hans surande bekräftade det bara för killarna att något var fel. Till slut så ställde sig Felix upp och sa "kom igen grabbar vi tar han till kuratorn!, de andra killarna nickade instämmande och grabbade tag i Kims armar innan pojken kunde invända och drog honom mot skolans kurators kontor som inte låg långtifrån bänken där de satt. Det kunde ju inte skada.
Deras skola brukade anlita många olika kuratorer och deras senaste var sällan på jobbet men när grabbarna vildsint knackade på dörren så öppnades den genast av en lång man med axellångt blont hår och glasögon. Han log varmt åt grabbarna som stod i en klunga utanför. Hejsan killar vad kan jag hjälpa till med?, frågade han och Felix knuffade fram Kim litegrann vi har bokat någon tid men kan du snacka med han ett tag?, sa han och kuratorn såg undrande på Kim men log sen snällt åt honom. " Självklart, jag har ingen inbokad just nu så det är bara att komma in om du vill prata" sa han. Kim tittade upp i kuratorns ansikte och han bleknade till direkt då han kände igen det välbekanta ansiktet. Det var för likt för att vara en slump men det var Martin som sa det först. Jag känner igen dig, spelar du möjligtvis second world?,frågade han nyfiket med stora ögon och kuratorn log brett och nickade åt hans fråga. Ja det stämmer, jag deltar i nuläget i deras par-turnering som en shaman, när jag inte jobbar såklart, sa han glatt och killarna tjöt till av upphetsning men åter igen var det Felix fråga som bekräftade Kims farhågor.. säg mig..är det du som spelar Willow? Du låter och ser ut exakt som honom då vi såg han i turneringen,sa han upphetsat.
Kuratorn nickade svagt åt hans fråga, förvånad över att ha blivit igenkänd men han log igen. Ja det stämmer, jag trodde faktiskt inte att någon ens skulle känna igen mig, men förstås det mesta jag ändrade i spelet var ju min hårlängd.., iallafall jag kan ta emot er vän nu, det är bara att komma in"sa han snällt höll upp dörren och gestikulerade att Kim skulle gå in, pojken ville egentligen gå åt motsatt håll men han var ju lite nyfiken så han följde med in.Kim visste inte hur han skulle reagera. Situationen var så fruktansvärt löjlig, Han hade trott att Willow fanns någonstans på andra sidan landet eller något och så plötsligt så är han Kims skolas kurator istället. Han hade ju sagt att han var utbildad inom psykologi och pedagogik men det här var oväntat..
Kim såg sig omkring på kontoret lite snabbt, en bokhylla, ett skrivbord med en dator och en massa pärmar. Den verkliga Willow gestikulerade att Kim skulle sätta sig på stolen framför honom medan han själv satte sig ner. förlåt för besväret herr.....,började Kim blygt men kuratorn bara skakade på huvudet.Inget herr här, jag heter William Book, brukar kallas för Ville av mina vänner och eleverna,sa Ville och observerade sen Kim. Vill du berätta vad problemet är? du behöver inte säga om du inte vill trots att dina vänner drog dig hit, sa han vänligt. Kim visste inte hur han skulle svara på frågan. Skulle han berätta att han var Cinder? jo..det är en grej i Second World.. började han och Willow..Ville såg märkbart intresserad ut då han lutade sig frammåt. Kim satt tyst en stund innan han plötsligt svalde och sade. "Förlåt förlåt så mycket för igår! Det var inte meningen att göra dig orolig! det var inte ditt fel med planen det var mitt! Jag trodde inte att jag skulle tappa det..igen! jag lovar att det bilr bättre snälla var inte besviken på mig!" babblade han konstant tills Ville lyfte lit epå handen. "stopp stopp sakta ner!" sa han vänligt och såg en smula förvirrad ut då han tänkte efter, tillslut så sken han upp och log brett då plötsligt lutade han sig emot Kims ansikte och strök snabbt undan luggen från ögonen och han log brett då han såg vad han hade framför sig. "Hejsan Cinder, roligt att stöta på dig på jobbet,sa han roat och flinade en smula och Kim kunde inte låta bli att flina dumt han med. De började skratta båda två åt det väldigt lustiga sammanträffandet. Det tog säkert tio minuter innan de slutade skratta så de kunde säga något vettigt igen. Ville lutade sig tillbaka och såg allvarlig ut. Lyssna här nu, Kim var det? I alla fall, jag mejlade Ganesha så fort du hade loggat ut och hon försäkrar dig om att det inte var någon fara. Hon har råkat ut för värre när hon har gått igenom dungeons. Du ska inte be om ursäkt, det som hände hände, vi har ju spelat ihop ett tag jag har sett dig andra gånger du har tappat det och det har alltid löst sig. Det var ju jag som drog in dig i turneringen så det är inte ditt fel att det gick som det gick,förklarade han.
Kim blev lättad men såg fortfarande orolig ut. Men jag tappade fortfarande kontrollen..,muttrade Kim oroligt. Ville bara klappade han lätt på axeln. Jag har några nya ider för att motverka dina återfall vi får diskutera de nästa gång vi loggar in, vi löser det. Om du ursäktar mig Kim jag har andra elever som har bokat tid, vi kan fortsätta diskussionen i second world ikväll,sa han vänligt och Kim nickade lätt och gick ut från hans kontor och kände att den där klumpen av skuld var borta.. Det kändes tryggt att ha Willow så nära till hands även i den verkliga världen.
Kapitel 7- Kidnappning och Charm
Va!? Walk-Over igen!?, ropade Willow frustrerat vid turneringens informationsdisk.Det var tredje gången de hade vunnit på walk over den senaste veckan och nu började något kännas lurt här. Turneirngen var inne på sin andra vecka nu men det var så att ofantligt många team missat sina matcher eller gett upp innan matcherna har startat och både moderatorer och kvarvarande spelare började bli misstänksamma. De här stora antalen var inte normalt och moderatorerna och turneringens arrangörer var överösta av klagomål men de kunde inte lösa problemet och de var på upphällningen. Vad var det som hände egentligen?
Efter de dåliga nyheterna så satte sig Cinder och Willow ner på värdshuset Glasrosen så som de brukade göra när de skulle snacka taktik. Eller i det här fallet alla walk-over matcher.. Vad synd att det inte blev något den här gången heller sa Cinder ledsamt då han sträckte sig efter en kaka som låg på bordet. Deras servitris hade gett den till honom som en presentsluta äta på den där och fokusera på listan istället, Utöver oss så finns det bara 7 aktiva team kvar. Vilket gör det till åtta kvarvarande lag. Resten av deltagarna har på ett mystiskt settgett upp eller missat sina matcher. Jura och Marshal är kvar i turneringen, likaså Amethyst och Golden Bell. Vi måste vara försiktiga framöver, sa Willow strängt och Cinder bara nickade försiktigt. Jag måste logga ut nu, jag har läxor som inte är klara, jag kommer senare ikväll för våran nästa match,sa Cinder och loggade ut så Willow blev ensam kvar. Shamanen tog kakan som oäten hade lämnats kvar och tog en tugga,men han kände direkt att något var fel. Hans blick blev suddig och han fick en fruktansvärd yrsel. Det var en fälla, sluddrade han innan han föll på golvet helt nerdrogad. En av nackdelarna med den höga realismen är just att sånt här är lätt att förekomma i spelvärlden. Servitrisen log ett elakt flin då hon höll en liten flaska med mörkblå vätska i sina händer. En sleep-potion, förmodligen modifierad så att den fungerar på spelare och inte på monster. De är förbjudna att använda i Second World men något säger mig att de som skickade henne inte bryr sig om sådana regler. Servitrisen drog diskret ut den avsvimmade Willow ut från rummet till ett litet förråd och skickade sedan nöjt iväg ett pm som löd. "Shamanen är undanröjd, han kommer inte vakna förrän matchen är över. Rödluvan är inget hot på egen hand trots jag missade honom, jag hoppas att du är nöjd med resultatet..guildmaster Jura.."
Några timmar senare...
Cinder loggade in igen och såg sig förväntansfullt omkring efter Willow i glastornet. Deras match började om en timme trots allt men hans partner var inte på plats som de hade bestämt. var är han?, mumlade han för sig själv där back-stage på arenan. Willow var alltid punktlig och han om någon skulle åtminstone höra av sig om han blev försenad. Speciellt när de hade en tid att passa, var de inte på plats vid matchens start båda två så blir de ju diskade. Cinder väntade i över en kvart men Willow kom inte, det fanns ingen minsta skymt av honom, fast det stod att han var inloggad när CInder kollade sin friend-list. Orolig satt han i ett hörn och iaktog de få spelare som fanns back-stage .
Plötsligt hörde han en bekant röst bredvid sig. Varför sitter du här helt själv? Var är din shaman kompis?, frågade rösten och Cinder tittade upp och såg Kubi, assasinnen de hade slagit i deras första match. Han och Cinder hade blivit goda vänner under turneringens gång och de hade flera gånger tittat på matcherna tillsammans. Han är sen..men han brukar aldrig vara det..,mumlade Cinder osäkert och Kubi såg misstänksam ut när CInder förklarade situationen. Då har ni nog råkat ut för Charm, ryktet går just nu,det är en mafia guild från södra kontinenten, det ryktas att det är de som ligger bakom alla de här walk-over vinsterna via kidnappningar,hackningar och annat fusk för att deras egen representant ska vinna. Moderatorerna har i hemlighet jagat de i evigheter men inga spår. Jag själv hjälper de att leta just nu, jag har inget bättre för mig sen vi åkte ut i turneringen, förklarade Kubi. De kommer nog släppa Willow efter er match, om de nu har tagit honom, så har det gått till med de andra lagen åtminstone, men ha inget hopp om att fortsätta turneringen om Charm är inblandat i att WIllow är sen, lade han till.
Cinder var förvånad att Kubi var så välinformerad, till och med mer informerad än Willow. Men det löste ju inte hans problem, matchen börjar snart och deras lag var inte på plats, kanske kidnappad om Kubis teori stämmer? Även om Willow skulle frita sig själv så vore det tveksamt att han hinner i tid, Cinder ville verkligen inte förlora turneringen på det här sättet..diskad.. något borde han ju kunna göra. Men som sagt Willow var spårlöst försvunnen, inloggad, men enligt friendlistan så var han inte på centralkontinenten. Vart var han då?
Plötsligt hördes en högljudd smäll då en svartklädd spelare kastades rätt in i en vägg innan den återfann balansen och rusade in i en teleportör portal. Efter honom så sprang Amethyst. Den violetthåriga warriorn då hon skrek något innan hon dök in i teleporten.
vad är det som händer?,sa både Kubi och Cinder unisont då bägge spelare försvann ur deras åsyn. De borde inte följa efter men eftersom båda två var nyfikna av naturen så sprang de också in i teleporten efter de med ett kraftigt sken.
När ljusskenet hade lagt sig så såg sig Cinder förvirrat om. Han stod utanför en stor röd kupolformad byggnad. Marken var täckt av sand och det var en varm fuktighet i luften. Om CInder skulle gissa så befann de sig på den södra kontinenten.Teleporten var i den röda byggnaden, bäst att komma ihåg det så att de kommer hem sen . En högljudd krasch hördes och ett dammmoln vispades upp längre ner åt gatan vilket genast drog deras uppmärksamhet. Därborta! ropade Kubi och pojkarna sprang mot den dammiga lilla stadens huvudgata där de såg Amethyst som ilsket höll upp en svartklädd thief mot en husvägg som såg var till bredden fylld av sprickor av kollisionen.
Lyssna här ditt kryp! Var är Golden Bell!? , röt hon ilsket och ruskade den svartklädda spelaren så hårt att Cinder för ett ögonblick trodde att hon skulle krossa honom. Ta det lugnt tjejen ha inte sönder honom!,ropade Kubi och Amethyst vände huvudet mot pojkarna och morrade till när hon såg Cinder men hon höll fortfarande den svartklädda i ett stenhårt grepp. Låt mig gissa din partner är också kidnappad av de här kräken? Jag såg han stryka omkring bara minuter efter att jag upptäckte att Golden Bell var borta,spottade Amethyst ut åt Cinders håll och ruskade lite till på banditen som var stum av skräck. Kubi suckade och skred framemot de. Du gör helt fel, såhär ska man göra, sa han och tog plötsligt fram en tråd med en liten kristall fäst i ena änden. Skill aktiverat,Truth Dowsing-gör så offret talar sanningsenligt med ja eller nej frågor, stod det. "Jag visste inte att det fanns en sådan skill" tänkte Cinder imponerat . Kubi ställde sig framför den svartklädda spelaren.
Släpp honom är du snäll,kommenderade han åt Amethyst med en hård ton.Ilsket muttrande så släppte hon banditen, mest för att hon var desperat att hitta sin kompanjon och att mosa offfret hjälper ju inte. Cinder såg faschinerat på när den blonda assasinen långsamt dinglade den lilla kristallen framför ögonen på banditen vars ögon fästes förtrollat mot den dinglande tingesten. "Är du en medlem av Charm?" började han. "Ja" stammade den svartklädda fram. Bra, Lyssna noga nu, har ni fört bort flera spelare under den här turneringen?, frågade Kubi. ja,svarade den svartklädda med sluddrig röst. Kubi fortsatte. Har ni tagit en spelare vid namn Willow?, frågade han. ja,svarade banditen. Har ni tagit en spelare som heter Golden Bell?, banditen nickade svagt på huvudet.ja,svarade han. är de i en annan stad än denna?, Amethyst och Cinder stirrade stint på Kubi och hans offer. nej,svarade banditen. Cinder sken upp, då fanns det hopp. Det var 45 minuter innan deras match och var de snabba kunde de kanske hitta Willow innan tiden tog slut, visst chansen var liten men med Kubis hjälp kanske han skulle klara det. Assasinen hade redan visat sin skicklighet tack vare sindowsingskill. jag vill att du tar oss till där ni håller er gisslan, annars så kan jag inte lova att du kommer undan med lindriga skador, sa Kubi till banditen helt mörk i synen och såg hotfull ut. Men banditen bara ruskade på huvudet i panik. jag kan inte! de hackar mitt konto då!, skrek han förtvivlat och störtade plötsligt emot Kubi ,men Amethyst var snabbare och höll fast honom med ett stenhårt grepp och sänkte ner sitt svärd i hans skuldra vilket var dödsstöten för den svartkläddas, redan kritiskt låga HP. Genast så uppstod det ett ljussken och spelaren försvann mot närmsta rebirth point, men Kubi såg bara argt på Amethyst. bra jobbat nu kommer vi aldrig hitta de i tid till era matcher. Jag hade kunnat hitta de om du inte hade ijäl vårt vittne ,skrek Kubi frustrerat medan Amethyst bara ryckte på axlarna. Han skulle ha tagit kål på dig om jag inte ingripit, du var helt försvarslös blondie.,sa hon med en fnysning och Kubi fnös tillbaka. "Lägg av!" protesterade Cinder och suckade, de skulle aldrig komma någonvart såhär. Hade han några skills som kunde hjälpa? Plötsligt fick han en ide och rotade i sin utrustning efter något som tillhörde Willow, det enda han fann i väskan var en gammal läderremsa, perfekt!,mumlade han och smög iväg från sina käbblande kamrater runt hörnet och summonade Dust. Han kommenderade vargen direkt att gå istealth läge. Hitta Willow,viskade Cinder och höll fram remsan så att Dust kunde lukta på den.
"Skill aktiverat- Tracking pet, låter ditt pet spåra valfri items ägare om det är inom en radie på 1 km"
Innerst inne så tvivlade Cinder på sin plan. det här är ett spel,Dust är ett program, han kan omöjligt spåra Willow som en riktig hund! Jag har aldrig använt den skillen förrut,tänkte han men plötsligt så hörde han en gläffsning och såg att dammet yrde åt väster. Dust hade fått upp ett spår! Vänta!,ropade Cinder och sprang efter Dust, inte så lätt att göra eftersom han är osynlig men Cinder lyckades hålla jämna steg med vargen när han följde dess fotspår i sanden. Den unga tamern sprang så dammet flög åt alla håll då han for efter Dust i världes fart, han hade Willow på kornet, Charm eller vilka de nu var kunde inte vara långt borta. Men det är bara en halvtimme kvar till deras match
Räcker tiden?
Kapitel8- Räddning och Tidsbrist
Dammet yrde när Dust och Cinder stormade ner för gatorna i den okända staden i södra kontinenten. Eller nja, man kunde bara se Cinder storma eftersom Dust fortfarande var osynlig för andras blickar. Gatorna var dock väldigt tomma. Cinder fick en känsla av att det var pågrund av turneringen.., svaga tass spår efter Dust syntes i sanden och han fick koncentrera sig hårt för att inte tappa bort sitt pet som fortfarande spårade för fullt men plötsligt så stannade Dust till, rätt framför en stor ödslig lerbyggnad. "är det här de är??",frågar cinder lågmält och han hörde en morrning från ingenstans som förmodligen betydde "självklart!"
Plötsligt känner Cinder en hand på sin skuldra och rycker till förskräckt så häftigt att den säckiga huvan nästan föll av från hans huvud, med handen på sin dolk riktat mot främlingen som till hans lättnad bara var Kubi. Den blonda assasinnen suckade då han såg dolken. " Jag vill gärna inte återuppleva den där dolken igen tack",sa han med ett litet sarkastiskt leende. "Varför sprang du hit? är det här Charm's ställe?", frågade han och såg misstänksam ut. "Jag tror det..inte riktigt säker, Willow är här iallafall" sa han tveksamt och Kubi bara nickade och smög sig närmare byggnaden. Cinder såg att han aktiverade en skill.
"Analyze aktiverat-antalet individer inom en radie på 10 meter beräknas, antal personer: 15 st."
Kubi såg bekymrad ut. "De är för många för oss att ta i strid, till och med den där Amethyst på vår sida, och jag kan inte stealth så jag kan inte smyga in heller..åtminstone på bara 20 minuter, kommer vi inte på något snart så missar ni eran match",sa han men Cinder skakade febrilt på huvudet. Så de hade ansträngt sig för turneringen,speciellt Willow. Så som han hade letat information och lagt upp strategier i hopp att de skulle vinna till slut. Cinder ville inte göra honom besviken bara för att de var i en svår situation. Kubi sa att han inte kunde använda Stealth,konstigt för en assasin..men de hade någon annan som kunde stealth " Du som assasin borde väl ändå kunna stealth?..men om du inte kan göra det så gör jag det", sa Kim försiktigt på gruppchatten.
"Dust visa dig",sa han mjukt och fantomvargen gjorde sig synlig och Kubi såg förvånad ut. " Jag antar att jag kan erkänna att jag är en tamer, och det här är mitt pet Dust, han är en phantom wolf,vars special skill är stealth, Charm kommer inte märka oss om vi smyger in med honom. ",sa han självsäkert via PM innan han greppade tag i Dusts päls och vargen gick in i stealth-mode igen och de blev än en gång osynliga för omvärlden och lämnade en osäker Kubi utanför. Han greppade inte riktigt vad som hände. När de smög ini byggnaden så kände Cinder hur rädslan greppade tag i honom, han brukar ju aldrig ta initiativ som Kim men såklart gör han den dumma iden som Cinder,självklart!
Det var varmt och fuktigt i den tomma korridoren då han och Dust långsamt och ljudlöst smög sig fram och Cinder kände hur han skakade, han var faktiskt livrädd. Han visste att ingen kunde se honom och Dust men han kunde se de, Charms medlemmar, längre fram i byggnaden så slutade det i ett stort rum med en trappa till en övervåning och en undervåning. Det fanns säkert över 10 spelare i rummet Fick de nys om honom så var han dödens även med en varg lika stor som en ponny vid sin sida. Om någon av de hade skillen "Stealth Detect" så var det över. Det var ingen skymt av några andra spelare än Charms medlemmar på bottenvåningen. Av vad han kunde se så var det åtminstone 3 warriors, 4 casters, förmodligen summoners eller mages och kanske en thief eller mer specialinriktad klass. Svårt att se bara av utrustningen. Han och Dust stod blickstilla då han observerade rummet, men ingen skymt av Willow. Cinder bestämde sig för att kolla i källaren istället och knuffade lit epå dust för att få vargen att gå mot den nedre trappan, men han hade otur då ett par av Charms warriors ställde sig rätt ivägen och pratade med varandra. Cinder försökte lugna Dust vars päls reste sig ilsket, som tur var attackerade han inte. Det kom inte minsta morrning heller.
"Lika bra att lyssna på vad de säger",tänkte Cinder och höll Dust stenhårt och bestämt så att hans pet inte skulle rusa iväg och bita de. Den största av spelarna grymtade " Bara 15 minuter kvar sen kan vi släppa bagaget nere i källaren då sömnmedlet slutar verka, han var tyngre än han såg ut, Jura vill verkligen vinna den där fåniga turneringen , så mycket jobb vi har fått göra för att få undan..hindren",sa han. Den andra nickade instämmande. "Det där "bagaget" du snackar om nere i källaren är Willow, du vet vad som hände vår guild senast han besökte Noise Dunes..det vill jag INTE uppleva igen. Jura vill speciellt att han är ur vägen i turneringen,samma sak med den där Black Priest spelaren, fan vilken ovanlig klass, fullkomligt livsfarlig för caster klasser, därför ville han att vi skulle ta henne också när vi höll på!",sa den andra innan de två flyttade sig från källartrappan. Cinder undrade om Golden Bell var den där Black Priesten de talade om..han får fråga Willow om det sen. Om han lyckas få ut honom å säga. Inombords så kokade pojken av vrede,han visste att Jura var en ful typ men det här tar ju priset att förstöra för så många andra lag utan ärlig kamp!
Sammanbitet så tog Cinder ett nytt tag om Dusts päls och ledde ner vargen för trappan. Som lyckligtvis inte knakade för deras vikt. Källaren var bara ett litet lagerutrymme med ett flertal lådor Bara en Charm medlem stod i rummet. En thief av utrustningen att döma. Han vaktade en hög i hörnet av rummet.På närmare håll såg Cinder att det var Willow och Golden Bell som låg där helt utslagna. Bara en vakt..Cinder kunde lätt ta honom bakifrån med Dusts hjälp...han förberedde att aktivera en skill, så fort han gör det så kommer stealth försvinna för honom så det gäller att handla snabbt. "buss på Dust!",väste han utan förvarning då han lösgjorde vargen ur sitt grepp då den for ut från ingenstans mot thiefens rygg. Fullt synlig med ett hotfullt morrande. Cinder drog blixtsnabbt fram sin piska under tunikan och anföll, Dusts utfall knockade ner den stackars Thiefen till marken utan förvarning, han hann inte ens dra sitt vapen. Cinder var snabb på att följa efter sitt pet och kom stormandes mot Charm spelaren med piskan i högsta hugg men istället för att svinga den så höll han den i båda händerna likt Kubi gör med sina trådar och placerade den kvickt kring thiefens hals rädd att göra något ljud ifrån sig. Han ville inte locka ner de andra i Charm. Då skulle det komma förstärkning från övervåningen. Skärmen plingade till lite svagt ovanför hans huvud medan han pressade spelaren mot marken med sitt strypgrepp. "Ny skill upplåst, Strangle",stod det, likadan attack som Kubi men med ett annat vapen. Antar att det inte bara behöver vara trådar för att fungera som ett strypvapen. Detta är ett underligt spel minsann. Medan han stoppade thiefens möjligehter att skrika på hjälp så slet Dust skoningslöst i spelarens armar och ben så att hans HP sjönk i en stadig ström.Efter bara några minuter så var Charm medlemmen död då han försvann i ett ljusklot. Cinder borstade av sig dammet från knäna och skyndade sig mot Willow och Golden Bell som fortfarande låg utslocknade i hörnet, han kollade på klockan på sin status fönster. Det var bara 10 minuter kva,nu var det bråttom! Hur skulle han få ut de i tid!?
Plötsligt så rämnade väggen i änden av rummet ner med en högljudd smäll och Amethyst stod där i den nygjorsa öppningen redo att fajtas, eller nja det fanns ingen kvar att fajtas mot. "jag är här nu era korkskallar, kom an bara! Ropade hon ilsket. "Vad håller hon med på med!?" tänkte Cinder förfärat, rädd att hans hjärta hade stannat för en sekund när hon hade brakat rätt igenom väggen. Det hördes snabba fotsteg som var på väg neråt för rummet. Den där smällen missade nog ingen. Amethyst observerade rummet,Dust var i stealth mode igen så hon såg inte vargen,inte Cinders piska heller som var tryggt undanstoppad under tunikanigen,men hon såg den medvetslösa Golden Bell och den däckade Willow. Hon gick över till de och drog upp Willow med lätthet och räckte över honom till Cinder och fnös "ta din shaman och gå i förväg vi kommer efter sen, jag sköter det här", Cinder visste inte om hon var dum eller självsäker men han hade bråttom så han lät henne göra som hon ville så han började dra ut WIllow genom hålet i väggen. Vilket var ganska tungt för honom till skillnad fårn Amethyst som hade burit mannen utan minsta problem. Han kollade på klockan igen. 5 minuter kvar... "Kom igen Dust" sa Cinder och visslade och vargen gjorde sig synlig igen, med lite möda så slängde han upp sin partner på ryggen,hoppade upp därefter och manade på sitt pet väldigt jäktat. "Skynda dig Dust mot portalen!",ropade han och vargen hörde, den for iväg som en pil uppför gatan i riktning mot det röda huset de först kom ifrån där portalen låg och han sprang med lätthet trots det extra "bagaget" på ryggen.
Lyckligtvis fann de portalen igen utan svårigheter,stormade igenom byggnaden rätt in i ljusskenet och plötsligt så var de var tillbaka på arenan. Cinder kollade klockan. " minuter. Inte tid att slöa, han hoppade av Dust och gjorde dismiss på honom, han kunde ju inte ha istt pet framme när det var match. Han började stressat dra i Willow som plösligt kvicknade till och började sluddra förvirrat "vem? Var? Hur?...Cinder?..vad håller du på med?",frågade han förvirrat, Cinder sken upp direkt då han såg att Willow äntligen var vaken. Men så kom han ihåg deras tidsbrist. "inte tid att förklara! Matchen börjar om en minut! SPRING!!",skrek Cinder och Willow nickade bara, ingen ide att ifrågasätta honom, de två började kuta för allt vad de hade mot arenan backstage. Publiken ropade exalterat då de såg ett av deras favorit lag dyka upp genom ena öppningen. Värdinnan såg förvånad ut. "nämen titta! Cinder och Willow är här för matchen! Vad bra, jag antar att det anonyma tipset om walk over var felaktigt",sa hon lättsamt medans duon bara pustade och försökte hämta andan efter den språngmarschen. "Cinder du har mycket att förklara för mig när matchen är över...det enda jag minns är en kaka..",mumlade Willow sammanbitet, Cinder bara flämtade och nickade och tittade på deras motståndare som stod på andra sidan arenan och blev direkt mörk i synen. Framför honom stod Jura som först såg riktigt förvånad ut men så stod han och hånlog mot de, med den jättelika Marshal bakom sig. "Tänka sig att ni kom i tid, vilken förbenad tur ni hade då? Fick ni springa för att hinna hit?",sa han med sitt hånflin. Willow bara stirrade på honom med en föraktfull blick och Cinder bara morrade och var glad att han hade sin välbekanta huva på så att Jura inte kunde se hur de gyllene ögonen höll på att flamma till av mordlust igen, Jura ska få! De två lagen stirrade på varandra intensivt i väntan på att trumpeten skulle ljuda.
Samtidigt på södra kontinenten
"Amethyst du behöver inte överdriva så",mumlade Golden Bell lite sömndrucket i Charms lagerbyggnad. Hon hade precis vaknat men de hade fortfarande tid kvar innan registrering för deras nästa match. Den huvklädda mystiska black priesten satt på en luggsliten matta och tittade på den sista Charm spelaren,blodig och trasig som hölls upp av en blodig Amethyst som bara log brett. Något var dock annorlunda med henne, hennes ögon var blodröda och hon var helt övertäckt av sina motståndares blod med sina kläder i trasor"Kom igen Bell det är inte kul om jag inte får släppa loss lite då och då,de här killarna var ju bara småpotatis",sa warriorn som på kort tid hade utklassat en hel grupp med formidabla spelare och hackers. Hur hade hon gjort det? Och kommer våran duo att klara den här mystiska duetten i slutändan?
Kapitel 9- Semi finalen
Mina damer,herrar och monster! Äntligen får vi se en ordentlig match igen efter så lång tid! En semi final match dessutom!, ropade värdinnan och publiken jublade vilt. De två lagen stirrade fortfarand epå varandra. I väntan på att trumpetstöten skulle ljuda. Cinder såg fundersam ut och var dessutom riktigt arg, ilskan var riktad mot Jura. Med tanke på den här kidnappningsincidenten hade inte Willow kommit på någon strategi åt de mot det här laget, Det här kommer bli tufft, tänkte Cinder bedrövat men Willow la en betryggande hand på Cinders axel. oroa dig inte, jag har faktisk en strategi, vi kommer arbeta tillsammans den här gången och inte dela upp oss på en motståndare,du får aldrig ner Marshal själv och Jura kommer bara anfalla mig. Han och jag kan varandras spelstilar viskade han till Cinder. Värdinnan fortsatte babbla på om reglerna och så vidare men ingen av lagen lyssnade särskilt noggrant.
Kanske dags att introducera lagen? På höger sida av arenan så har vi den välkända duon Jura och Marshal från södra kontinenten som med stor skicklighet har fällt alla sina motståndare på riktigt kort tid. Jura har blivit känd här för sina förödande blixt spells som han fyrar av med stor träffsäkerhet och utan barmhärtighet och Marshal kan knäcka ben med bara sitt lillfinger, kommer bli spännande att se hur de gör mot Cinder och Willow som står här på vänster sida om mig. Cinder är registrerad på centralregionen och Willow är från söder, det har inte varit särskilt många spelare som bildar lag från olika kontinenter. Alla deras matcher har varit spektakulära med allt från strypningsduell till att knuffa ner en vän dam från arenan till att flå den sista kvarvarande spelaren. Det är uppenbart att Willow är en shaman trots våran klass sekretess regel men din rödhuvade kompanjon är nog fortfarande ett mysterium för många, Cinder jag har hört att folk har börjat med vadslagning om vilken klass du tillhör, 67 % tror att du är en assasin och 29 % tror du är en thief. Jag kan inte säga att jag tvivlar på dessa val du hanterar din dolk på ett utomordentligt sätt! Men nu ska jag nog sluta tjattra, låt matchen börja!,ropade hon och trumpetstöten ljöd högt i luften.
Med ett öronbedövande vrål så störtade Marshal fram direkt mot Cinder, deras taktik var simpel,knäck den lilla killen först så att han är ur vägen! Han kunde omöjligt försvara sig mot en så stor motståndare så det fanns bara en utväg, springa för livet! Cinder störtade iväg från den stora rustningsklädda jätten så snabbt han bara orkade och tänkte på vad han hade kommit överens om för taktik med Willow. Han vände kvickt på huvudet för att se Jura ladda upp en spell och Willow hade summonat ett Vind totem som stadigt stod vid hans sida. Plötsligt kände Cinder hur han nästan flög fram och såg förvånat på sin stat screen. Han hade blivit buffad med en Haste-buff som ökar ens speed med 40 % och han visste på direkten att det kom från Willows totem och medan Cinder sprang så märkte han att Willow diskret pekade på den laddande Jura. Cinder kunde nästan läsa hans tankar då han nog menade. jag gjorde dig snabbare, spring från Marshal och avbryt Juras spell nu!. och Cinder reagerade ju självklart direkt och sprang i riktning mot Jura innan Marshal fick fatt i honom. Han hörde ett vrål bakom sig och såg att dne stora warriorn hade träffas av ett rakblad av vind som kom från Willows totem. Attacken tog inte ner så mycket av Warriorns HP men han hade nu fått ett stort blödande sår i pannan som fick honom att se ännu mer skräckinjagande ut och istället för att sätta efter Cinder så rusade han direkt mot Willow med glödande knogjärn då han tänkte utlösa sin attack då plötsligt man kunde höra Jura skrika. Nej din idiot ta rödluvan, han har dig där han vill ha dig stick därifrån! skrek Jura till sin kompanjon medan han laddade upp sin spell som nästan var färdig. bered dig på en shock! Lightning spear!,kommenderade han och sköt iväg en imponerande åskvigg mot Willow. Cinder hade inte hunnit fram tillräckligt för att använda Interupt på magikern och Jura log självsäkert då Shamanen säkerligen skulle ta emot hela smällen då han omöjligt skulle inna kontra den, och sen tillintetgöras av Marshal och sen ensam så skulle Cinder inte vara en match mot de två, det skulle vart en enkel seger men plötsligt så small det till och en stor rökridå fyllde arenan medan det fortfarande sprakade från blixten Jura hade släppt iväg och plötsligt flög det fram en skepnad ur röken med dolken i högsta hugg riktat mot Juras strupe. Röken lättade och Willow stod där flämtandes med ett leende på läpparna och publiken blev som galna, vad hade hänt egentligen? Ingen förstod vad som hänt under de sekunderna, Jura såg lika chockad ut som publiken och Willow hånlog mot magikern från söder och pekade på totemet vid sin sida. Det var inte vind,det var ett earth-totem och man kunde se resterna av blixten spraka mellan totemets horn
.Lightningrod aktiverat, tar hälften av skadan från en attack av lightning-element.
löd statusskärmen ovanför.
Willow såg ganska illa däran utmed diverse brännskador och bara en tredjedel HP kvar, det var ju faktiskt en väldigt formidabel spell Jura kastat på så kort tid han var inte någon man skulle ta för givet. Men Willow såg nöjd ut då han såg Cinders överraskningsattack ta Jura med storm då dolken träffade sitt mål då Jura hade fått ett stort skärsår rätt över bröstet när han hade backat i sista stund. Jura svor till frustrerat då han tappat en stor mängd HP pågrund av den oväntade attacken och en stadig ström av blod rann ner för hans bröstkorg och han vacklade till. hah, jag fattar, det var bara en fint så att din lilla rödluva skulle få en smakbit av mig med den där tandpetaren han kallar dolk! Men det är försent, min partner kommer mosa dig som den lilla mask du är! Och jag tar din kompis, ropade han självsäkert men Willow bara skakade på huvudet med ett brett leende och röken lättade fullkomligt och till Juras fasa så stod Marshal där, sönderbränd och med en enorm stenpelare genom kroppen. Eftersom kroppen var intakt så var han inte död än på ett tag, men han kunde omöjligt röra sig pågrund av den dubbla skadan av blixt och sten.Willow hade inte bara använt lightningrod kommandot han hade även använt Marshal som sköld för att skydda sig själv. Hade han tänkt ut detta på ett par sekunder?! Ett sus gick genom publiken och alla började viska om att Willow var något slags spelgeni, folk var så imponerade av hans smarta taktik att ingen gav Cinder någon minsta uppmärksamhet då han var upptagen med att försöka ta kål på Jura då han fortsatte med konstanta utfall ständigt i rörelse. Jura var lika snabb på att fyra av lågintensiva spells utan casting time för att försöka hålla avståndet från sig och pojken med den sylvassa dolken i händerna. De tog inte mycket skada men drogs det här ut på tiden så skulle Cinder vara den som stupade om han inte kom närmare den formidabla blixtmagikern. Cinder flämtade till och såg helt utmattad ut efter att ha sprungit runt efter ca 5 minuter och Jura flinade till igen med det där arroganta leendet Cinder hade börjat hata vid det här laget. säg adjö nu du kan inte springa längre, sa han och började gå närmare med en hotfull aura och laddade upp sitt spö för en sista spell. Willow var fortfarande upptagen med att reducera den spetsade Marshals HP till 0 så ingen kunde hindra honom, han var utom fara nu. Trodde han ja, plötsligt så röt Cinder till med ett blodisande skri och gick från att stå stilla till att flyga rätt mot Jura med all kraft han kunde uppmana och innan han hann reagera så log han på marken med Cinder över sig som hade hans hals i ett strypgrepp med bärnstensögonen som brann av blodtörst som stirrade rätt in i Juras gråblå. Herrejistanes! Det har gått från en duell till ociviliserat våld!
Men det verkade fungera, Jura låga HP nivå har gått ner oerhört efter det sista utfallet, han var inte i en position att fyra av någon spell. Hans spö låg någon meter bort från honom och Cinder hade strategiskt placerat sitt ben mot hans arm så att han inte kunde sträcka sig efter den.
Inte så kaxig nu va?,morrade Cinder och huvan hade fallit bakåt under hans anfall och blottade hela hans ansikte. Det de hade försökt att gömma så länge det gick, det körsbärsröda håret vajade svagt i brisen runt arenan och hans ögon gnistrade svagt till i solljuset och många i publiken flämtade till och lutade sig framåt som galningar för att få sig en titt på rödluvans riktiga ansikte som så många varit nyfikna på. De flesta hade nog väntat sig et tlite mer..skrämmande anlete än det hos en pojke. Matchen låg till deras fördel nu. Marshal var praktiskt taget ur vägen och Jura var nere för räkning om Cinder bara höll i lite längre. Men plötsligt så kände han att den bekanta mordlusten som fått han att tvinga ner Jura till marken till att börja med ebba ut och han började direkt känna ånger, greppet runt Juras hals lättade då Cinder började tveka. Jura tog chansen och använde sig av detta uppmjuknande för att kasta en svagare spell vid namn lightning shotpå Cinder som kastade av honom från sig och började genast ladda upp en spell mot Willow. Jag tänker fan inte dö förrän den där svikaren fått lida!!, vrålade han medan det sprakade intensivt från hans trollstav. Cinder reste sig omedelbart från marken och hans ögon flammade till igen. Det är mig du slåss mot!, sa han med en iskall ton och lyfte plötsligt på den röda kappan och blottade sin piska som var fäst i bältet under, och med van hand lösgjorde den på ett ögonblick och svingade den mot en oförberedd Jura, som inte förberett sig på att Cinder var kapabel med mer än närstrid, piskan träffade honom direkt i ansiktet och Jura stannade till för en sekund innan han skrek till av smärtan. Publiken var andlös, detta var fullkomligt otippat, den mystiska rödluvan Cinder hade på en match tagit av sig luvan och blottat ett vapen han aldrig visat förr och på ett vis var han nästan mer skräckinjagande med piskan då han svingade den med skrämmande säkerhet än en gång mot Jura som inte tänkte låta träffarna avbryta hans spell. Hans ögon hade återfunnit morrdusten igen och han drog Jura på marken mot sig och då magikern låg där på marken framför honom, gav han honom en sista iskall blick och stötte in sin dolk i honom, det var dödsstöten för Jura och han försvann bort i ett ljusklot mot the rebirth point. Orsaken till att Jura inte kunde kämpa emot var att hans spell riktad mot Willow hade tagit hans sista mana och gjorde honom fullkomligt försvarslös mot Cinders utfall med piskan när han agrep innan skillen var färdigladdad.
Det där var för att ni kidnappade Willow,morrade Cinder innan han plötsligt gav en lång suck och glimten i ögat var borta då han vände på huvudet och sprang till Willow i änden av arenan som svärandes fortfarande försökte ta kål på Marshal. Kom igen du har mycket HP men det här är ju löjligt! Gå och dö redan!, sa han frustrerat och skrattandes så drog Cinder dolken för att hjälpa till och började att hugga samtidigt som Willows totem avgav eldbollar rätt på Marshal som inte kunde kämpa emot. Publiken såg ganska dumbstruck ut på den fina men..våldsamma vänskapen mellan shamanen och pojken. Det var ganska händelselöst då den enorma warriorn inte gav minsta motstånd, han kunde inte göra det heller om man tänker efter, men tillslut så avgavs det välbekanta ljusklotet och trumpetstöten ljöd i luften.
Och vinnarna är Cinder och Willow!.... nej nej vänta ta inte på dig huvan igen!,ropade värdinnan jäktat då hon kom ner för att intervjua semi finals vinnarna just då Cinder tar på sin huva igen men den for strax av igen av värdinnans händer, blickarna publiken gav honom var lite påfrestande, vissa såg livrädda ut, andra var störande och.. hjärtformade?. Men han lydde värdinnan och Willow klappade han stolt på huvudet. Som alltid så är era matcher väldigt intensiva och detta var inte ett undantag, absolut inte ett undantag! men den störstaöverraskningen var nog att se vilken liten sötnos som gömde sig under den där stora säckiga huvan,sa hon och nöp Cinders kinder, till hans protest såklart. Men säg.. Jura verkade verkligen hysa agg mot dig Willow, någon kommentar? vill du dela lite av den historien med tittarna?, frågade hon nyfiket och Willow skakade lugnt på huvudet. Tyvärr kan jag inte det tyvärr det är privat, svarade han med ett neutralt leende och drog Cinder från scenen vilket nog räddade pojker kinder från ett fruktansvärt öde.
En halvtimma senare satt de på den vanliga platsen vid floden utanför crystal town, bara för att pusta ut efter den här tuffa dagen. Kidnappning, räddningsaktion och en intensiv semi final match. Det är mycket att ta in på bara en dag! Vilken lång dag det här var.. hoppas det dröjer länge innan vi ser den där Jura igen, gnällde Cinder medan Willow såg tankfull ut. åh jo du kommer se mer av honom, han hatar mig och han vet nu hur du ser ut så var förberedd på att han kommer försöka ge igen,sa han lite sorgset. Cinder morrade till och plötsligt stod Dust där bredvid honom och de två såg väldigt skrämmande ut med två par gula ögon som stirradepå Willow i oslnedgången. Jag klarar mig fint på egen hand Willow! Han ska inte tro att han kan göra något mot oss någonsin igen, det tänker jag se till!, morrade han nästan i kör med Dust och Willow började plötsligt att skratta högljutt och rufsade Cinder än en gång i håret. någon dag ska du få höra hela storyn om min och Juras historia men jag tror att du och jag behöver vila, om du inte märkt det så är vi i final, och jag tänker inte förlåta dig om du inte kör helhjärtat, vi har kommit lite för långt för att börja slappna av,sa han med en blinkning och med ett så kallt leende att Cinder började skaka. När Willow ser ut sådär så är dte bäst att man inte säger emot. Shamanen loggade dock ut strax efter det och Cinder bestämde sig för att göra detsamma.
När han väl var Kim igen och stängt av spelet så tänkte han titta till sin storasyster men hennes dörr var låst som alltid. Julia är du vaken?,ropade han och knackade, men inget svar, han hörde dock det svaga surret av en dator, vad gjorde hon därinne? Chattade?jobbade? nej inte Julia.., Kim fick lite skuldkänslor, han hade fokuserat så på Second World att han inte spenderat så mycket tid med Julia längre.. var hon sårad..var det därför hon undvek honom? Eller fanns det en galen tanke om att hon också spelade Second World? Den chansen fanns väl inte..eller?
Kapitel 10- Varför tog jag anteckningar!?
Festivalyran var tjock runtomkring i Crystal Town då folk sprang runt kors och tvärs och satte upp flaggor och affichser som reklam för den kommande finalen i dubbel turneringen. Det var en specifik affisch som drog ögat till sig, det var en färgstark bild som föreställde en huvklädd pojke utrustad med en dolk och med två brinnande bärnstensögon med blond shaman bredvid sig som var omringad av totem. Det var många förbipasserande som stannade till vid bilden och kikade nyfiket på den med beundran i blicken, alla var lika spända för den kommande finalen, men en person var inte lika nöjd.
Måste de göra en så stor grej av det? klagade Cinder och stora kaksmulor flög ut ur hans mun då han sa det då de iaktog affischen och folkskaran från ett litet café tvärsöver gatan . Crystal Town är en liten stad jämfört med Ebony city eller Mithril Falls här i centralregionen så det är självklart att lokalspelarna hejar på representanter för deras stad, alltså vi, svarade Willow och strök lugnt en kaksmula ur en av sina fjädrar. De fortsatte fika en stund tills en yxutrustad warrior stannade till när han fick syn på de Hey det är ävl ni som ska tävla i finalen nästa vecka? Cinder och Willow? Lycka till, hela mitt team hejar på er! gör Crystal Town stolt!, ropade han och Willow vinkade tillbaka med ett leende när warriorn började springa utom synhåll. "Vi ska göra vårat bästa, ropade han tillbaka och vände sig tillbaka mot Cinder och tänkte precis säga något när de blev snabbt avbrutna av två ganska unga spelare som stod där med ett autograf block. herr Willow..kan vi få er autograf ..,frågade de försiktigt men innan Willow hann svara så såg de Cinder sitta på andra sidan bordet och de gav ifrån sig ett förskräckt pip och sprang därifrån. Cinder såg besviken ut. varför gjorde de sådär för?... de senaste dagarna har många reagerat sådär.. har jag något mellan tänderna eller så?, frågade Cinder lite dystert men Willow skakade på huvudet. Det är för att de kände igen dig även när huvan var av, du var ganska skrämmande på arenan de flesta gångerna vi slogs. Jag var rädd att folk skulle bli rädda för dig om du fick ett återanfall det var också en orsak du skulle ha huva så länge det gick,förklarade Willow och Cinder nickade tystlåtet när han fortsatte knapra på kvarlevorna av hans kaka. Han var inte så van att var folk var rädda för honom, han såg visserligen ganska farlig ut med sitt blodröda hår och de mystiska bärnstensögonen, och att han alltid var klädd i i rött, färgen som alltid används på de onda. Men den här gången så kände sig Cinder inte allt för nedslagen. Bara besviken. Folk får tycka vad de vill om honom. Han skakade vilt på huvudet av tanken på att han var en läskig typ, och tog ett stort bett av sin kaka så Willow skrattade då smulorna flög överallt. Det verkar inte bekomma dig så mycket om du kan utlösa en så brutal attack på en stackars kaka.." skrattade han roat innan han fortsatte. "Det är en vecka kvar till finalen och jag tror du vet vilka vi kommer möta, olyckligtvis så har jag inte fått reda på lika mycket om våra motståndare som jag ville., sa han med en lågmäld ton men log lika milt som alltid mot Cinder då han inte ville stressa pojken allt för mycket. De hade sett de andra finalisterna och Cinder visste direkt att de skulle ge ett tufft motstånd. Amethyst och Golden Bell...den värsta tänkbara combon för oss..., mumlade han, inte bara för att Golden Bell var en Black Priest, en caster-typs värsta mardröm, inte heller för att Amethyst var en warrior av hög kaliber vilket är en dålig matchning för Cinder med underlägsen defensiv, nej det var för att han misstänkte att Amethyst hyste agg mot honom och skulle med nöje hacka honom till slarvsylta framför alla människorna på arenan. Ett öde han inte såg framemot att möta.Jag måste gå nu, kom förbi mitt kontor i morogn bitti om du vill, vi kan diskutera detaljerna där sa Willow ursäktande efter att ha kollatpå klockan och loggade ut kvickt. Cinder drog ut en suck och loggade ut han med för att ta itu med lite läxor.
Gud jag längtar till dubbel finalen i Second World, jag har skaffat biljetter till platserna längst fram!, sa Felix exalterat med många protester av killarna i gänget. Kim själv bara log lite hemlighetsfullt för sig själv när han lyssnade på de. Jag behöver inte biljetter, ni kommer för att se mig slåss trots allt, tänkte han och myste för sig själv. Han och hans kompisar satt utanför Villes kontor och väntade då Kim använt ursäkten att han hade en bokad tid sen senaste besöket. Killarna tjattrade som alltid om Second World, om nya quests, svåra monster som de antingen klått eller fått stryk av, och såklart turneringen. Kim hade anpassat sig väl till grabbgänget och trots att han sällan sa mycket i deras diskutioner så ville de alltid ha honom i närheten. Hans dagdrömmande stördes plötsligt av en lätt knackning i huvudet då han stirrade rätt in i ett par glasögon och föll förskräckt ner från bänken de satt på. Norea för i helvete sluta skrämma Kim! protesterade de andra killarna för fullt medan Kim försiktigt försökte resa sig upp. Norea bara ryckte på axlarna. Jag skrämde honom inte, sa hon och riktade blicken mot laptopen de höll i med second world logga fullt synlig med en blick av avsmak innan hon tittade på Kim igen som hade tagit sig upp från bänken. Varför var hon allttid på honom för? Norea var en av de duktigaste eleverna i hela skolan, varför skulle hon visa minsta intresse för en medelmåtta som han själv? Och intresset hon gav honom i Second world var inget trevligt heller, tryckt mot en vägg med hennes bredsvärd tryckt mot halsen. Om hon nu klagade så på Second World varför spelar hon ens? Det enda ni gör är att babbla om det där fåniga spelet, jag har sett hur ensam han ser ut så fort ni gör så då han inte får delta i ämnet,det är bara av välvilja jag lägger mig i, sa hon barskt åt de men Kim skakade frenetiskt på huvudet och såg på henne med en stel blick, eller nja det såg stelt ut det var svårt att avgöra med ögonen helt täckta av hans lugg Jag bestämmer väl själv om vilka jag vill vara med? Jag råkar trivas alldeles utmärkt i det här sällskapet, låt oss vara ifred om du stör dig på det,sa han tyst och grabbarna såg chockade ut. Kim som står upp för sig själv.. det är inte något man ser varje dag. Norea bara fnös till svagt och vände snabbt på klacken och gick därifrån besviket.
Dörren till kuratorns kontor öppnades precis efter det och Ville stack ut sitt huvud. Vad är det för oväsen? Åh hejsan killar, sa han snällt och Kims kompisar ställde sig genast upp från bänken och gjorde något som komiskt nog liknande en bugning i Kims ögon. Du och Cinder var så coola i förra matchen! Vi ser jättemycket framemot att se er i finalen nästa vecka, kan du hälsa det till Cinder också!? frågade de ivrigt och Ville log varmt. Tack för stödet, jag ska berätta det för Cinder också ni skulle nog komma bra överens.. kom in Kim så sätter vi igång, sa han och Kim smög försiktigt in i hans kontor och vinkade farväl till grabbgänget. Han stängde dörren ordentligt och satte sig på en stol. Ville flinade och rättade till sina glasögon.
Du har fina kompisar du. Du borde träffa de i Second World, eller åtminstone berätta att du spelar Cinder. Men angående finalen, Golden Bell och Amethyst kommer bli v'ldigt tuffa motståndare, Golden Bell är registrerad som black priest på östra kontinenten,enligt mina källor. De har dåligt med defense och riktigt låg HP nivå men de är inte roliga motståndare för alla casterklasser som använder mana. De kan använda tekniker som stjäl mana, stjäl HP, ger curses och olika debuffs. En riktig sabotör klass. Som Shaman så ska jag ärligt talat medge att jag är ett lätt byte för henne så jag är lite orolig,förklarade han och Kim nickade med ett litet anteckningsblock då han skrev ner vad Ville sa. Men även hennes partner Amethyst är ett svårt hinder, jag har inga officiella anteckningar på hennes stats men hon måste ha skyhög strength och bra agility. Hon hugger med lätthet allt som Golden Bell har försvagat och jag vet att motståndare med hög strength inte är det roligaste för dig att slåss mot i närstrid heller, sa han med en lång suck. Men Kim skakade på huvudet och under luggen kunde man skymta ett leende. Glöm inte att det är finalmatch, pets är tillåtna, items också, så mycket i underläge ligger vi inte, sa han med ett blygsamt leende och Ville nickade då han förstod vad Kim menade. Sant, den här gången så är det 3 mot två, Dust kommer vara perfekt för at kontra de, det är de inte beredda på, sa han nöjt och fortsatte sedan. Många spelare såg din piska i semi finalen och många kan nog gissa att du är en tamer på grund av det, det är inte andra klasser som huvudsakligen använder piskor som vapen, men det betyder inte att våra framtida motståndare kan komma på en motattack mot oss för att.., det var tyst en liten stund då han ville att Kim skulle svara på den frågan. I lärande syfte. För att de inte vet vilket pet jag har?, svarade Kim och fick en tumme upp.Exakt,! Tamers är väldigt mångsidiga då det finns oändligt många pets och monster de kan använda. Det kommer vara nästan omöjligt för de att veta på förhand om vad för pet du har om de har listat ut att du är en tamer. De kan visserligen snoka runt i Crystal Town efter info men du har sett hur patriotiska lokalspelarna är, de kommer hemlighålla Dust till sista andetaget i hopp om att vi ska vinna. Vi har ett överraskningsmoment, då de fortsatte diskussionen. Man kände hur intensiteten steg i det lilla kontoret då de två fortsatte att bolla ider med varandra om eventuella kontringsmetoder men efter en stund så började de komma in på ett helt annat ämne.
Är Amethyst egentligen Norea Saritas? Hon som går i din klass? Av vad du har förklarat så verkar hon ha ganska stora agg mot dig som Cinder för att du vet vem hon är, korrekt?, svarade Ville förvånat och Kim nickade. Jag vet inte varför hon även stör mig i den verkliga världen..vad vill hon?, mumlade han svagt men Ville bara skakade dystert på huvudet. Lilla gubben du har verkligen ingen aning om när flickor intresserar sig för dig, tänkte han trött och vände sen huvudet till Kim igen som satt och knaprade på lite kex som låg framme.Men låt bli de där jag ska ju ha de till kaffet sen!, protesterade han men kunde inte låta bli att skratta och fortsatte sedan. Oroa dig inte hon har ingen aning om att du är Cinder och jag tvivlar på att det är världens underång om hon får reda på det, håll en låg profil bara. Det är nog bäst om du går nu, skolan är slut för idag iallafall, du missade ändå bara idrotten, vill du ha ett intyg för säkerhets skull?, frågade Ville men Kim skakade på huvudet,tog uppsin anteckningsbok och gick ut genom dörren men han hann bara förbi hörnet av korridoren innan han brakade rätt in i Norea som gick förbi. Glasögon och böcker flög åt alla håll ochkanter Förlåt mig!,utropade Kim kcickt, Norea såg på honom och ryckte på axlarna, och gestikulerade att det inte var någon skada skedd då hon satte på sig glasögonen igen och började plocka upp sina böcker, även Cinders anteckningsbok som hade lämnats vidöppen på golvet och hon läste den hastigt Vad är det här? Anteckningar för Second World, kapitel 4 finalförberedelser mot Amethyst och Golden Bell.. läste hon högt och Kim frös till, värsta tänkbara person att läsa boken. Varför antecknade han ens!? Varför var han tvungen att vara ordentlig och föra anteckningar för!? Han såg hur hon mörknade i synen då hon snabbt lade ihop två och två. Det fanns bara två tänkbara personer om det var två finaldeltagare du..du!.... visa mig ditt ansikte!, skrek hon, nu var det fly eller fäkta som gällde .Såklart valde Kim att fly, problemet var att han inte kom så långt,Norea lade genast krokben framför den stackars pojken så att han föll i backen, gick bestämt fram till hans ansikte och drog undan hans lugg och kände igen ansiktet på direkten. Är du Cinder?, mumlade hon och såg nästan chockad ut i ett par sekunder men knuffade sen in han i väggen och väste med en hård ton som lät exakt som Amethysts i spelet Lyssna här din lilla mask, om du någonsin sprider ut att jag spelar Second world så ska jag personligen göra ge dig ett helvete, både i och utanför spelet! Vi ses på arenan! Det ska bli ett nöje att få mosa dig som ett litet kryp, fräste hon så häftigt och intensivt att Kim kunde svära på att det var Ametyst och inte Norea som stod framför honom, hon klampade sedan iväg efter det hotet och lämnade en mållös Kim kvar i korridoren. Han kunde inte se hur besviken hon såg ut.
Kapitel 11- Finalens början
Lyssna här din lilla mask, om du någonsin sprider ut att jag spelar Second world så ska jag personligen göra ge dig ett helvete, både i och utanför spelet! Vi ses på arenan! Det ska bli ett nöje att få mosa dig som ett litet kryp, Amethysts ord ringde om och om igen i Cinders huvud medan de tränade på fälten utanför Crystal Town. Tankspritt så snärtade han piskan så häftigt att den träffade Willow rätt i ögat som skrek till av smärta. Herregud förlåt Willow! Jag hade tankarna på annat håll!, ropade Cinder. Willow bara muttrade och tog fram en healing potion för att reparera skadan och jämrade sig svagt när han höll för ögat med ena handen. Det var 3 dagar kvar innan turneringen och duon tränade för fyllt. Dust var överlycklig att bli använd igen och efter flitigt tränande i över 4 dagar så hade de lärt sig ett par nya skills. Cinder hade lärt sig Animal equality vilket var en skill som bytte en stat med sitt pet medan Willow lyckats få upp sitt water-totem 1 lvl. De kände sig förberedda men med tanke på att de inte hade någon information om sina motståndare så var de ändå väldigt osäkra på utgången av finalen. De tränade varje kväll och Cinder tog till och med ledigt från skolan en dag för att träna. I skolan så observerade Norea honom som en hök, förmodligen för att försäkra sig om att han höll truten, det var inte heller något som hjälpte till att bota hans nervositet heller. De började bägge två känna pressen av att finalen närmade sig, vart de än gick runti Crystal Town så träffade de på supporters som hejade på de och uppmuntrade de. Uppmärksamheten var så stor att de använde sig av Dusts stealth mode så fort de gick in i staden för att kunna få lite lugn och ro.
Jag är nästan glad att det är snart ät över nu, imorgon ska vi slåss och även om vi inte vinner så tycker jag att vi har gjort ett bra jobb hittills..fast jag vill dock vinna den där fjädern, sa Willow ivrigt och skålade med Cinder när de satt på värdshuset Glasrosen igen i ett separat rum de hade hyrt. Cinder bara suckade men nickade tystlåtet. Nervös? Oroa dig inte du är inte ensam om det, men dte kommer nog gå bra kommer du ihåg strategin vi lade upp?, frågade Willow och Cinder nickade. "Attackera Golden Bell först, med vilka metoder det än krävs, håll Dust i Stealth läge och du fokuserar på att mota bort Amethyst så länge det går medan vi tar ut Golden Bell, har vi tillräckligt många potions tillgängliga?,frågade han och Willow nickade nöjt. Vi har ett förråd av mana potions och health potions redo. Bra att du påminnde mig, sa han med ett leende och det smittade av sig på Cinder då de båda stod och log dumt mot varandra. Tur att ingen kunde se de,förutom Dust då som såg tvivlande på sin Husse och undrade om han var riktigt frisk. Men ingen frågar ju om en enkel vargs åsikt. Neh det är nog bäst att vi loggar ut för kvällen,imorgon så är det ju ändå dags, god natt Cinder, Willow loggade ut strax efter det och Cinder satt ensam kvar i rummet med Dusts huvud i knät och han kelade förstrött med den stora vargens huvud. Hon är ju bara en tjej eller hur? Jag borde inte vara rädd... vad kan hon göra mot mig egentligen .... förutom att slita ut mitt struphuvud och visa upp det för allihopa...,viskade han bedrövat och fick en tröstande slick av sitt trogna pet och Cinder log. Det kändes lite bättre nu, påminnde honom när han var liten Tack Dust, det känns lite bättre, sa han med ett flin innan han gjorde unsummon på vargen och loggade ut precis då en servitris sticker in huvudet och skrek. Hallå ni har inte betalat notan!!
Huset var alltid lika tyst på morgnarna. Kim tassade runt så försiktigt han kunde för att inte väcka Julia. Jag kommer vara upptagen hela dagen med finalen så det är bäst jag förbereder något hon kan äta, tänkte han snällt och bredde ett par mackor och kokade lite soppa som stod och sjöd på spisen som hon kunde ta när hon var hungrig. Huset var välstädat och Julia låg nog och sov nu kunde han gå och spela. Kim smög tyst in på sitt rum, aktiverade spelet och loggade än en gång in i Second World, redo för finalen.
Backstage var det knäpptyst, Willow och Cinder hade hela rummet för sig själva då deras motståndare skulle göra entré på andra sidan arenan. Cinder var lättad över det. Han skulle inte orka med fler lyckönskningar. Nervositeten stod honom långt upp i halsen, så många hade kommit för att se de slåss och han visste att Felix och de andra grabbarnas karaktärer satt någonstans i publiken. Kanske även Kubi hade kommit för att titta på de. Han ville varken göra de eller de andra i publiken besvikna genom att dö av ett enda hugg. Var det final så skulle han åtminstone bli ijälslagen med huvudet högt! Oavsett vad Amethyst tänkte göra med honom. Plötsligt hörde de ett dånande jubel och de förstod att det var dags att gå ut på scenen. Cinders huva var tillbakadragen och han drog frenetiskt fingrarna genom luggen i ett försök att kamma ut sitt rufsiga hår. Willow skrattade bara. Du är fin som du är, vi kommer ändå inte se så prydliga ut under matchens gång, han ryckte på axlarna och Cinder nickade. Han var fortfarande nervös men kände plötslig en slick från ingenstans och han log brett. Han hade Dust bakom sig, tryggt osynlig Just det ja jag har ju dig Dust,mumlade han och fick en livlig gläffsning tillbaka av det osynliga djuret. De gick med raska steg upp på arenan och möttes av ett enormt jubel. Cinder kunde urskilja hur vissa flickor i publiken skrek till direkt då de tittade på de med hjärtformade ögon Eeeeek det är de! Åh gud de ser så coola ut!!, hördes det runt omkring i arenan. Plötsligt hörde de ett vrål av manliga spelare i publiken och killarna vände sig om direkt för att se att Amethyst och Golden Bell hade anlänt på andra sidan av arenan. Man kunde lätt se att den manliga halvan av publiken föredrog Black Priest/Warrior duon istället för Willow och Cinders lag. Willow och Cinder observerade tjejerna noggrant och kunde se att de hade nytt equipment med sig sen senast de sågs, Amethyst var utrustad med ett nytt stort bredsvärd som skimrade i stålgrått och rött men hennes armor var lika lättklädd som vanligt med den stålgrå toppen, byxorna och hennes chestplate, och det gladde sig den de flesta killarna åt. Cinder sneglade på Golden Bell som var klädd i en svart kappa med snirkliga guldmönster på, lika svårt att se hennes ansikte som vanligt. Det han inte visste var dock att hon ryckte till så fort hon såg Cinders ansikte. Ser jag så läskig ut?, tänkte han ledsamt men det var inte därför Golden Bell hade reagerat..
Värdinnan klev ut på arenan till rungande applåder. Mina damer och herrar! Det är äntligen dags för final! Vi har sett många lag kämpa för att ta sig hit till denna dag, men tyvärr så är det ju bara 2 som har chansen att vinna denna par-turnering! Idag kommer det verkligen bli en uppgörelse, tjejerna mot killarna, vilka kommer lämna arenan idag som segrare!? Ni känner nog kanske redan till våra lag men det är ju min plikt att presentera de ändå. På vänster sida om mig så har vi vår ljuvliga duo som har briljerat igenom alla sina matcher. De balanserar styrka och magi och de balanserar varandra. Oerhörd styrka kombinerat med magisk taktik ni bara kan drömma om, Ni känner de och ni älskar de. Låt mig presentera Amethyst och Golden Bell!!, tjöt värdinnan och publiken applåderade såklart. Man hade ett och annat att säga om deras personligheter men de var väldigt populära. När det äntligen blev tyst så vände sig värdinnan om. Och nu, vårt andra finalistpar! På höger sida så har vi nog den mest kvicktänkta, mystiska duo jag någonsin har sett! De har alltid bjudit oss på spännande matcher! Jag tror inte de gör oss besvikna nu heller! Mina damer och herrar.... Willow och Cinder!!, applåden och tjuten var ungefär lika starka som de som gavs åt Amethyst och Golden Bell, men Cinder höll masken. Han och Willow hade kommit överens om att försöka hålla mystiken, ha ett fullständigt pokerface och inte säga någonting alls tills matchen började. Cinder kände Dusts andedräkt mot hans hand och kände sig trygg med tanken på att den sitt pet vid sin sida. Han behövde det. Värdinnan tog till orda igen. Reglerna för finalen är lite annorlunda än tidigare, items är tillåtna, pets och summons också, ingen tidsgräns och det enda sättet att vinna är att döda sin motståndare, man kan INTE vinna genom att knuffa ner de från arenan, påpekade hon och ett förstående mumlande spred sig genom hela byggnaden. Cinder tittade på Amethyst vars ansikte sprack upp i ett flin och hon pekade på sitt svärd, sen på Cinder, och gjorde sen en imitation av hans huvud som faller av och han svalde hårt. Är alla redo? Nu är det final! Börja!, trumpetstöten ljöd högt och ljudligt så fort hon yttrade meningen, och så var matchen igång.
Cinder störtade fram med sin dolk i högsta hugg och fokuserade som planerat på den svartklädda Golden Bell, hennes spells är inte den typen som ska laddas upp så han måste göra interrupt innan hon ställer till det för Willow. Han hade beordrat dust att stanna i stealth-läge och att hålla sig ur vägen tills han sa något annat så ingen visste ens att hans phantom wolf var på arenan. Appropå Willow så hade han frammanat sitt earth- totem och reste alla möjliga slags väggar och hinder för att hindra Amethysts framfart. Frenzy slash, löd texten ovanför henne då hon gång på gång högg vilt igenom allt som Willow kastade mot henne då hon for efter honom. Men han kunde hålla henne stången så länge varken han eller Cinder fick någoncurse status av Golden Bell. Plötsligt så bromsade Amethyst så dammet yrde överallt och plockade fram ett runt föremål ur sin ficka och kastade den rätt i marken. En rökbomb! ,utropade Cinder. Röken var så tjock att han inte kunde sett dyft men det varade inte länge då det plötsligt började att blåsa och en plötslig vind kastade bort all rök och Cinder kunde inte tro sina ögon. Willow stod mitt i arenan med sitt vind-totem framme, det var såklart han som hade blåst bort röken, men han var inte ensam,rätt framför honom stod Golden Bell. Hon måste ha smugit dit i skydd av röken. Amethyst stod bakom de två och log retsamt och Cinder svor till. Fan det var en skenmanöver! Jag hinner aldrig över dit i tid..måste kommendera Dust att ta det....v..vad håller hon på med!?, tänkte han frustrerat, många i publiken hade likadant ansiktsutryck som han. Men varför? Jo svaret var enkelt. Där i mitten av arenan så stod Golden Bell och gav Willow en riktig smack kyss rätt på läpparna. Willow såg chockad ut, publiken såg chockad ut, även Cinder såg chockad ut! Men han märkte att en skill skärm flashade snabbt över Golden Bells huvud.
Destiny bond Kiss aktiverat,
Stod det innan det försvann. Var det en spell? Men vad gjorde den? Cinder gjorde direkt ett utfall riktat mot Golden Bell, med dolken i högsta hugg när han skyndade sig emot black priesten, men något var väldigt fel, Amethyst visade inget tecken på att anfalla och försvara sin kamrat trots att hon stod så pass nära. Men det var försent att backa ur nu då Cinder närmade sig Golden Bell utan tecken på att stanna. Det gick nästan allt för snabbt, dolken sjönk in i henne som in i smält smör. Hon flämtade till och hennes HP sjönk stadigt mot noll. Det stämmde att hon hade lågt HP.. men något stämmer inte..tänkte Cinder fundersamt då han förberedde för en ny attack. Han sneglade runt snabbt, Amethyst rörde sig inte hur fläcken, faktum var att hon flinande triumferande. Hennes blick var riktad mot Willow och Cinder började ana att något var på tok.Förskräckt så vände han sitt huvud mot Willow som plötsligt började skaka till och föll på knä mot marken i ryckningar. Ni gick rätt i fällan, sa Amethyst glatt så att det ekade. Golden bell som låg blodig mot arenans golv använde plötsligt de sista krafterna hon kunde uppmana och tog Cinders dolk rätt ur händerna på honom och högg, mot sig själv! Hon försvann genast bort i det välbekanta ljusklotet.
Jag kan knappt tro att det är sant! Golden Bell tog självmord ut ur arenan! Nu är det bara Amethyst mot Cinder och Willow! utropade turneringens värdinna. Men något var fel, plötsligt så hördes ett skrik av smärta från Willow och han föll på knä med smärtsamma ryckningar Cinder... det var en curse spell.... stammade Willow mellan ryckningarna. Hans HP sjönk för varje sekund och han föll rätt mot marken utan tecken på att kunna röra sig. Vad gjorde ni med honom!? skrek Cinder förtvivlat. Amethyst flinade bara. Destiny bond kiss var det som hände, man gör slut på allt mana men det är en Black Priests sista vapen, den som man har länkat samman med destiny kiss så kommer samma sak som händer en själv hända med den personen. Du dödade Golden Bell, så samma sak med din shamankompis, säg farväl sa hon retsamt då Willow flämtade till en sista gång innan hans HP blev 0 och han blev till ett ljusklot och transporterades från arenan. Cinder frös till direkt. De dödade Willow.. så enkelt.. jag spelade de rätt i händerna.. vad gör jag!? Vad gör jag!? tänkte han förtvivlat då Amethyst äntligen drog sitt enorma bredsvärd och log blodtörstigt åt pojken då hon långsamt närmade sig över arenan. Willow var den starka av de två i laget..utan honom så var chanserna att vinna små, mycket små. Äntligen själva på arenan som jag lovade.. bered dig på att bli mosad! , ropade Amethyst då hon stormade fram mot Cinder med det tunga svärdet i högsta hugg!. Skulle han verkligen klara sig mot Amethysts galna styrka?!
Kapitel 12- Berserk
Turneringen hade tagit en riktigt oväntad vändning. På bara några minuter så var det bara två spelare kvar på plan. Amethyst och Cinder. Amethyst och Golden Bells plan var att lömskt få bort motståndarnas starka kort, shamanen. Innan han ens hann göra någon skada. Det var en chockad tystnad runt arenan, värdinnan såg chockad ut, publiken såg chockad ut och såklart såg Cinder mest chockad ut. Det hade gått så snabbt.. och det var för att han hade anfallit utan att tänka klart.. Black Priests är en klurig klass som man inte skulle underskatta..vilket han just gjorde.. han kände sig så dum. Det var hans fel att Willow var ute ur leken ,han var nog förmodligen någnstans backstage nu och tänkte ge Cinder en rejäl utskällning när matchen var över, men skammen ersattes snart mot rädsla då Amethyst inte bara tänkte stå där och vänta tills han var redo att slåss. Hon sprang rätt emot honom, med enorm kraft så svingade hon sitt enorma svärd med lätthet i riktningen mot Cinders huvud. Lyckligtvis så har han ju en ganska hög agility nivå så i sista sekunden så vek Cinder undan med ett elegant språng och hoppade bakåt konstant för att undvika det destruktiva svärdet. Cinder tänkte inte slösa bort någon tid, han tog ett språng rätt upp i luften och använde de extra sekunderna för att frigöra sin piska från midjan och med lätthet så snärtade han iväg den riktat mot Amethysts ansikte , delen som var mest oskyddad utan armor. Tyvärr så lyfte Amethyst svärdet som ett skydd mot attacken från ovan och slog till piskan så den föll slak i marken. Ingen dolk,ingen piska, de biter inte på mig, du kommer inte kunna komma nära mig, du är chanslös sa hon kaxigt men hon hade inte riktigt rätt än. Cinder stirrade på henne, stod bara några meter bort, han stirrade på henne med sina brinnande bärnstensögon. Ett bevis på att han var redo att slåss på allvar som vi sett många gånger tidigare. Han log med det där mordiska leendet, han skrattade till och med. Tror du på allvar att Willow var min enda Team medlem? Hah för att vara så våldsam trots ditt verkliga jag så är du väldigt naiv, Dust! Crunch! kommenderade Cinder. Amethyst såg tokrasande ut, han höll ju på att avslöja henne.
Hon stormade mot honom med ett blodisande vrål men plötsligt så föll hon rätt mor marken och hörde ett krasande ljud, någonting osynligt höll ned henne och kände en oerhörd smärta i höger ben. Vad har du gjort!?utropade hon ilsket. Cinder bara log mot henne fortfarande i sitt andra läge. Dust visa dig, och bit av en arm eller två om du vill, sa han elakt och knäppte med fingrarna. Publiken flämtade alla till då luften ovanför Amethysts rygg skimrade till och en smutsgrå varg lika stor som häst som hade en kloförsedd tass på hennes rygg och morrade dovt medan han hade hennes vänstra ben i ett kraftigt grepp i sina käftar. Hah jag visste att han var en tamer! Betala! hörde man runtomkring i publiken. Än en gång tar matchen en oväntad vändning på så kort tid! Det verkar som att mysteriet om Cinder har klarnat, piska och ett pet, våran mystiska rödluva var inget annat än en tamer. Om jag inte misstar mig så är det där en phantom wolf om man tittarpå stealth förmågan, ni ska veta gott folk att de har rekordlåg catch rate bland beast monster!Kan Amethyst ta sig ur knipan?sa Värdinnan men hennes kommentarer blev dock ignorerade då alla hade ögonen på Cinder, Amethyst och Dust.
Jag visste inte att du kunde vara ett sådant svin i Second World fräste Amethyst. Hennes ord fick den mordiska glöden att ebba ut och Cinders ansikte mjuknade till direkt. Förlåt.. men jag vill faktiskt vinna, du är inte mycket bättre själv! sa han försiktigt och drog sin dolk igen och gick långsamt mot Amethyst för att avsluta jobbet då Dust fortfarande höll fast henne. Men hon tänkte inte bara ligga där och dö så enkelt. Tänker du visa din fula sida så tänker jag vara ännu fulare, morrade hon och aktiverade en skill.
Enhancer, 50 % + i strength stod det på skärmen. Cinder flämtade till och tänkte precis kommendera Dust att hoppa av men Amethyst var för snabb och kastade av den silvriga vargen då den föll mot marken med ett högljutt gnyende. Men Amethyst störtade inte emot Cinder eller hans pet på en gång, hon rotade med händerna i höger ficka i jaktpå en item och fick fram en svamp. En klarröd svamp med stora synliga vita prickar. Cinder förstod inte vad den skulle göra, ge extra strength buff? Agility buff? Reparera hp? Men värdinnan verkade dock veta vad den gjorde och med tanke på hennes reaktion så var det inget gott tecken. Hon såg fullkomligt förskräckt ut och backade säkert flera meter från arenan mot läktarna.
G.. gott folk det där itemet är en Amanita svamp, vanligtvis så är den en ingrediens för olika variationer av poisons. M..men äter man den i rå form så blir man antingen förgiftad med poison status.. eller får möjlighet att använda skillen Berserk! förklarade hon lite stammande. Cinder förstod inte vad Berserk innebar men det skulle han få veta inom bara några sekunder. Be en sista bön hånlog Amethyst innan hon tuggade i sig svampen helt. Hennes kropp började rycka till i obehagliga kramper och Cinder undrade om hon mådde riktigt bra. Men plötsligt kände han en pressande aura runt henne. En enorm stridslust sipprade ur henne så tjock att det nästan kändes att man kunde ta på den. Cinder kände instinktivt att det här var väldigt, väldigt illa. De måste bort fårn henne, nu! DUST STEALTH LÄGE NU! skrek han och hans pet försvann ur hans synfält direkt. Amethyst tittade upp mot Cinder och hon såg otroligt skrämmande ut. Hennes ögon hade blivit blodröda och hon skrattade med ett läskigt kacklande.
Berserk aktiverat- Strength maximerat till högsta nivåerna, Defense reducerat till lägsta nivå möjliga stod det på hennes stat screen.
Cinder kunde inte sluta darra, bara åsynen av henne var skrämmande nog. Med lätthet så lyfte hon det enorma röd silvriga bredsvärdet på sin rygg och svingade det med sådan kraft i marken att det bildades en stor spricka tvärsöver arenan. Det flög damm överallt och man kunde höra skrämda tjut från publiken. Vilken monstruös styrka! Hon kommer krossa rödluvan med ett slag! utropade en man ur publiken och de andra ropade instämmande. Målmedvetet så sprang Amethyst fram med svärdet i högsta hugg rätt emot Cinder, träffade hon nu i Berserk läge skulle det vara över på en sekund. Cinder utstötte plötsligt en skarp vissling och Dust visade sig genast och på sekunden så hoppade han upp på vargens rygg och kommenderade genast Stealth-läge igen. Både varg och tamer blev osynliga direkt och försvann ur Amethysts och publikens synfält. Amethyst vrålade bara och svingade svärdet runt henne likt väderkvarnsvingar. Blade barrier aktiverat, stod det på skärmen. Ja det var verkligen en blade barrier, Cinder skulle aldrig kunna skada henne när hon svingade svärdet sådär vilt. Hon skulle träffa honom ögonblicket då de närmade sig. Men han hade köpt sig lite tid och tänkte så lugnt och sansat han kunde efter en lösning på problemet. Av vad han såg så är Berserk en skill som maximerar strength till högsta möjliga nivå för individen men reducerar defense till en minimum nivå. Vilket skulle göra att hon är väldigt sårbar om han bara fick in en smäll på henne. Han skulle behöva mod för att möta den svärdsvingade vilda flickan, även när han var "lugn" så darrade han skräckslaget. Han var bara säker för att han satt på Dusts rygg. Hon är bara en brud som är stor i truten, du kan göra vad du vill, allt är möjligt, slakta henne, få henne att lida, ta kål på henne innan hon gör detsamma mot dig! ljöd den släpiga rösten än en gång i Cinders huvud. Den ville inte hålla tyst. Han försökte stå emot men efter bara ett par sekunder så gnistrade hans ögon till och han var i det andra läget igen. Orädd och grym. Aktivera encouragment sa han med det välbekanta självsäkra flinet.
Encouragment aktiverat- ditt pet får en boost i valfri stat.stod det och Cinder valde att boosta Dusts agility. Amethyst fortsatte outröttligt att svinga svärdet runt om kring sig tills hon plötsligt kände en skarp smärta i ryggen. Som ett getingstick ungefär men 10 gånger så smärtsamt. Hon skrek till och sänkte svärdet. Cinder hade med en oerhörd precision snärtat till sin piska rätt i hennes rygg bakifrån utan att bli stoppad. Visa dig din fegis! vrålade hon och de blodröda ögonen såg ut att vilja hoppa ut ur sina hålor. Man hörde bara ett lågt hest skrattande. åt höger! ropade hon och svingade svärdet där rösten kom ifrån, ännu en spricka bildades i marken men inget som visade att hon hade träffat Cinder. Hon känd en till pisksnärt den här gången i axeln och hon skrek till än en gång. Berserk gav henne visserligen monstruös strength men hennes defense var så lågt att till och med en piska gav stor skada på henne. Hennes hp hade redan reducerats en tredjedel av de där två pisksnärtarna. Du är bara en blyg liten tjej bakom en mask av brutalitet, inte ens din partner ville stötta dig då du får slåss mot mig helt själv skrattade Cinders röst elakt uti tomma luften. Amethyst var utom sig av raseri och vrålade än en gång då hon svingade bredsvärdet åt röstens position. Hon missade igen och kände en tredje stöt och hennes Hp sjönk ner till hälften. Det var då Cinders andra sida gjorde ett stort misstag då piskan svingades en fjärde gång mot Amethysts hals i ett försök att strypa henne. Men när hon kände att piskan var lindad mot hennes kropp så grabbade hon genast tag i den och lokaliserade dess ägare enbart genom att känna lätt på den. Judgement blow vrålade hon och bredsvärdet lös till och hon svingade det än en gång och den här gången så knockade hon av Cinder av Dusts rygg med ett enda slag då han for till marken med en duns. Publiken var andlös då de såg tamern ligga blodig på marken men han var inte död. Inte än. Trots en direkt träff av Amethyst i berserkläge. Skärmen flimrade svagt ovanför av hans huvud.
Pain Split- Delar din Hp med ditt petstod det och nu såg folk ett mindre ljusklot lämna arenan.
Ledsen Dust...viskade Cinder med hjärtat fyllt av skuld. Den där smällen hade fått honom sansad igen men hade kostat honom en helvetes massa HP plus Dusts liv. Som tur är kan Tamers alltid återuppväcka sina pets senare.. med en lägre friendship level. Det skulle ta tid att få Dust att lita på honom igen efter det här. Pain Split hade delat smällens skada i två och gett den ena till Cinder och den ena till hans pet och Cinder klarade sig enbart pågrund av hans höga stamina som gör det svårt med one-shots och högre försvar mot critical hits. Han såg helt söndertrasad ut där på arenan. Hela han var blodig och man kunde inte längre se hans röda slingor pågrund av allt blod och han kippade konstant efter luft. Men Amethyst såg ganska illa däran ut hon också. Berserk är visserligen en mycket kraftfull effekt men med tanke på att Cinder fått in flera klockrena träffar på ömma punkter så hade hon blåmärken som långsamt skulle sprida sig över kroppen. Hon hade mer HP kvar än Cinder men hon såg mer utmattad ut än vad han gjorde. Hon gick långsamt mot honom redo att ge honom det avgörande hugget. Hennes ögon var fortfarande lika blodröda och de stirrade in i Cinders egna bärnstensgula. Plötsligt kände han ett till hugg av mordlusten och utan att kunna stoppa den så flammade hans ögon till igen och han såg bistert på sin motståndare och morrade till då han med sina sista krafter aktiverade skillen Leap som lät honom flytta sig flera meter med ett enda steg. Och han flyttade sig bakom Amethysts rygg och innan hon ens lyfta svärdet så kände hon de tunna armarna svepa sig runt henne och klämde åt hårt runt hennes midja. Hah! Tror du att det gör någon skada!? sa hon självsäkert då plötsligt hon kände något som luktade bränt, en liten eldslåga hade fattat tag i hennes kläder och spred sig snabbt över hela henne. Amethysts status: Burnstod det på skärmen. Hon hade fått en burnstatus av Cinders Leather Vest of Embers som hade aktiverat efter den fysiska kontakten han gjorde mot Amethyst när han tog tag i henne. Och ju längre han höll desto mer skulle Burn skada. Han behövde bara hålla kvar tillräckligt länge.. Men han kände hur ilskan ebbade ut igen och Cinder fick lite skuldkänslor, hennes skrik var hjärteskärande och han såg hur flammorna spred sig. Hans grepp mjuknade och det såg nästan ut som en baksides kram han gjorde på den brinnande flickan. Hon hade för ont för att kunna göra någon slags motattack, hon var för utmattad. De stod där tysta i minuter, han bara höll fast henne för att hålla burn igång, Amethyst skrek och brann men hade inte kraft att göra något annat. Hennes hp minskade konstant hela tiden och hon kunde inte ens skaka av sig den utmattade Cinder. Tillslut, på den sjätte minuten, så kände Cinder hur Amethysts kropp blev slapp, hon föll mot marken och upplöstes sen i ett ljusklot. Cinder stod där i flera sekunder och fattade inte riktigt vad som hänt tills han hörde stormjublet runt omkring sig.
VI HAR EN VINNARE! HELT OTROLIG MATCH! TURNERINGERNS VINNARE ÄR CINDER OCH WILLOW! tjöt värdinnan i mikrofonen och publiken stämde in i tjutandet. Cinder hörde dock inte något mer, precis när de skulle hjälpa honom från arenan så svartnade det för ögonen och han svimmade. Fast med ett lyckligt leende på läpparna.
Kapitel 13- Priser och överraskningar
Cinder! Cinder vakna!, Willows röst ekade i Cinders huvud och han öppnade ögonen långsamt och blinkade några gånger för att kvickna till. Vad hände?... matchen! Vi vann eller hur!? Det är väl inte inblilning va? utropade han förskräckt och Willow kunde inte sluta le och rufsade till pojken i håret. Såklart vi vann! De sköt upp priscermonin tills du hade kvicknat till. förklarade han och nu var det Cinders tur att le stort. Hur länge var jag borta? frågade han och Willow såg lite fundersam ut. Få se nu, drygt en halvtimma bara, moderatorerna helade dig och sen var det bara att vänta. Efter som du spelar i manuellt läge så kunde du ju inte loggas ut när du tappade medvetandet så vi fick vänta. Kom igen nu de väntar på oss sa han kvickt och tog tag tamern i armen och drog honom genom arenans korridorer backstage. Men när de väl kom ut i arenan så exploderade det i ljud och färger så Cinder först trodde att arenan själv spydde ut en regnbåge. Konfetti och glitter i alla färger regnade ner över de och ett högt jublande kom från publiken. Arenan hade fått en liten scen på den där det var meningen att duon skulle få ta emot sitt pris. Värdinnan stod där tillsammans med en äldre herre. Vem är det där? frågade Cinder försiktigt med en frågande blick mot Willow som bara suckade. Nästan alla vet vem det där är, Det där är Thanos, den som arrangerade turneringen till att börja med. Han är högt uppsatt både bland Second Worlds anställda och är ansvarig för många events i spelet, och han är en riktigt skicklig general för sin guild Twin Swords att få träffa honom i egen hög person är en stor ära han lämnar sällan västra kontinenten förklarade shamanen och Cinder bara nickade och kände sig lite dum att fråga över huvud taget. De gick mot scenen och publiken tystnade när de närmade sig.
Värdinnan tog till orda. Mina damer och herrar, under de senaste veckorna så har vi följt fantastiska matcher och lag, vissa har vi fått följa länge, andra försvann direkt ur vårt synfält. Vi har sett klasser från alla kontinenter, vi har sett Combos man bara kan drömma om, men någon gång tar det roliga slut och vi måste snart återgå till det normala då arenans portaler stängs för året och ni återgår till era äventyr i era egna kontinenter. Men vi tänker inte säga adjö utan att belöna turneringens vinnare! Jag tror många av er inte kommer glömma dagens final en lång tid framöver. Vi har nog aldrig funderat på att en Shaman och en tamer skulle slå följe under tävlingens gång, tamers som är i det största underläget av alla utan sina djur i kvalmatcherna. Denna duo har alltid bjudit på förstklassiga matcher för oss i publiken. De har varit kvicktänkta, taktiska och i vissa fall även väldigt obarmhärtiga. Det är en ära att presentera den första par-turneringens vinnande duo. Willow och Cinder, välkomna upp och ta era pris sa värdinnan som nästan fick en tår i ögat av sitt eget tal. De smög tyst upp på scen och Cinder såg spänt omkring sig till skillnad från Willow som log så brett att det såg ut att hans ansikte skulle spricka Willow om du ler så där kommer ditt ansikte att fastna så tänkte Cinder oroligt men tänkte inte säga någonting om det. Herr Thanos tog fram en stor träaskask och gick fram till det vinnande laget Ni har kämpat bra därute pojkar, ni förtjänar erat pris. sa han med en skrovlig röst och räckte först en ask till Willow som direkt öppnade den och hans sprickfärdiga ansikte skulle nog ha exploderat om det var möjligt.
Wind elemental Feather jag kan inte fatta att jag har den stammade han fram och Cinder sneglade snabbt på sin väns pris. Fjädern hade likadan form som de andra men den lös i en vacker ljusblå färg. Med en gång så knöt Willow fast den i håret och han såg oerhört glad ut när han snabbt kände på de tre elemental fjädrarna. Cinder stod också och log lika varmt åt sin lagkamrats glädje tills Thanos knackade pojken på axeln. Du ska också ha ett pris grabben, ärligt talat trodde jag att den här saken skulle ligga och damma i förrådet i evigheter, kul att du motbevisar det. Varsågod Cinder, specialpriset åt Tamers,Collar of souls är bara ditt, om jag ska vara ärlig så vet vi inte vad det gör det är från beta versionen. Det han lade i händerna på Cinder var ett enormt halsband i mörkbrunt läder dekorerat med silver och mittenpartiet hade en stor rubin insatt i lädret kantad med silver. Cinder kollade in direkt dess Stat Screen. Collar of Souls, oaktiverad- Pet equipment, 100% friendship krävs för aktivering Vad betydde det? Nåja det var åtminstone ett snyggt halsband som skulle vara jättefint på Dust senare. Cinder fick en knuff av Willow som menade att han skulle buga mot publiken som jublade en sista gång innan trumpeten ljöd för allra sista gången och duon fick äntligen lämna arenan. De gick väldigt snabbt för att förhindra att någon skulle komma och intervjua de. Det var faktiskt praktiskt taget en språngmarsch för att ta sig till Crystal towns protal före någon annan då de kunde skymta en storm av spelare och en och en annan reporter i folkmassan bakom de. Medan de sprang så såg Willow väldigt fundersam ut. Jo.. Cinder medan du slogs med Amethyst så hade jag en väldigt intressant pratstund med Golden Bell backstage och vi..började han. Snälla Willow jag orkar inte höra mer om de, jag har fått nog av Amethyst och Golden Bell för en hel livstid sa Cinder gnälligt precis innan de sprang in i portalen. Crystal Town såg ut som det skulle, kristall tornen gnistrade i solljuset, gatorna var ganska tomma för inga hade anlänt från arenan än. Men det var två saker som inte var på rätt plats där i gatan.
Vad gör hon här!? skrek Cinder högljutt och såg livrädd ut. Personen i fråga var ju självklart Amethyst som såg surt på Cinder med armen fasthållen i ett hårt grepp av Golden Bell som fortfarande var iklädd i sin kåpa. Lova mig nu att du uppför digförmanade hon den violetta flickan med en lågmäld ton. Hej Willow vi är klara att gåsa hon glatt. Cinder såg frågande på shamanen och Willow log lite generat. Se inte sådär på mig Cinder, jo som jag sa innan du avbröt mig.. låt mig presentera dina nya lagkamrater Amethyst och Golden Bell! Vi ska köra ihop med de framöver sa han vänligt. Tyvärr så var Cinder utryck allt annat än glatt, han såg vettskrämd ut då hans ansikte gick från Amethysts till Willows hela tiden. M.. m..men varför!? Vi känner ju knappt de! Amethyst försökte mosa mig! försökte han men då skrattade Golden Bell till. Åh jo Cinder nog känner du mig allt redan sa hon och tog av sig den guldbeklädda huvan och en kaskad av svartslingat guldgult hår föll mjukt över hennes rygg då hon visade sitt ansikte som var mer en välbekant för Cinder och han frös till, det enda han kunde få ur sig var ett enda ord. J Julia?